Fem nyanser av Shirley
avShirley lever ut hela sitt minspel på scenen.
Shirley lever ut hela sitt minspel på scenen.
Shirley Clamp får lite instruktioner av nummeransvariga Jennie Widegren innan hon kör.
Det här börjar pampigt. Hon får till precis den känslan som hon sagt att hon är ute efter.
Outiften bidrar till att det känns kraftfullt, tillsammans med hennes sång så klart.
Men där tror jag hon tappade texten i andra versen. Möjligen, det var nåt som liksom hackade till i sången.
Vinden börjar långsamt blåsa i både tyger och hår i mitten av första refrängen.
Jag älskar när Shirley tar i och verkligen levererar i sången. Men det blir lite som en Disney-ballad. Nånting som huvudpersonen ska sjunga i en tecknad film eller en musikal.
Jag stannar kvar liksom oberörd. Shirley har gjort bäst ifrån sig i Mello när hon har tävlat med en låt i upptempo på svenska.
Låtarna på engelska har inte gått lika bra. Risken är att det här kan gå samma öde till mötes, oavsett hur bra hon sjunger.
Det är inte så att det blir generiskt, det kan det inte bli för det hörs tydligt att det är Shirley Clamp. Men ändå blir låten som något vem som helst (med stark sångröst) hade kunnat sjunga. Den säger inte Shirley Clamp till mig.
Hade den tävlat i Eurovision hade ni i morgon helt glömt bort hur sångerskan såg ut, och kanske till och med hur låten lät.
Shirley Clamp nu. Det verkar som att alla artister har sina scenkläder på sig från start. Shirley har byxor och en skir blus med stenar. Över det en grön reaktion med långa tygstycken som kan fladdra i Carola-fläktarna.
Handskar på händerna och en enorm ring på ett av fingrarna, över handsken.
Hon sjunger så klart otroligt bra i det klipp vi får se. Men det är nåt som inte griper tag i mig. Det känns nånstans inte på riktigt. Vad handlar den här låten om? Betyder den något för nån? För mig blir det mer proffssnyggt. Shirley sjunger fantastiskt, men för vem?
Såg ni ringen på Shirleys finger förresten?
– Jag valde den för att den är diskret, sa hon och skrattade.
Jo, tjena!
Svensk design av Kevin Nilsson, märket heter Zaek Studio, för den som undrar.
Har precis intervjuat Shirley Clamp innan hon skulle in till sitt torr-rep i Globen. Hon avslutade intervjun med att försöka övertyga mig att jag måste rösta på henne, oavsett vilken favoritlåt jag har den här veckan.
– Du röstar väl på mig va, du får rösta i smyg. På mig. Nej, det är löjligt, du har känt mig längst, i alla fall av dem som är med den här veckan.
Hahaha vi får väl se. Hon har rätt i att jag känt henne längre än de andra artisterna den här veckan.
Nu får vi höra alla låtar en gång till. Jag uppdaterar det här blogginlägget låt för låt.
Malou Prytz. De flesta kommer inte reagera på det märkliga sättet att stava B-A-N-A-ASS, men den som hör kommer inte kunna tänka på nåt annat. Jag fnittrar mig genom låten. Men om Malou lyckas framföra det här med Ace Wilder-attityd och alltså tuffa till sin stil ännu mer, så är det absolut inte ofarligt. Det är skramligt, tramsigt och kan bli riktigt kul. Uttalat av Bananas låter dock ganska mycket som benenes.
Theoz. Att det här har startnummer två förvånar mig. Theoz levererar stark svensk gladpop som känns väldigt mycket 2022. Effektiv refräng, som hamrar in låttiteln ”Som du vill” genom att i varje refräng upprepa den TIO GÅNGER.
Shirley Clamp. Let there be angels är pampig ballad av klassiskt snitt som har potential att bli en evergreen. Eller bara kännas mossa. Den ligger bra som ballad mellan Theoz och Omar Rudbergs gladpoplåtar som har en betydligt yngre publik. Räkna med att det här kommer vara favoriten i de äldre ålderskategorierna. Jag säger det igen: Ballad á la Malta.
Omar Rudberg. Här kommer scenframträdandet vara helt avgörande. Moving like that är en popbagatell av det enklare slaget, kanske en lite för tunn soppa, men som kan bli riktigt mustig när Omar öser på scenen tillsammans med sina dansare. Latinotonerna finns där, men inte riktigt lika Alvaro Estrella-skrivet på näsan.
Danne Stråhed. Låten heter Hallabaloo. Det säger det mesta. Skånsk reggae. Med tramstext fylld av glädje. Några gin tonics innanför västen och tv-publiken kommer älska det här. Och definitivt en contender för barnrösterna, Theoz och Omar får se upp där. Jag småmyser mig genom andra lyssningen här.
Cornelia Jakobs. Lana Del Ray och Billie Eilish gjorde sitt intåg i Eurovisionmusiken det inställda året 2020 och vi kan räkna med några låtar i samma stuk i Europa även i år. Här kommer det svenska bidraget. Cornelia, som tävlat två gånger med Love Generation tidigare, har en svårsjungen och snygg låt med tydlig refräng som kan gripa tag. Lär vara kritikerfavorit, men det bör heller inte hindra tittarna, för det är tillräckligt effektivt för att funka vid en första lyssning. Om hon leverar på scenen.
Robin Bengtsson ska ha banduppställning på scenen och min kollega Jenny undrade om det handlar om LÖPband. Men nej, så är det inte. Det här är snygg arenapop med stor igenkänningsfaktor. Massor av delar är smart lånat från stora hits, utan att det blir uppenbart och därför ändå känns unikt och nytt. Framför allt upprepar Robin Bengtsson sig inte.
Där har vi fått höra alla låtar två gånger. Kan bli en spännande vecka detta!
Shirley Clamps låt heter Let there be angels. Den som väntat sig en uppföljare till Min kärlek eller Att älska dig får vänta förgäves. Det här är en klassisk storslagen och svulstig schlagerballad.
Shirley har själv sagt att hon vill få visa upp sig som sångerska. Det får hon absolut här. Låten byggs upp suggestivt och det här är otroligt svårbedömt. Det är långt ifrån nyskapande, snarare en typisk Eurovision-ballad av det vräkiga slaget som skulle ha kunnat tävla för Malta i Eurovision när som helst, 1988 eller 2009 eller 2022.
Hade det funnits en efterrätt som hette ballad á la Malta hade det här varit den.
Shirleys trackrecord säger väl att hon gör bäst ifrån sig i tävlingen på svenska. Får se hur det här blir.
Hela listan av artister är ute nu, 22 akter av 28 hade vi ändå lyckats lista. Och så nästan en till.
Från första artistsläppet var det, som nämnts tidigare Tribe Friday och Samira Manners som var helt okända.
Från det andra artistsläppet ytterligare fyra namn:
Lisa Miskovsky, som återvänder till Mello tio år efter senaste försöket när hon tog sig direkt till final. Det hon tyckte var roligaste då, när hontänker tillbaka, är hur hennes mamma dansade med Sean Banan på efterfesten. Vi hoppas att det blir lika roliga minnen från nästa års efterfester.
Browsing Collection, fyra Skövderockare som spelar metalinspirerad punkrock.
Tone Sekelius. Youtube-profil som 2017 gjorde det årets pridelåt, debuterar i Mello nästa år, precis ett år efter att hon kom ut som transperson.
Och så Shirley Clamp. Den här borde jag ha knäckt. En person hade sagt att hon skulle vara med, men det räcker inte för att skriva en artikel. Så hon fick stå kvar på kanske-listan. Nu ska hon tävla med en ballad på engelska.
Hela artistuppställningen finns här. Nu återstår att se vem som tävlar mot vem, för SVT har ännu inte gått ut med vilka artister som tävlar i vilken deltävling.
Nu har vi publicerat de sista namnen där vi har källuppgifter som bekräftar att de ska vara med och tävla, där allt tyder på detta. Och den största överraskningen, bomben, skrällen måste väl ändå vara vårt senaste avslöjande: Anders Bagge!
Men vad finns det för namn som det har snackats om, men som vi inte har lyckats få bekräftat om de är med eller inte, som skulle kunna dyka upp när SVT går ut med namnen? Jo, det ska jag försöka lista här. Men först de akter vi alltså har listat och som vi känner oss näst intill helt säkra på:
Omar Rudberg är fortfarande ett litet frågetecken om han stämmer, men hans namn får stå kvar på listan, för när både SVT, skivbolag och artisten själv verkligen vill vara med så brukar det bli så, även om andra omständigheter sätter käppar i hjulet, i det här fallet inspelningen av nästa säsong av ”Young royals”. Så han får vara kvar.
Och sen är det ju akten som vi känner till, men inte har namnet på. Det är inte sällan förekommande. Förra året listade vi ”ung oetablerad kvinnlig artist med låt av Bobby Ljunggren”. Det visade sig vara Clara Klingenström som ju gjorde succé. Inför 2015 års tävling listade vi ”en tjejgrupp i Yohio-stil”, som visade sig vara Dolly Style. I år har vi med ”Manlig dansbandsstjärna med revykarriär”. Nästan framme, men inte riktigt hela vägen. Men vi är så pas säkra på att han ska vara med att han får föras upp på listan ändå. Och när ajg väl vet namnet får jag väl be om ursäkt för att jag inte lyckats sätta det.
Jag hade kunnat sätta upp en grej till på listan, men den är så otydlig att det skulle bli fånigt. Jag vet nämligen om att det är ett rockband till som har fått en plats. Men jag har inte kommit närmare än så. Jag har testat med några olika bandnamn som skulle kunna vara aktuella, men det verkar inte vara något av dem: Scarlet Hunts, Thundermother, Smash into pieces, We are the catalyst, Heat.
Enligt uppgift ska det dessutom ha skickats in ovanligt mycket rock till Mello i år efter Måneskins vinst, så det kanske är fler än två akter med?
Flera skivbolag har haft diskussioner med Carolas och Runars son efter att han skivdebuterade. Men han har gång på gång sagt att han inte vill gå samma väg som mamma, via Melodifestivalen. Men ändå dök hans namn upp bland spekulationer häromveckan, att han kanske skulle kunna vara med ändå. För med rätt låt kan Melodifestivalen definitivt vara precis rätt, även om det kommer innebära en del att leva upp till.
Shirley Clamp har skickat in låtar och från ett håll har vi hört att hon skulle vara klar, men sen har vi inte fått det bekräftat från något annat håll. Kan det bli en schlagercomeback för Kerstin Klämma?
Det kom ett tips om att Jennifer Brown skulle vara med i Melodifestivalen nästa år. Jag har inte lyckats få det bekräftat från något håll.
Anders Bagge i all ära, men det var ju fler av deltagarna i Masked singer som definitivt skulle kunna aspirera på en plats i Mello. Både Daniel Norberg och Nassim Al Fakir har synts på olika låtskrivarläger inför Melodifestivalens inskick, men den största fjädern i hatten skulle väl vara om Victoria Silvstedt tackade ja? Det lär nog ändå bara vara kvar som en våt dröm för SVT.
Inte lika osannolikt är Sabina som nyligen signats Cardiac Records, som haft framgångar i Melodifestivalen med bland andra Frans och Renaida. Hon är nära vän med Oscar Zia och Molly Hammar och skulel absolut kunna vara klar för tävlingen.
Det har skickat sin låtar med 80-talsduon, men har de kommit med? Det återstår att se.
Varför stänger ”transferfönstret” för Melodifestivalens silly season redan ikväll? Det kan du läsa här.