Visst blev det pyro för Lili & Susie. Dels ett fyrverkeri under låten. Lite sköna eldkastare som på bilden och en liten lätt avslutning i färg.

Efter repet visade Henke von Z upp systrarnas kläder så att färgerna kan kolals av i bild.

Lite osäker, men ajg tror att färgen var klätt ljusrosa på toppen och den midjekorta jackan. Känns lite 80-tal där också eller hur?

Tredje gången på scenen släpper det lite för systrarna. Lili ger ifrån sig flera leenden som signalerar hur kul hon tycker att det här är. Publiken, det vill säga press och skivbolagsfolk ger spontana applåder.

Och nu utlovar studiomannen Henke von Z pyro i sista repet. Kan bli härligt.

Det här är så mycket 80-tal som går att få in i ett nummer på scenen. Lili & Susie gör en enkel men snygg dansrutin tillsammans med fyra dansare och Martin Kagemark och Jassica Marberger ur kören.

Låten andas ABBA med gimme gimme gimme-touchen i hooken och har en refräng som klistrar sig fast.

På scenen ser systrarna fokuserade ut. Inga konstigheter, de är här för att repa inget annat.

Systrarna Päivärinta är först ut på repet. Och det här är verkligen ett rep. Till skillnad från flera andra artister som ser varje tillfälle på scenen som en möjlighet att visa upp stylade kläder, eller kanske ännu oftare sponsrade kläder, kör systrarna i träningskläder för att kunna repa maximalt.

I scenografin kommer stora blockbokstäver i bakgrunden och förstärker hooken i refrängen med de viktigaste orden.

Mina frenemies sitter fast i Stockholm tillsammans med Trus på grund av en sjuk flygvärdinna. (Har man inte några reservvärdinnor om nån blir sjuk undrar jag?)

Alexander Bard däremot är på plats och lovar att blogga istället. Ja inte istället för Trus då, men istället för mina frenemies.

– Jag har fått alla inloggningskoder och sånt, jag kan lägga ut vad som helst, skrattar Bard förtjust före dagens första rep.

Vid midnatt lämnade jag Lasse Lindhz för att gå tillbaka till hotellet och få lite sömn. Trodde jag.

Istället hamnade jag i hotellbaren där Måns Zelmerlöw var med sitt gäng och några glas vin.

Måns är rejält nervös över hur det ska gå den här veckan. Han har bestämt sig för att inte läsa nåt i tidningarna om hur det går. Samtidigt vill han verkligen veta vad som står och vad folk skriver om honom:

– Vad tyckte du Tobbe, ärligt? Vad har du skrivit? var frågan som dök upp åtminstone sju gånger under kvällen.

I baren hängde också bland andra G:son, Christer Björkman, Lars Hägglund (nu måste jag väl ändå fått till efternamnet rätt?) och Rickard Engfors.

Vid 02 hade baren stängt, och när La Engfors började högläsning kände jag att det verkligen var dags att att gå och lägga sig. Måns var kvar när jag gick. Och han skulle upp till en radiointervju nu vid 9-tiden…

Lasse Lindh blev skickad i säng tidigt igår. Medan ”Bandet”, som numera kallar sig Lasse Lindhz, försåg sig med öl och järn på en lokal krog höll sig Lindh själv på hotellrummet:
– Vi hoppas att han övar på danssteg, hälsade grabbarna.

Om han kom ihåg dem vill säga. Under middagen lyckades stackars Lasse nämligen tappa bort sina anteckningar om vilken kamera han skulle titta på när och hur han skulle gå.

Till slut kunde en stackars diskare gräva fram Lasses anteckningar ur avfallshinken. Lasse Lindhz smet ut på krogen medan Lasse Lindh själv fick gå till rummet och försöka uttyda sina anteckningar blandat med carbonara-fläckar och annat oidentifierbart.

H.E.A.T:s sångare Kenny har vaknat och gigar just nu på café Knocks i Skellefteå. Publiken är inte så stor – typ 70 pers – men intensiva. Sjunger med i alla låtar, skriker som flera hundra och röjer på.

Nu har jag hunnit se Markoolio swischa förbi och även hälsat lite snabbt på Amy Diamond.

Hennes pappa Lee försöker glida undan ur bilden, men hissväggen tog i så ni ser hans fötter sticka fram…

Artisterna har precis haft möte tillsammans med produktionen. Christer Björkman brukar förklara alla regler en vända till. Speciellt sånt som vi i pressen brukar skriva om.

Dessutom brukar han förklara ännu en gång hur repen går till:

– Att alla får sjunga lika många gånger. På torsdagen fyra för att vara exakt.

– Att man inte bryter en genomsjungning utan tar alla justeringar mellan varje gång man sjunger.

– Att man efter sin reptid går in i viewing room där man tittar på sitt rep tillsammans med skivbolaget och går igenom justeringar som ska göras till nästa gång.

Dessutom har jag sprungit på Petra Medes hungriga manusförfattare Edward af Sillén. Han och Petra kom med kvällsflyget och trots matbristen var Ed på gott humör. Det verkar som att manuset är i stort sett färdigt. Men det får vi i pressen inte höra nåt ifrån förrän på fredagens genrep med på publik.

Elton Johns hit från Lejonkungen. Det är den som Markoolios låt påminner om. Med en Magnus Uggla-text.