Jamala gör en mellanakt och får sjunga en ”specialversion” av sin vinnarlåt från förra rået, 1944.
De kommer också att räkna upp ett låtsasresultat där 10 finalister ropas upp.
Sen återstår ännu ett genrep ikväll, det viktiga juryrepet som alla länders jurygrupper baserar sina bedömningar på.
Det är klockan 21-23:30 ikväll och jag kommer givetvis att blogga om allt som händer då också.
Francesco Gabbani är genomcharmig på scenen. Men han möter bara kameran vid några få tillfällen och då också bara flyktigt. En skakig bildproduktion och märkliga bildval gör också att mycket av charmen går förlorad i tv-rutan.
Det gör mig lite orolig för om storfavoriten kommer få en sån promenadseger som det pratas om, eller om han faktiskt kan utmanas av till exempel Robin.
Men då måste också Robin leverera betydligt bättre än på dagens första genrep.
Sist ut att repa ikväll är Italien men det strular lite inför att Francesco ska kunna börja. Henric von Zweigbergk kommer upp på scenen och skämtar:
– Den finns en gorilla där nere, har du sett den?
Storbritanniens Lucie Jones kör nu, hon sjunger väldigt bra och känns trygg och säker på scenen.
Nu får vi se Spaniens rep.
Manel Navarro gör en trallig surfdude-somrig sång med en skumpande folkabuss på skärmarna bakom. Jag undrar vad de tänker sig att man gör i den bussen och varför den skumpar så från sida till sida…
Manel är ju lite glad och härlig på scenen, men det här blir nog inte någon större succé för Spanien på lördag.
Lettlands Triana Park är sista ordinarie artist på scenen. Sen får vi se tre av big5-länderna som ska få lika många repetitioner som övriga artister.
Lettland är en färgexplosion av precis inget alls.
Sloveniens Omar Naber är helt okej. Men det är ännu en tråkballad. Zzzznark.
Armeniens Artsvik gör en stabil och snygg repetition. Hon sjunger fantastiskt och har väldigt stark utstrålning.
Cyperns Hovig är inte lika vinglig på scenen idag. Och det är befriande med nåt som inte är en ballad.
Tjeckiens Martina Barta ser ut att ha klätt sig i guldfärgad staniol.
