Många producenter riktar just nu blickarna mot världens hav. Det fransk-brittiska ekolyxparfymmärket Art de Parfum är inget undantag. Deras senaste parfym har tydliga marina influenser och innehåller doftessenser från papyrus, salt, musk och tre olika pepparsorter. ”Le Joker” heter den och beskrivs som en ”kontrastrik pudrig marin doft med pikanta inslag av peppar och makeup”, signerad parfymören Ruta Degutyte, grundare av märket. Jokern är inte vad du tror. Det är en frisk doft tack vare pepparsorten timurpeppar som odlas på höjderna i Nepal där den enligt folktro används mot hosta och förkylning tack vare sina friska mintiga noter. Det är en ganska ny ingrediens i parfymörernas trolleribox.
Art de Parfumes ”Sea Foam” parfym som kom 2016 är inspirerad av det skummande yviga baltiska havet. Utöver fikonlöv och bergamot innehåller ”Sea Foam” havssalt, drivved och sjögräs. Detta låter ju onekligen väldigt spännande. Första gången jag kände drivved tolkad i en parfym var i danska parfymhuset Zarkoperfume.
Art de parfum beskriver sig som ett etiskt parfymmärke där de skrivit under på bara använda råmaterial som är etiskt framtagna och inte inblandade i exploatering av ursprungsbefolkningar och tveksam råvaruproduktion. Materialet är återvunnet glas, korkar gjorda av trä och emballage är nedbrytbara i naturen och parfymerna är cruelty free-framställda. 2020 erhöll de Good Brand Award.
Är man uppväxt vid havet, som jag i Ystad, vet man vilken faschination havet har på en ens persona. Jag kunde sitta i timmar och titta ut över havet vid Saltsjöbaden och Fritidsbaren. Ville man vara ensam drog man till Lilleskog eller ”världens ände”, en naturhamn där fiskare farit ut med sina ranka båtar sedan medeltiden.
Idag är det internationella kvinnodagen. Det är en dag som den här som jag skänker en tanke åt alla fantastiska kvinnor som jag träffat på resor jag gjort genom åren – i skönhetens tjänst. Kvinnor som sliter för några kronor om dagen för att vi ska dofta gott, vara piffiga och kunna köpa ljuvliga produkter. Som kvinnorna vid vaniljodlingarna på Seychellerna, eller kvinnorna i argankollektivet Marjana i Marocko och kvinnorna på soptippen i Bangalore i Indien, som tjänar 2500 kronor i månaden. Dessa kvinnorna är de sanna hjältinnorna.
Pandemin har stukat modebranschen rejält. Men den har även satt fart på kreativiteten och innovationskraften hos flera designers. När modevisningarna uteblivit med traditionella catwalks, inför uppklädda kändisar, har flera internationella designers presenterat sina kollektioner på ett helt nytt sätt.
Donatella Versace valde att göra en virtuell djupdykning i ett akvarium när hon visade sin senaste kollektion. Moschino använde marionettdockor både på catwalken och i publiken för att visa sin nya kollektion. Jodå Ann Wintour var på plats. Simon Porte Jacquemus visade sin vårkollektion i böljande sädesfält med enormt avstånd mellan både mannekänger och publik. Visningen var, som de alltid är, en hyllning till hans döda mor Jacquemus, som omkom i en bilolycka 42 år gammal när Simon Porte var blott 18 år gammal.
Franska designerduon Arnaud Vaillant och Sébastien Meyer, som döpt sitt modemärke Coperni efter astronomen Copernicus, valde att göra sin höstvisning som en drive-in upplevelse i den enorma Accord-arena i Bercy, med plats för 22 000 åskådare. Nu var det ett 80-tal åskådare som fick chansen att uppleva världens första Drive-in catwalk genom att sitta i sponsorbilar. Suggestiv musik med synkroniserade strålkastare gav en ny dimension till hur man kan uppleva kläder under en modevisning.
Arnaud Vaillant och Sébastien Meyer började sin modesejour hos Space Age modedesignern Courrèges men där blev de relativt kortvariga för att istället satsa på ett eget märke. Men influenserna från det futuristiska Courréges är tydliga. Kort korta kjolar, material och fokus på höga axlarna speglar deras fascination för unika skärningar.
”Vi försöker hitta en bra mix mellan tekno, unisex och chichet. Vi fokuserar på att det ska vara välskräddat men ändå tillgängligt prismässigt. Vi vill se våra kompisar i våra kläder”, säger duon i en intervju med Vogue.
Vissa designersamarbeten kittlar till lite extra. Haute Couture-designern Iris van Herpen och BjörnAxén är ett sådant samarbete. Den holländska designern är känd för sina böljande abstrakta textilier med inspiration från naturen, med futuristiskt uttryck och omisskännliga silhuetter.
Nu har Iris van Herpen designat flaskan till Björn Axéns nya hårspray och även en scarf där 200 kronor av försäljningen går till Regnbågsfondens arbete med att synliggöra hbtq-frågor. ”Vi är otroligt stolta över att få jobba med en så extremt hantverksmässigt talangfull designer på den nivån som Iris är. Att hon ville förgylla vår produkt och skapa ett mönster till oss är en ära. Hon är extremt selektiv med samarbeten så det är ett bevis på att vi håller den kvalite som krävs”, kommenterar Johan Hellström, ägare av Björn Axén.
Sedan 2011 har Iris van Herpen deltagit i Haute Couture-visningarna på modeveckorna i Paris och att den hyllade modedesignern bestämde sig för att bidra med sin design till skönhetsbranschen var att överskottet går till Regnbågsfondens arbete, menar hon.
”Det är verkligen en viktigt och bra sak som den här organisationen kämpar för. Visionen och hängivenheten från Regnbågsfonden och stödet från Björn Axén har varit mycket inspirerande för mig i mitt arbete med kollektionerna, så det har varit ett viktigt projekt att delta i från min sida”.
Varför är det viktigt att synliggöra diskrimineringar i samhället? ”Det är hoppfullt att veta att HBTQ-frågor tas på allvar i Sverige men på många andra platser i världen ser det inte ut så. Där kan det vara är en fråga om liv och död. Identitetsfrihet är en viktigt faktor för ett hälsosamt samhälle. Vi hör alla ihop och förtrycket av minoriteter smittar av sig på oss på alla”.
Du nämner ofta hoppet också. Varför är det viktigt att ingjuta hopp, anser du?
”Resan till det bättre och framsteg i samhället är lång och oviss men det skapar hopp att veta att var och en av oss faktiskt har något att säga till om. Och att man om enskild faktiskt kan göra skillnad”. Varför tycker du att det är viktigt att lyfta fram frågor om jämställdhet och rättigheter? ”Jag växte upp i Nederländerna och jag inser hur lycklig jag är, att yttrandefriheten är självklar där. Att jag fått vara den jag är har uppmuntrats under hela min uppväxt. Men jag förstår också hur sällsynt detta är och att många länder förtrycker den här rättigheten. Känslan av frihet har hela tiden varit grunden för det jag gör idag och vem jag är. Men även i Nederländerna, som ses som ett progressivt land, finns det fortfarande arbete att göra i de här frågorna”.
Vad är din relation till Sverige? Vad vet du om Sverige? ”Jag reste till Sverige när jag gjorde en utställning med mitt arbete där. Sverige är känt för sin vackra natur, sina duktiga modeskapare och landets fantastiska hälso- och sjukvård. Utbildningen ligger på en hög nivå och Sverige är känt för att vara ett av de mest progressiva länderna i världen när det kommer till att inkludera HBTQ-frågorna i samhället i stort”.
Vad önskar du dig mest av allt just nu? ”Jag har många drömmar men om jag får relaterat till vårt samtal just nu, så önskar att den höga livskvaliteten ni har i Sverige kommer att sprida sig till hela världen och att varje land på denna planet växer och får en mer inkluderande hållning och respekt för minoriteter”.
Det är drygt ett år sedan som The Body Shop presenterade ett unikt samarbete med organisationen Plastic for Change och plastletare i Bangalore, Indien. Det började i låg skala med flaskorna ur serien Ginger Anti Dundruff Schampoo och balsam, men projektet var så lyckat att man fortsätter att arbeta med den återvunna plasten i Indien.
I utkanterna av Bangalore samlas soptipparna på ett pärlband. Den närmsta ligger bara en halvtimmes bilväg utanför stadsgränsen. En gammal övergiven gruva får tjäna som stadens soptratt för resterna som inte går att sortera på något sätt. Hamnar soporna inte i den övergivna gruvan hamnar avfallet i den flod som delar staden på mitten och som går rätt igenom den livliga marknaden. Inte sällan ligger soptipparna mitt i en rondell, under en motorvägsuppfart eller granne med ett modernt bostadsområde för välbärgade. Innan pandemin bröt ut fick jag möjligheten att besöka några av plastletarna i Bangalore som bor och arbetar på soptipparna och som ingår i det unika projektet som Plastic for Change bedriver på Aftonbladet kan du läsa artikeln i sin helhet.
Rika Rekka tjänar 2500 kronor i månaden på att sortera torra sopor. Hon flyttade från Deli för fyra år sedan. Hennes då fyra år gamla dotter lämnade hon hos släktingar. Trots den tryckande hettan och tusentals surrande flugor finns det olika grader av helvetet. ”Det är mycket lättare att sortera skräp i Bangalore, för det är inte så varmt här. I Delhi är det fruktansvärt hett och det försvårar arbetet”, menar Rika som sorterat sopor i stort sett hela sitt 38 åriga liv.
Rika ser framför sig att hon kommer att jobba på sopstationen i drygt fem år till innan hon återvänder hem till familjen i Delhi.
”Jag längtar efter att få vara med min familj. Arbetet här är ganska enformigt. Jag sitter i flera timmar åt gången och ryggen tar stryk, men det här är det enda jag kan”.
Rika sorterar snabbt och effektivt. Hon sitter i mitten av stora plastsäckar som formar sig som en blomma runt henne. På tippen bor också flera barn. Ett spädbarn sitter i en övergiven barnstol mitt i soporna medan hans mamma sorterar. Då och då rör sig sopberget utan synlig anledning. Någonstans där djupt där inne kalasar råttorna på matrester.
De flesta av sopletarna i Indien tillhör det lägsta kastet – dalit. Det är oftast papperslösa personer som varken kan läsa eller skriva. De befinner sig lägst ner i den socialekonomiska pyramiden och ofta har deras familjer letat skräp i generationer.
”Dalit är allas dåliga samvete i Indien. De gör sådant som vi andra aldrig skulle göra. De får inte komma in i husen och betraktas som smuts. Det var dom som tog hand om bajset i de ospolbara toaletterna förr i tiden. De har alltid varit ovärderliga för att samhället inte skulle krascha fullständigt men dom har aldrig egentligen varit en del av samhället. Inga andra kast vill syssla med det som daliterna gör”, berättar Nalini Shekar som startade den icke vinstdrivande hjälporganisationen Hasiru Dala (Grön kraft) som arbetar tillsammans med Plastic for Change och som hjälper plastletarna med sjukvård, pensioner och pappersarbete för ett drägligare liv.
Kanadensaren Andrew Almack är grundare till organisationen, Plastic For Changes. Tillsammans arbetar han hand i hand med Hasiru Dala för att stärka de utsatta daliternas situation. Andrew Almack har skapat en mobil plattform där plastletare kan ansluta sig gratis till för att få reda på bästa dagspriset på plast. Eftersom de flesta plastletarna är analfabeter har plattformen enkla symboler och är till viss mån röststyrd så att användarna enkelt kan förstå informationen. I appen kan de se dagens plastpris och vilken plasthanteringsstation som kan ta emot dem och när.
”Vi hjälper plastletarna att komma i kontakt med schyssta producenter. De måste också ha giltiga id-handlingar vilket vi hjälper dem att fixa så att de kan ta del av samhället. Det kan låta som en självklarhet men verkligheten är någonting helt annat i Indien”, förklarar Andrew som fick idén till Plastic for changes för tre år sedan efter en ögonöppnande resa i Asien.
Hur många generationer kommer vi att ha förstört för att vi inte tog hand om plasten på ett bra sätt? frågar han sig.
Det brittiska företaget The Bodyshop är ett av de första globala företagen att engagera sig i den här relativt nystartade cirkulära ekonomin i Indien (Garnier anslöt förra året). The Body Shop har förbundit sig att köpa 250 ton petflaskor det första året och använda sig av i sin produktion av schampoflaskor. De blir på det sättet det första globala företaget i världen som börjar handla med community trade-framtagen plast. Det vill säga plast som samlats in under schyssta förhållanden av arbetare som har drägliga arbetsförhållanden, fast lön och pension. ”Vi har länge letat efter projekt där vi kan göra skillnad genom att handla med plast och organisationen Plastic for changes och Hasiru Dala uppfyllde våra krav på schyssta upphandlingsprinciper och ren arbetskraft”, berättar Sanjani Shah, internationell kommunikatör på The Body Shop.
Hörrni. Det är -15 grader i Stockholm. Stockholms Modevecka 2021 har börjat. Inga visningar (jo digitalt). Ingen catwalk. Ingen frontrow. Men det var några modefashionistas som trotsade kylan och gav sig ut för en street walk utanför Diplomat i Stockholm. Gissar att den varma chokladen smakade gott i fiket efteråt. Här har jag valt ut några favoritlooker från Street Style spaningen.
Lägg Comfydence på minnet om du har tankar kring engångsbindor och mensskydd. Linda Stoltzhammar och Anna Hellström tyckte att det saknades bra menskydd, eller trosor som skyddar mot urinläckage, på marknaden. Sagt och gjort. Nu har de uppfunnit en högabsorberande typ av trosor som de tycker lever upp till deras förväntningar på tillgänglighet, bekvämlighet, skydd och funktion. No more drops alltså. Och No more waist om man ska tro på deras vision.
Trosorna är gjorda i miljömärkt textil och kollektionen består i nuläget av åtta olika modeller i varierande färger, material och uppsugningsförmåga. Linda och Anna har själva helt ersatt både trosskydd, bindor och tamponger med absorberande trosor.olika varianter och tillfällen i livet. Och för varje köp skänker bolaget 10 kronor till arbetet mot så kallad mensfattigdom som bedrivs av organisationen Wateraid.
”Om endast 150 000 kvinnor skulle ersätta engångsskydd med våra trosor en dag i månaden under ett år handlar det om 5,4 miljoner skydd – lågt räknat. Tänk vilken skillnad det skulle kunna göra om det blev fler kvinnor, om det även inkluderade inkontinensskydd och om det spred sig utanför Sverige. Det är en svindlande tanke”, säger Anna Hellström till Aktuell Hållbarhet.
”Vi vill inte driva förändring baserat på människors klimatångest eller skam- vi vill erbjuda en bättre lösning som gör vardagen enklare”, säger Anna Hellström till sajten Aktuell hållbarhet.
Izia la Nuit heter Sisley Paris nya parfym och är företagets 33:e doft . Vad få vet kanske är att Sisley Paris var tänkt som ett utpräglat parfymhus när det startades 1972 av parfymlegenden Jean Francois Laporte (som sedemera startade L’Artisan Parfumeur). Fyra år senare, 1976 köptes Sisley Paris av entreprenören Hubert d’Ornano och företaget är fortfarande i familjen ägo. Historien kring företagets nya parfym, byggs upp kring dÓrnano rosen, en ros tillägnad Isabella d’Ornano, Huberts fru. Rosen planterades för flera decennier sedan vid familjens slott i Polen och den blommar bara några korta dagar i maj. ”Rosen är en sann metafor för kärlek i all sin mystik”, säger Francios Kaden som presenterar doften från Paris.
Amandine Clerc Marie är parfymören bakom Izia La Nuit (Izia är polska och en förkortning av Isabell) som tolkat mystiken kring den här rosen och doften beskrivs som en romantisk chypre.
Topnoter: Bergamot, mandarin, kardemumma. Mellannoter: D’Ornano rose, fresia, päron och magnolia I basen ligger labdanum, patchouli, ekmossa, vanilj och ambrox (syntetisk tolkning av amber). En komposition som nästan ger ett läderaktigt intryck men som aldrig blir tung.
Parfymen är en mycket elegant och sensuell parfym. Den är oförskämt lätt för att tolkas som en kvällsparfym.
På pressmötet som hölls digitalt fick vi öppna olika tarotkort med vackra teckningar av Illustratören Fee Greening och med visdomsord av Victor Hugo, Simone de Beauvoir och Oscar Wilde. Kortet som jag drog först hade texten ”The good we do perfumes our soul”. Hoppas att det stämmer!
100 ml (prestige size) kostar 2430 kr.
50 ml 1670 och 30 ml 1195 kr.
Världens hemligaste märke, japanka märket The Ginza, släpper en parfym. Och öppnar upp liiiite på hemligheterna. Men fasiken inte mycket… The Ginza är en av Shiseidogruppens väl förborgade hemligheter och hudvårdsmärket som officiellt grundades 2002 finns inte med på Shiseidos webbplats över varumärken. (Mer tillgängliga är Clé de Peau Beauté eller IPSA som man ser lite överallt i Japan). The Ginza är Shiseidos absoluta high end-märke och varför det hålls så hemligt är lika mycket förhöjt i dunkel som dimmridåerna ligger täta i geishakvarteren i Kyoto.
The Ginzas flaggskeppsbutik är beläget på en våning i Shiseidos skönhetspalats på paradgatan i stadsdelen Ginza, bara ett stenkast från skönhetsjättens högresta rosafärgade huvudkontor. Priserna på de femton befintliga produkterna som erbjuds är astronomiska. Hudkrämen ’Empowerizer’ kostar 100 000 YEN (ca 8 000 kr), vilket gör det uppenbart att The Ginza är ett varumärke som enbart riktar sig åt ultrarika. Enligt WWD, ”hävdar källor att The Ginza togs fram exklusivt för kvinnliga medlemmar i den japanska kejsarfamiljen. Shiseido undviker dock konstant att svara på förfrågan om detta stämmer.”
The Ginza har nyligen uppdaterat sin hemsida och gjort sig mer tillgängliga med översättning på fyra språk – japanska, engelska, förenklad kinesiska och traditionell kinesiska – för att nå fler internationella kunder. De har också nyligen startat konto på Weibo och Instagram. Men mycket klokare blir man inte. Förra året utsåg de den japanska modellen Ai Tominaga till sin globala varumärkesmusa. Ändå måste internationella kunder ta sig till Tokyo (eller kinesiska taxfreediskar) om de vill lägga vantarna på The Ginza-produkterna som beskrivs som hudvårdens haute couture.
Den 8 januari 2021 tillkännagav varumärket sin första satsning på länge. En parfym – ”The Ginza Parfum” och ”The Ginza Eau de Parfum.” Från och med den 8 januari är de lanserade i The Ginza-butikerna och deras onlinebutik i Japan, medan endast Eau de Parfum kommer att finnas tillgängliga i tullfria butiker i Japan från och med måndagen den 1 februari 2021.
Varumärket beskriver doften som en blomdoft baserad på blommor av lindträd i full blom i Ginza. ”Bortom lyx eskalerar doften till upplevelsen av haute couture. En vackert lugn, lindoft. Liksom ett söt minne av blommorna i Ginza, framhäver denna fräscha blommiga doft din sanna, ultimata skönhet, ” , skriver The Ginza på sin webbplats. Den delikata 20 ml flacongerna är tillverkade för hand av japanska glashantverkare. I toppen finns gröna citrusfrukten sudachi, omgiven av andra citrusnoter, samt mejram och violblad. Hjärtat domineras av lindblommor. Basnoten är musk och brunt socker. Är du sugen på lindblommor och honung får du langa upp 40 000 YEN (cirka 3200 kr) för 20 ml.
Den italienskfödda franska designern, Pierre Cardin, har idag avlidit i en ålder av 98 år, efter att ha verkat i modevärlden i totalt sju decennier. Det uppger hans familj i ett pressmeddelande.
Pierre Cardin var bara 14 när han började som lärling hos en skräddare. När han fyllde 23 flyttade han till Paris, där han till en början studerade arkitektur.
Under studietiden arbetade han också med Paquin-modehuset och sedan senare med Elsa Schiaparelli.
Pierre Cardins karriär började ta fart när han mötte filmregissörenJean Cocteau och hjälpte till att designa masker och kostymer för filmen ”La Belle et La Bete” från 1946. Samma år fick Pierre Cardin anställning hos Christian Dior. Där arbetade han som mönsterkonstruktör på ”New Look” -modet från andra världskriget som kom att skriva modehistoria. 1950 öppnade han sitt eget modehus i Paris och började med att designa teaterdräkter. Pierre Cardin var inspirerad av allt från geometriska former, futurism och visade en tidig fascination för rymden. Redan 1964 kom hans kollektion “Cosmocorps”. Han drog sig heller inte för att placera sitt namn på allt från kläder till parfymer, solglasögon och pennor.
Pierre Cardin gick från en värld av skräddarsydda high fashion kläder för privata, rika kunder till att skapa färdiga mönster som massorna kunde ha tillgång till, vilket gjorde honom ännu mer populär. Han tillhörde Space Age designerna som Courreges och Paco Rabanne, som alla blandade in futuristiska material som plast och metall i kollektionerna.
”De säger att Pret ´a Porter design kommer att döda ditt namn, men istället räddade mig”, sa Pierre Cardin till sina kritiker.
Baserat på den senaste rapporten från Celebrity Net Worth värderades Pierre Cardins modeimperium till 800 miljoner dollar. Modemuseet i Brooklyn, New York har under hösten tillägnat sin senaste utställning Pierre Cardin Future Fashion till modeikonen som gick till sitt kontor varje dag fram till det att han fyllde 96 år.
Journalisten Agneta Elmegård är skönhetsredaktör på Aftonbladet och vurmar särskilt för hållbarhet och grön kemi. 2019 och 2022 listades Agneta av den brittiska organisationen, Diversified Communication UK, som en av de mest inflytelserika personerna i Skandinavien inom ”Green Beauty”. Agneta är utbildad i hållbarhetsstrategier vid Cambridge University i England.