Svenska folket ser mer film än någonsin, fast kanske inte nödvändigtvis längre så ofta på bio. Även om ämnet avhandlas i ”Gomorron Sverige” och kulturnyheterna, så har public service-tv inte haft något återkommande filmmagasin sedan ”Filmkrönikan” lades ned 2008.

Tidningar tappar i upplaga eller läggs ned, journalister varslas på löpande band, vi är på väg att få flera generationer som aldrig läser dagstidningar, på sikt är allt detta ett demokratiproblem. Public service-tv:s ”Mediemagasinet” lades ned 2006.

Dataspel är jag totalt ointresserad av, men spelen omsätter miljarders miljarder, de flesta i yngre generationer har ett förhållande till spelen och många svenskar är marknadsledande när det gäller att skapa dem. Så nog borde det finnas underlag för ett tv-magasin om dataspelen.

Men litteraturens magasin lever och frodas, sedan 2012 med Jessika Gedin som kunnig och proffsig programledare.

Säsongsstarten bjöd på intressant samtal med främst Lionel Shriver, mest känd för bästsäljande ”Vi måste prata om Kevin”, som även blev en mästerlig film med Tilda Swinton i huvudrollen. Ett reportage där vi fick följa med Håkan Nesser till en bokfestival i indiska Jaipur. Och så hyllade man sig själva och sitt 10-årsjubileum, lite lagom självupptaget.

Programmets nya följetong är jag mer tveksam till.

Man kan ju inte varje säsong få något i klass med när författareliten skrev sångtexter till en Benny Andersson-schlager.

Måndag kväll ser jag ”Parneviks” i TV 3.

”Partaj”, Kanal 5. Är fortfarande för det mesta roligt.

”Melodifestivalen: Dagen efter”, SVT 1. Nu räcker det!