”Va? Vad sa du, sa du? Sa du det jag tror att du sa?”

Jag var knappast ensam om att knappt tro mina öron när Nintendo avslutade sin senaste Nintendo Direct-sändning igår. Inte nog med att de hade ett nytt ”Zelda”-spel att utannonsera – de hade ett sjuhelvetes ”Zelda”-spel att utannonsera. ”A link to the past 2”. Det som många anser vara det bästa ”Zelda”-spelet genom tiderna (i konkurrens med ”Ocarina of time”) får en uppföljare till Nintendo 3DS.

Och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det här. En del av mig tycker att det är ett direkt onödigt spel, som om någon helt plötsligt fått för sig att göra en uppföljare till ”Citizen Kane”. ”A link to the past” är en sådan fullblodsklassiker att jag nästan tycker att Nintendo besudlar spelet genom att ge det en uppföljare som utspelar sig i samma värld.

Å andra sidan: vi får återbesöka Hyrule anno 1991! Det är en svindlande tanke. Links nya förmåga att gå längs väggar som en platt, tecknad figur ser ut att vara ett underbart genialiskt påhitt. Och musiken… den får fortfarande håret på mina armar att resa sig.

Min hjärna säger nej. Mitt hjärta säger ja.