Niklas Lindbäck hade både vädret och domarna mot sig.

Ändå höll han masken genom hela mixed zone. Svarade på alla våra frågor. Till och med skrattade.

Vilken hjälte!

Sa att han inte ville skylla på någonting. Så här är det i en utomhussport. Är man med i leken får man leken tåla liksom.

Tog det som en man. Som en riktigt sportslig man.

Men när TV-kamerorna vänts åt annat håll och all press – nästan all – travat vidare då sprack det och besvikelsen vällde upp och ut.

Närmaste träd fick en spark av ridstöveln, tårarna rann och dressyrtränaren Elisabet Lundholm rusade fram med sin tröstande famn.

Alla fem svenska fälttävlanshästarna gick igenom fredagens veterinärkontroll utan problem.

Faktiskt gick varenda en av de 74 hästarna igenom, även om några kollades igenom extra noga av veterinärerna.

Frågan är om någon av de tvåbenta OS-atleterna skulle ha klarat samma kontroll. I alla fall inte utan smärtstillande.

Hästarna får inte ha något medel av något slag i kroppen. Är de fräscha så är det verkligen det.

Ibland råkar man vara på rätt ställe på rätt tid. Gick förbi när hela svenska hopplaget droppade ut en och en ut från muggen i Greenwich Park.

Yes!

Vet inte om laget var lika glada som jag över mötet – men går man på muggen intill presscentret tar man ju en klar risk.

De var på studiebesök i parken för att kolla in vad som väntar om några dagar. Jens Fredricson såg som taggad ut.

– Jag verkligen längtar efter att få stå klar med hästen och få rida in där, sa han och nickade mot den imponerande arenan.

Svägerskan Lisen Fredricson såg cool och avspänd ut. Hon är en klippa.

Henrik von Eckermann däremot verkade lite tagen ut av det stundande allvaret.

Och fanbäraren? Säger bara – trygg som ett helt lass skånsk mylla. Har mannen inga nerver?

Laget kollade in veterinärchecken av fälttävlanshästarna och poserade snällt för Sportbladet framför OS-loggan, innan de släntrade iväg och fixade lite bilder för eget bruk i egna mobilerna.