De blev störst genom att blicka framåt.
Nostalgiska hyllningskonserter passar därför Beatles väldigt dåligt.
De har inte funnits sedan 1970. Ändå fortsätter Beatles att kasta en lång skugga över populärkulturen. Just nu känns det som att det är mer Beatles i luften än vanligt. Härom dagen publicerade Den Stora Morgontidningen ett helt uppslag där man analyserade öppningsackordet i ”A hard days night”. Jepp, en jättelång artikel om ett ackord som spelades in för 50 år sedan. Man blir lite trött av sånt. När föräldragenerationens grepp om vad som anses rätt, riktigt och heligt aldrig verkar vilja lossna.

Jag skulle aldrig förneka Beatles storhet eller betydelse för musikhistorien. Det vore galenskap. De har bara aldrig gjort något för mig. De musiker och toner som formade min världsbild kom från helt andra ställen och utforskade helt andra områden.
Tänker på det när ”Beatles i USA – Hyllningskonserten 2014” (SVT2) rullar på tv. Idel megastora världsartister. Idel lovord. Idel en religiös hängivenhet till popbandet från Liverpool. Konserten är sådär. En del bra, en del uselt (Katy Perrys slakt av ”Yesterday” är osannolikt kass). Men nu har vi tvångsmatats nog med en musikhistoria som inte är vår egen. Beatles betydde mycket. Men de har inte funnits på 44 år. Nostalgi är en förrädisk känsla. Och Beatles, om vi ska vara helt ärliga, nådde sin position som störst i världen just genom att inte blicka bakåt. Genom tron på att popmusiken hela tiden kunde ändras och utvecklas. Något som den här sortens nostalgifest är raka motsatsen till.
Påsk på tv är alltid lite knepigt. Till skillnad från jul- och nyårs-tv är påsk i televisionen inte alls lika traditionsbunden. Långt därifrån. Förutom att SVT pumpar ”The bible” och ”Kristi sista frestelse” (på så usla tid att man misstänker att de bara gör det för att de måste) är det skralt med påsktittning i tablån. Övriga svenska kanaler kör på som vanligt. Samma program som varje helg. Men i en allt mer sekulariserad värld kan väl det också betraktas som en sorts tradition?
Söndag 20 april tittar jag på ”Apartheids sista president” (SVT2).

 

MARTIN SÖDERSTRÖM

Hurra!
”Mr Selfridge” (SVT1). Jeremy Piven är ett överspelande geni.

Nja…
”Talang Sverige” (TV3). Ansträngt, gapigt, omodernt.