Idag var en bra dag! Det hände tre bra saker. Jag tog min klimat-examen på Schibsted och är diplomerad ”Sustainability Changemaker”. Garnier har blivit officiellt godkända av Cruelty free International och får använda sig av Leeping Bunny märkningen på sina produkter. Men kanske det viktigaste; Kina rycker allt närmare ett totalförbud mot att testa importerad kosmetik på djur. Det sistnämnda rapporterar Cosmetics design Europe.

Från och med den 1 maj i år, 2021, kommer importerad ”vanlig” kosmetika inte att behöva genomgå djurförsök. Det har Kinas National Medical Products Administration (NMPA) beslutat i en kommuniké den 4 mars. Myndigheten meddelar också ”att de i och med detta beslut börjar acceptera data från alternativa djurförsöksmetoder för registrering och nyanmälan av kosmetiska ingredienser”.

Vad är då vanlig kosmetika? Jo, produkter som inte gör anspråk på att vara ”anti-ageing” , ”hudblekande” eller ”behandla acne”. De här tre hudvårdskategorierna är undantagna och måste fortfarande testas på djur. Blä. Och why?

Enligt den kinesiska myndigheten NMPA var ett av huvudmålen för den nya icke-testande policyn att ”det finns accepterbara toxikologiska testdata från alternativa testmetoder”, skriver Cosmetics design Europe.

Vad krävs då av producenter som vill exportera sina produkter till Kina?

För det första måste företagen kunna visa upp ett certifikat för ”god tillverkningssed” (GMP = Good Manufacturing Practices) utfärdat av inhemska myndigheter som kan bifoga relevanta bedömningsresultat och bekräfta produktsäkerheten. Företagen kommer fortfarande att vara skyldiga att utföra djurförsök på produkterna som är avsedda för spädbarn och barn eller om de använder nyframtagna kosmetiska ingredienser under en tre år lång övervakningsperiod, eller om ”anmälaren, ansvarig person eller tillverkare listas som ett viktigt övervakningsmål enligt NMPA: s kvantitativa betygssystem”. Vad det sistnämnda innebär kan man bara spekulera i.

Idag är det internationella kvinnodagen. Det är en dag som den här som jag skänker en tanke åt alla fantastiska kvinnor som jag träffat på resor jag gjort genom åren – i skönhetens tjänst. Kvinnor som sliter för några kronor om dagen för att vi ska dofta gott, vara piffiga och kunna köpa ljuvliga produkter. Som kvinnorna vid vaniljodlingarna på Seychellerna, eller kvinnorna i argankollektivet Marjana i Marocko och kvinnorna på soptippen i Bangalore i Indien, som tjänar 2500 kronor i månaden. Dessa kvinnorna är de sanna hjältinnorna.

Pandemin har stukat modebranschen rejält. Men den har även satt fart på kreativiteten och innovationskraften hos flera designers. När modevisningarna uteblivit med traditionella catwalks, inför uppklädda kändisar, har flera internationella designers  presenterat sina kollektioner på ett helt nytt sätt.

Donatella Versace valde att göra en virtuell djupdykning i ett akvarium när hon visade sin senaste kollektion. Moschino använde marionettdockor både på catwalken och i publiken för att visa sin nya kollektion. Jodå Ann Wintour var på plats. Simon Porte Jacquemus visade sin vårkollektion i böljande sädesfält med enormt avstånd mellan både mannekänger och publik. Visningen var, som de alltid är, en hyllning till hans döda mor Jacquemus, som omkom i en bilolycka 42 år gammal när Simon Porte var blott 18 år gammal.

Franska designerduon Arnaud Vaillant och Sébastien Meyer, som döpt sitt modemärke Coperni efter astronomen Copernicus, valde att göra sin höstvisning som en drive-in upplevelse i den enorma Accord-arena i Bercy, med plats för 22 000 åskådare. Nu var det ett 80-tal åskådare som fick chansen att uppleva världens första Drive-in catwalk genom att sitta i sponsorbilar. Suggestiv musik med synkroniserade strålkastare gav en ny dimension till hur man kan uppleva kläder under en modevisning.

Arnaud Vaillant och Sébastien Meyer började sin modesejour hos Space Age modedesignern Courrèges men där blev de relativt kortvariga för att istället satsa på ett eget märke. Men influenserna från det futuristiska Courréges är tydliga. Kort korta kjolar, material och fokus på höga axlarna speglar deras fascination för unika skärningar.

”Vi försöker hitta en bra mix mellan tekno, unisex och chichet. Vi fokuserar på att det ska vara välskräddat men ändå tillgängligt prismässigt. Vi vill se våra kompisar i våra kläder”, säger duon i en intervju med Vogue.

Vissa designersamarbeten kittlar till lite extra. Haute Couture-designern Iris van Herpen och Björn Axén är ett sådant samarbete.  Den holländska designern är känd för sina böljande abstrakta textilier med inspiration från naturen, med futuristiskt uttryck och omisskännliga silhuetter.

Nu har Iris van Herpen designat flaskan till Björn Axéns nya hårspray och även en scarf där 200 kronor av försäljningen går till Regnbågsfondens arbete med att synliggöra hbtq-frågor.
”Vi är otroligt stolta över att få jobba med en så extremt hantverksmässigt talangfull designer på den nivån som Iris är. Att hon ville förgylla vår produkt och skapa ett mönster till oss är en ära. Hon är extremt selektiv med samarbeten så det är ett bevis på att vi håller den kvalite som krävs”, kommenterar Johan Hellström, ägare av Björn Axén.

Sedan 2011 har Iris van Herpen deltagit i Haute Couture-visningarna på modeveckorna i Paris och att den hyllade modedesignern bestämde sig för att bidra med sin design till skönhetsbranschen var att överskottet går till Regnbågsfondens arbete, menar hon.
”Det är verkligen en viktigt och bra sak som den här organisationen kämpar för. Visionen och hängivenheten från Regnbågsfonden och stödet från Björn Axén har varit mycket inspirerande för mig i mitt arbete med kollektionerna, så det har varit ett viktigt projekt att delta i från min sida”.

Varför är det viktigt att synliggöra diskrimineringar i samhället?
”Det är hoppfullt att veta att HBTQ-frågor tas på allvar i Sverige men på många andra platser i världen ser det inte ut så. Där kan det vara är en fråga om liv och död. Identitetsfrihet är en viktigt faktor för ett hälsosamt samhälle. Vi hör alla ihop och förtrycket av minoriteter smittar av sig på oss på alla”.

Du nämner ofta hoppet också. Varför är det viktigt att  ingjuta hopp, anser du?
”Resan till det bättre och framsteg i samhället är lång och oviss men det skapar hopp att veta att var och en av oss faktiskt har något att säga till om. Och att man om enskild faktiskt kan göra skillnad”.
Varför tycker du att det är viktigt att lyfta fram frågor om jämställdhet och rättigheter?
”Jag växte upp i Nederländerna och jag inser hur lycklig jag är, att yttrandefriheten är självklar där. Att jag fått vara den jag är har uppmuntrats under hela min uppväxt. Men jag förstår också hur sällsynt detta är och att många länder förtrycker den här rättigheten. Känslan av frihet har hela tiden varit grunden för det jag gör idag och vem jag är. Men även i Nederländerna, som ses som ett progressivt land, finns det fortfarande arbete att göra i de här frågorna”.

Vad är din relation till Sverige? Vad vet du om Sverige?
”Jag reste till Sverige när jag gjorde en utställning med mitt arbete där. Sverige är känt för sin vackra natur, sina duktiga modeskapare och landets fantastiska hälso- och sjukvård. Utbildningen ligger på en hög nivå och Sverige är känt för att vara ett av de mest progressiva länderna i världen när det kommer till att inkludera HBTQ-frågorna i samhället i stort”.

Vad önskar du dig mest av allt just nu?
”Jag har många drömmar men om jag får relaterat till vårt samtal just nu, så önskar att den höga livskvaliteten ni har i Sverige kommer att sprida sig till hela världen och att varje land på denna planet växer och får en mer inkluderande hållning och respekt för minoriteter”.

Ett av världens dyraste företagsköp inom skönhetsbranschen är på väg att genomföras. Det är amerikanska Estee Lauder Companies (ELC) som förvärvar 76 procent av aktierna i Deciem senast 2024 (idag har de 26 procent). Motsvarande 12 miljarder kronor får de punga ut för köpet. 12 miljarder…

Det kanadensiska företaget Deciem, som släpper sin första doft i dagarna, värderas till 24 miljarder kronor eftersom ELC betalar 12 miljarder kronor för att öka sin andel i märket.

”Under de senaste fyra åren har vi byggt ett riktigt speciellt långsiktigt partnerskap med det otroliga Deciem-teamet och vi är glada över vad framtiden kommer att innebära”, säger Fabrizio Freda, VD och koncernchef för ELC, till Cosmetic Business.

Deciem är känt för sin prisvärda kosmetika och ökade försäljningen till 460 miljoner dollar förra året, vilket speglar en större branschefterfrågan på hudvård där konsumenter i allt högre grad experimenterar med ingredienser som AHA-syror och niacinamid.

Deciem, The Abnormal Beauty Company, är ett företag som två år på raken har bojkottat Black Friday. Om det kan ni läsa här.

Globalt har skönhetsbranschen drabbats hårt av pandemin. Men hudvårdsproducenter är de som klarat sig bäst. I Sverige har det lanserats flera nya märken under året. Ett av dem som vågade satsa är svenska hudvårdsmärket OM SE.
”Pandemin hjälpte oss att bestämma oss för att det här är det vi ska göra nu”, berättar Jenny och Jacob Huurinainen.

För några år sedan slog K-Beauty igenom, hudvård från Korea, med flera steg inblandade i den dagliga hudvårdsrutinen. Sedan kom J-Beauty upp på tapeten. Hudvård från Japan, med ritualer och högteknologiska produkter i fokus. Men nu är det dags för S-Beauty. Skandinaviska och svenska skönhetsprodukter med en minimalistisk framtoning både i antal steg i hudvårdsrutinen och i designen.
Mitt under den brinnande pandemin har flera svenska märken trotsat rädslan för att gå under och istället valt att satsa. OM SE, Tash Sisterhood, Mantle, Melyon, Niche4all och Rdp skincare är bara några svenska märken som sett dagens ljus under pandemin. Nischade småskaliga märken med hållbarhet och kvalitét i fokus.

”Vi är båda i konsultbranschen och under coronan minskade våra uppdrag och det gav oss chansen kunna ägna oss åt det här på heltid. Man kan säga att vi har pandemin att tacka för satsningen”, säger Jenny Huurinainen i en videointervju. Hon och hennes man grundade det ekologiska hudvårdsmärket OM- SE eftersom de tyckte att det saknades stilrena och effektiva svenska märken med få ingredienser.
”Utgångspunkten har varit oss själva. Vi har skapat ett märke med våra egna värden där kvalité och minimalism var våra kärnvärden. Vi ville formge produkter som vi själva vill ha i vårt badrumsskåp och pandemin hjälpte oss att göra det”, säger Jenny som tillverkar sina produkter i Jämtland av noga utvalda oljor och örter.

Ett annat svenskt märke som valde att lansera under förra året var nature-certifierade Tash Sisterhood, från skånska Lomma.
– Tidpunkten att lansera, mitt i en brinnande pandemi, har varit intressant, men också positivt på så sätt att vi kunnat ha elektroniska möten där vi tidigare fått rest mycket mer. Mottagandet av produkterna har varit fantastiskt bra både hos kunder och verksamma i branschen, berättar Håkan Wahlsten, Vd och medgrundare på Tash Sisterhood.
Cosmopharma har tidigare tillverkat sina produkter i Israel, men i början av förra året bestämde de sig för att ta hem produktionen omformulera innehåller och återlansera sitt märke. Satsningen gav dem svart på vitt. Under året vann Cosmopharma priset för bästa hudvårdsserie vid Stockholm Beauty Week.

”Vi hoppade över flådiga ytteremballage och bytte recepten till helt nya och tog farväl av långväga ingredienser. Vi valde närproducerade naturliga ingredienser som skandinavisk sjösand i peelingen istället för aprikoskärnor, karragentång från västkusten istället för miljöbelastande silikon”, berättar grundaren Susanne Sjölander.
Även om det har varit tufft ångrar sig inte en sekund.
”Vi har en hel del att ta igen när det gäller den ekonomiska satsningen.
 Vi hade två val. Lägga oss på rygg och gå i konkurs eller förvalta tiden vi fick över och försöka bygga upp vårt märke igen. Den här gången på ett nytt mer klimatsmart sett”, konstaterar grundaren Susanne Sjölander.

Det är drygt ett år sedan som The Body Shop presenterade ett unikt samarbete med organisationen Plastic for Change och plastletare i Bangalore, Indien. Det började i låg skala med flaskorna ur serien Ginger Anti Dundruff Schampoo och balsam, men projektet var så lyckat att man fortsätter att arbeta med den återvunna plasten i Indien.

I utkanterna av Bangalore samlas soptipparna på ett pärlband. Den närmsta ligger bara en halvtimmes bilväg utanför stadsgränsen. En gammal övergiven gruva får tjäna som stadens soptratt för resterna som inte går att sortera på något sätt. Hamnar soporna inte i den övergivna gruvan hamnar avfallet i den flod som delar staden på mitten och som går rätt igenom den livliga marknaden. Inte sällan ligger soptipparna mitt i en rondell, under en motorvägsuppfart eller granne med ett modernt bostadsområde för välbärgade. Innan pandemin bröt ut fick jag möjligheten att besöka några av plastletarna i Bangalore som bor och arbetar på soptipparna och som ingår i det unika projektet som Plastic for Change bedriver på Aftonbladet kan du läsa artikeln i sin helhet.

Rika Rekka tjänar 2500 kronor i månaden på att sortera torra sopor. Hon flyttade från Deli för fyra år sedan. Hennes då fyra år gamla dotter lämnade hon hos släktingar. Trots den tryckande hettan och tusentals surrande flugor finns det olika grader av helvetet.
”Det är mycket lättare att sortera skräp i Bangalore, för det är inte så varmt här. I Delhi är det fruktansvärt hett och det försvårar arbetet”, menar Rika som sorterat sopor i stort sett hela sitt 38 åriga liv.

Rika ser framför sig att hon kommer att jobba på sopstationen i drygt fem år till innan hon återvänder hem till familjen i Delhi.
”Jag längtar efter att få vara med min familj. Arbetet här är ganska enformigt. Jag sitter i flera timmar åt gången och ryggen tar stryk, men det här är det enda jag kan”.

Rika sorterar snabbt och effektivt. Hon sitter i mitten av stora plastsäckar som formar sig som en blomma runt henne. På tippen bor också flera barn. Ett spädbarn sitter i en övergiven barnstol mitt i soporna medan hans mamma sorterar. Då och då rör sig sopberget utan synlig anledning. Någonstans där djupt där inne kalasar råttorna på matrester.

De flesta av sopletarna i Indien tillhör det lägsta kastet – dalit. Det är oftast papperslösa personer som varken kan läsa eller skriva. De befinner sig lägst ner i den socialekonomiska pyramiden och ofta har deras familjer letat skräp i generationer.

”Dalit är allas dåliga samvete i Indien. De gör sådant som vi andra aldrig skulle göra. De får inte komma in i husen och betraktas som smuts. Det var dom som tog hand om bajset i de ospolbara toaletterna förr i tiden. De har alltid varit ovärderliga för att samhället inte skulle krascha fullständigt men dom har aldrig egentligen varit en del av samhället. Inga andra kast vill syssla med det som daliterna gör”, berättar Nalini Shekar som startade den icke vinstdrivande hjälporganisationen Hasiru Dala (Grön kraft) som arbetar tillsammans med Plastic for Change och som hjälper plastletarna med sjukvård, pensioner och pappersarbete för ett drägligare liv.

Kanadensaren Andrew Almack är grundare till organisationen, Plastic For Changes. Tillsammans arbetar han hand i hand med Hasiru Dala för att stärka de utsatta daliternas situation. Andrew Almack har skapat en mobil plattform där plastletare kan ansluta sig gratis till för att få reda på bästa dagspriset på plast. Eftersom de flesta plastletarna är analfabeter har plattformen enkla symboler och är till viss mån röststyrd så att användarna enkelt kan förstå informationen. I appen kan de se dagens plastpris och vilken plasthanteringsstation som kan ta emot dem och när.

”Vi hjälper plastletarna att komma i kontakt med schyssta producenter. De måste också ha giltiga id-handlingar vilket vi hjälper dem att fixa så att de kan ta del av samhället. Det kan låta som en självklarhet men verkligheten är någonting helt annat i Indien”, förklarar Andrew som fick idén till Plastic for changes för tre år sedan efter en ögonöppnande resa i Asien.

Hur många generationer kommer vi att ha förstört för att vi inte tog hand om plasten på ett bra sätt? frågar han sig.

Det brittiska företaget The Bodyshop är ett av de första globala företagen att engagera sig i den här relativt nystartade cirkulära ekonomin i Indien (Garnier anslöt förra året). The Body Shop har förbundit sig att köpa 250 ton petflaskor det första året och använda sig av i sin produktion av schampoflaskor. De blir på det sättet det första globala företaget i världen som börjar handla med community trade-framtagen plast. Det vill säga plast som samlats in under schyssta förhållanden av arbetare som har drägliga arbetsförhållanden, fast lön och pension.
”Vi har länge letat efter projekt där vi kan göra skillnad genom att handla med plast och organisationen Plastic for changes och Hasiru Dala uppfyllde våra krav på schyssta upphandlingsprinciper och ren arbetskraft”, berättar Sanjani Shah, internationell kommunikatör på The Body Shop.

Hörrni. Det är -15 grader i Stockholm. Stockholms Modevecka 2021 har börjat. Inga visningar (jo digitalt). Ingen catwalk. Ingen frontrow. Men det var några modefashionistas som trotsade kylan och gav sig ut för en street walk utanför Diplomat i Stockholm. Gissar att den varma chokladen smakade gott i fiket efteråt. Här har jag valt ut några favoritlooker från Street Style spaningen.

Tove Styrke är en av Sveriges mest populära artister just nu och det är inte bara musiken som tar stor plats. Även makeupen är en stor del av artistens uttryck och stil. Och den ska vara färgstark. Tove ber inte om ursäkt för sig själv och precis innan hon går upp på scen är makeupen det sista hon lägger krutet på.
”Jag älskar ju smink och det har blivit något mer än att bara sminka sig, nästan som en ritual för att komma i stämning. Stora artister har ju med sig egna makeupartister och stylister, men det har jag inte råd med så det har gått till att jag inte vill ha någon annan där. Jag vill gå in i min lilla bubbla och hitta ett kreativt flow, nästan som en meditation eller en slags medveten närvaro. Min egen tid innan konserten börjar”, förklarar Tove Styrke.
Vilket är ditt bästa makeuptips?
”Ett trick som jag lärt mig är att om man får ögonskugga på en plats man inte vill ha den, exempelvis under ögat då applicerar man en genomskinlig primer på en sponge och trycker mot skuggan. Vips så försvinner bara ögonskuggan men inte basen eller foundation. Det funkar verkligen”.

Om man är nybörjare på det här med att sminka sig. Vad ska man tänka på?
”Var noggrann med basen, försök inte pudra fast en look, ansiktet måste vara levande. Börja försiktigt”.
Din största makeupmiss?
”Egentligen tycker jag inte riktigt man kan göra en miss. Precis vad som helst kan vara fint om det finns en intention eller tanke bakom. Men en gång råkade jag limma igen mina tänder med nagellim. Det var väl lite sådär. Och gjort mig själv ganska skelögd på scenen med snett applicerade fransar”.
Vad har du för snabbtips om man vill känna sig fin snabbt?
”Press on naglar. Engångsnaglar som man sätter fast på den egna nageln. Det är det enklaste som finns. De blir som juveler på naglarna. Det håller inte så länge, men blir väldigt snyggt och en enkel grej om man vill bli klar snabbt”.

För första gången har Tove Styrke medverkat i framtagandet av en makeupserie tillsammans med Beauty Act som ägs av Kicks. Makeupen består av både läppstift och palett i starka färger. Själv beskriver hon det som en riktigt statementmakeup

Hur tänkte du när du tog fram makeupen?  
”Jag gillar när det är färgglatt och positivt. Det finns en tanke med färgerna. Det är omfamnande och ger en känsla av självkärlek. Men det kan också vara till en partner, en vän eller en medmänniska. Om man inte gillar det här färgstarka då behöver man bara använda lite grand så den passar alla åldrar. Med Love Act kan man pigga upp vardagen lite extra,” säger Tove Styrke.

Var hämtar du din inspiration ifrån när det kommer till makeup?
”Allt från människor på stan, till Pinterest och Instagram. Jag tycker om att sminka mig till en låt. Jag sätter på favoritmusik och lever mig in i den känslan och sedan omsätter jag känslan i makeupen”.  

Har du några förebilder när det kommer till makeupartister?
”Ja Isamaya Ffrench som jobbar med Byredo och Pat McGrath. De två är mina gurus. Isamaya är verkligen supercool hon vågar spränga gränser”.

Hur tar du bort allt sminket efter en vanlig dag på jobbet?
”Jag har känsliga ögon så jag använder en extra mild makeuprengöring. Annars är kokosolja mitt bästa tips. Det tar bort rubbet. Och den kan man ha i håret också det är kanon”.