BOCA RATON. Ann Romney smygstartar här i Florida före sin make.
I helgen hann hon med ett bröstcancerlopp, ett tal och en spontan diskussion om sin kamp mot sjukdomen MS.

Ann Romney var ovanligt öppenhjärtig gällande sin sjukdom under ett oplanerat besök på en restaurang i Fort Lauderdale.
En av de kvinnliga gästerna på restaurangen visade sig vara drabbad av samma sjukdom, och Ann Romney berättade om sina egna besvär.

– För mig satte det sig på balansen, sa hon.
– Jag förstod inte vad som hände. Det var ungefär det som skedde, jag försökte bara förstå vad som var fel med mig.

Hon berättade också för kvinnan att hon brukade spela tennis, men att ”när jag blev riktigt sjuk var jag tvungen att sluta. Jag var otroligt koordinerad, atletisk, och så plötsligt tappade jag bara balansen, och blev så svag, och jag bara förstod att något var fel”.

1998 kom slutligen diagnosen, att hon hade nervsjukdomen MS. Hon har i en tidigare intervju med CNN pratat om hur maken var ett stort stöd under den värsta tiden när det gäller sjukdomen.
– Han brukade krypa upp hos mig i sängen. Han sa ”Jag är här, du är ok. Ligg bara här, det kommer att bli bra”.

Ann Romney drabbades senare även av bröstcancer och hon har sagt att det är de två ämnena, MS och bröstcancer, som skulle bli hennes hjärtefrågor om hon blir USA:s första dam.

BOCA RATON. Utanför Obamas kampanjkvarter köar Patsy Bluestein, 61, för att få biljetter till ett event med presidenten.
Hon blir Dagens väljare.

Ja, jag inser att det inte är raketforskning att lista ut vem juristen från Deerfield röstar på.
– Jag har alltid ansett att vi lever i ett land där rika måste bidra mer än de gör nu, säger hon.
– Och som kvinna… Ja, i ärlighetens namn kan jag verkligen inte förstå hur någon kvinna kan rösta på Mitt Romney, jag begriper det inte.

BOCA RATON. Jag har varit på jakt efter nya kampanjprylar åt er idag.
Romneys kontor var stängt, men hos Obamas fotsoldater hittade jag den här ljusblå Israel hjärta Obama-postern.
Lite speciell, kanske.
Vem vill vinna?

Uppdatering, för övrigt. Bönekorten är postade, men planscherna från Danville var lite meckigare att få iväg. Ni åtta som väntar, de kommer, men det kan ta lite tid.
Och ja, det blir en ny Romneytävling när de behagar öppna sitt kontor.

BOCA RATON. George S. McGovern dog i gryningen i morse.
Under en tid då allt handlar om siffror minns man den forne senatorn från South Dakota bland annat för just en siffra: 37 procent.
Han drabbades av ett av de största nederlagen någonsin i ett amerikanskt presidentval.

Året var 1972 och Richard Nixon var på krigsstigen. En av de viktigaste frågorna i valet var just vietnamkriget och hans motståndare, liberalen George McGovern, var så anti kriget man kunde bli. Han hade själv tjänstgjort i andra världskriget och sa att det var det som fått honom att avsky krig. När han gick in i valkampanjen gjorde han det med löftet att stoppa kriget i Vietnam och spara in mångmiljardbelopp på att skära ned på USA:s militära styrkor.

En smutskampanj av sällan skådat slag drog igång inför valet. Motståndsgrupper som kallade sig ”Vem som helst förutom McGovern” jobbade dag och natt för att övertyga allmänheten om hur värdelös han var.
McGovern får det svårt även inom det egna partiet. Han frågar Ted Kennedy, Hubert Humphrey, Edwin Muskie, Walter Mondale och Gaylord Nelson om någon av dem kan tänka sig att bli hans vicepresidentkandidat. Alla säger nej. Till sist erbjuder han jobbet till senatorn i Missouri, Thomas Eagleton.

Det dröjer inte länge innan även denne hamnar i skottlinjen, när det kommer fram att han en gång i tiden behandlats för depression och att han undergått elchocksterapi för detta. Utåt sett säger George McGovern att han stöttar sin VP ”till 1000 procent”.
Bakom stängda dörrar tvingar han honom att hoppa av och ger i stället jobbet till John F Kennedys svåger, Sargent Shriver. Ett beslut som gjorde att han i allmänhetens ögon såg ut som en opportunist med svårt att bestämma sig. McGoverns ”1 000 procent”-citat klassas fortfarande som en av de värsta grodorna under en valrörelse och det förändrade också kampanjandet för evigt, eftersom alla presidentkandidater efter det har en bakgrundskontroll på sina vicepresidentkandidater som skulle få vem som helst att rodna.
När valdagen väl kom var demokraterna så splittrade som ett parti kan vara, och Richard Nixon vann en jordskredsseger. McGovern fick bara 37 procent av rösterna och han lyckas inte ens norpa sin egen hemstat, South Dakota. De enda två ställen som gav honom sina elektorsröster Washington DC och Massachusetts. Övriga valde Nixon.

McGovern fortsatte med politik även efter nederlaget, men fokuserade på den biten som låg honom närmast om hjärtat: fred. Han jobbade bland annat mycket med hungersnöd och var fram till sin död Goodwillambassadör för FN:s matprogram.

McGovern hade varit sjuk en längre tid när han somnade in i morse, klockan 05.15 på morgonen. Han blev 90 år gammal.
– Vår far levde ett långt liv där han in i det sista kämpade för fred. Han fortsatte att hålla tal och föredrag ända fram till sin 90:e födelsedag i somras, säger McGoverns barn i ett pressmeddelande.

Vi kommer om ett par timmar garanterat att få ett pressmeddelande från presidenten och/eller Joe Biden gällande hans död. Återkommer när så sker.

Uppdatering kl 17.36:

Pling sa det i inkorgen. Från Barack Obama:

”George McGovern dedikerade sitt liv till att tjäna det land han älskade.
Han tjänstgjorde i andra världskriget och blev en stridspilot som belönades med medalj för sitt mod. När människorna i South Dakota skickade honom till Washington så blev den här krigshjälten en fredskämpe.
Jag och Michelle ber för hans familj.”

Uppdatering kl 17.53:

Pling sa det i inkorgen. Från Joe Biden:

”Jill och jag sörjer djupt vår vän George McGovern.
Det var en ära för mig att känna honom, tjänstgöra tillsammans med honom, och kalla honom min vän.”

http://youtu.be/0YJExoHvxIs

BOCA RATON. Joe Biden.
Säga vad man vill om karln, men fyndig är han. 
Han lyckas till och med få in en gråtande baby i valkampanjen.

Att Joe Biden är rapp i käften vet nog de flesta efter att ha sett vicepresidentdebatten för sisådär två veckor sedan.

Och i går fick vicepresidenten in ännu ett skämt.
Under lördagen hann han med tre olika kampanjstopp här i Florida, bland annat i St Augustine, som är en mycket trevlig men ganska sömnig liten håla som lever på att den är USA:s äldsta stad som är grundad av européer (1565). Dock värd ett besök, om ni har vägarna förbi.

I alla fall.
När Joe Biden var där och talade fullkomligt gallskrek en bebis i publiken. Men detta hindrade inte Biden, som i stället drog in bebisen i diskussionen, som just då handlade om hur dyrt det kommer att bli med skolgång om Romney och Ryan får bestämma.
– De vill ta bort möjligheten för medelklassfamiljer att skicka sina barn till college, som den där vackra bebisen, sa Biden och vände sig mot det gråtande barnet.

– Jag förstår att hon gråter, fortsatte Biden till folkets jubel.
– Den där bebisen, den bebisen vet vad som väntar honom eller henne om Romney vinner! Jag är glad att någon förstår vad jag säger.

BOCA RATON. Med två veckor och två dagar kvar till valet är det jämnare i mätningarna än någonsin. 
Nu går Obama in för slutspurten.
Den är, minst sagt, utmattande.

I dag har Obama absolut ingenting på schemat, annat än att sitta och trycka på Camp David och öva inför den sista debatten mot Mitt Romney som äger rum i morgon natt här i Boca Raton, Florida.

Och man får ju hoppas att han får lite andhämtning, med tanke på det som komma skall. Presidentens stab släppte i dag hans schema för den kommande veckan. Och jösses.

På två dagar besöker Barack Obama hela sju olika stater.
Onsdag till torsdag kommer han att åka till sex olika swingstater; Davenport i Iowa, Denver i Colorado, Las Vegas i Nevada, Tampa i Florida, Richmond i Virginia, Chicago i Illinois (där han för övrigt också ska hinna bli den första presidenten som poströstar) och Cleveland i Ohio, innan han på torsdagskvällen återvänder hem till: Washington DC (som ju inte är en delstat men ett eget litet distrikt med egna elektorsröster, så ja… ni fattar vad jag menar).

Dessutom, säger hans stab, kommer han att sitta på Air Force One mellan anhalterna och personligen ringa runt till väljare som inte har bestämt sig.

Anledningen till den frenetiska sista minuten-kampanjen är fredagens alla mätundersökningar, som visar att det är otroligt jämnt. Enligt Reuters leder Obama med tre procentenheter. PPP uppger att han leder med två procent. Rasmussen visar att det är helt jämnt mellan kandidaterna, att de ligger på 48 procent vardera, medan Rand har fått samma resultat som Reuters, tre procentenheters ledning för Obama.

Men den som stack ut mest, som vi har diskuterat här på bloggen tidigare, är anrika och ansedda Gallups undersökning, som hävdar att om det vore val i dag så skulle Mitt Romney vinna med hela 51 procent av rösterna. Obama skulle få 45 procent.

Gallup började med sina valmätningar 1936 och sedan dess har de bara haft fel tre gånger:

1. Första gången var 1948, när Gallup sa att Thomas Dewey skull vinna över Harry S. Truman.
2. Andra gången var 28 år senare, 1976, när de hävdade att Gerald Ford skulle klå Jimmy Carter.
3. Och tredje gången hade de fel – men ändå rätt – för de sa att George W Bush skulle få flest röster i valet 2000, och som bekant var det ju Al Gore som fick flest röster, även om det var Bush som till sist blev president.

BOCA RATON. Vad är en och åttio högt, gult och utrotningshotat?
Svaret är: USA:s hetaste Halloweenkostym.
Inne i affärerna ekar hyllorna – som förut var fyllda med gula fjädrar – tomma.

Den amerikanska högtiden Halloween närmar sig med stormsteg. Och trenden är tydlig. I år vill folk klä ut sig till en viss gul fågel som Mitt Romney vill sparka.

När jag går runt på affären Party Land, där du kan hitta utstyrslar som i princip vad som helst, är det tomt, så tomt på den gula pippihyllan. Alla olika varianter av Big Bird-kostymer – den stora originalversionen, den sexiga med en kortkort liten pippiklänning, den gulliga lite rundare saken – alla har de en sak gemensamt:
De är slut.

Slut i affären i Deerfield, Florida, slut i den på Manhattan i New York, slut i den i Austin, Dallas.
Slut överallt.
– Det är helt galet, vi får förfrågningar från hela landet, säger Cheryl Kerzner, vice vd för företaget Disguise, som är den officiella leverantören av Sesame Street-produkter.
– Allt som har att göra med Big Bird är helt slut. Vi kan inte få tag på mer.

Hon berättar att utstyrslarna för i år gjorde redan i januari, och att man nu planerar för fullt för 2013, så många som kanske går och väntar på en ny leverens i sista stund kommer att bli besvikna.

En kassörska kommer dock med ett fyndigt tips:
– Köp en Mitt Romney-mask och sätt en näbb på den.
Väldigt roligt.

Och det skulle kanske funka.
För masker föreställande de här två herrarna fanns det fortfarande gott om:

BOCA RATON. I ett soligt Florida möter jag Adelae Caldona, en 41-årig fyrabarnsmor som är på semester i Boca.
Hon blir Dagens väljare.

– Jag har varit demokrat hela mitt liv. Min inställning till republikanerna är samma nu som den alltid har varit. De bryr sig om de rika i samhället, säger hon.
Adelae Caldona, som är hemmafru och tar hand om sina och makens fyra barn, tycker att Obama gjort ett bra jobb de senaste fyra åren.
– Det är inte lätt att göra det han gör, men jag är 100 procent säker på att han vinner valet i år igen, säger hon.

BOCA RATON. Nästan alla undersökningar säger att det är jämnt, jämnt, jämnt.
Utom Gallup – som sedan 1936 haft rätt i alla presidentval utom tre.
Enligt dem skulle Romney vinna ett val i dag med hela sex procentenheter.

Det är ett minst sagt anmärkningsvärt resultat.
Och framför allt, ett som skiljer sig från i princip alla andra mätningar.
– De måste ha tappat det helt just nu, säger Simon Jackman, professor i statsvetenskap vid Stanford-universitetet till nyhetsbyrån Reuters.
– Antingen håller de på med något helt galet eller så är det en sammansvärjning, de andra 18 opinionsundersökningarna är i maskopi.

För det är ju Gallup vi pratar om, inte en snabbfråga på stan, eller en vansinnigt vinklad tv-kanal med egen agenda.
Gallup.
Som nästan alltid spår rätt inför det amerikanska presidentvalet.
Som faktiskt, sedan 1936, bara haft fel tre gånger.
Så vad ser de som ingen av de andra stora mätningarna ser?

En fråga som Gallups chef, Frank Newport, inte kan svara på.
– Vi försöker bara hålla våra ögon på bollen och göra ett så bra jobb som möjligt, säger han till Reuters.
– Vi kollar upp allt lite till med våra experter för att se så att vi har koll på allt.

Det var i fredags som rapporten från Gallup kom. Enligt den skulle alltså Mitt Romney, om det var val i dag, vinna med sex procent. Han får i undersökningen 51 procent av väljarnas röster. Barack Obama får 45 procent.

Gallup var dock inte den enda mätningen som kom i fredags, även om det var den som stack ut mest. Enligt Reuters leder Obama med tre procentenheter. Enligt PPP leder han med två procent. Rasmussen visar att det är helt jämnt mellan kandidaterna, att de ligger på 48 procent vardera, medan Rand har fått samma resultat som Reuters, tre procents ledning för Obama.

Vad tror ni?
Tillfällig miss av experterna på Gallup?
Eller har alla andra fel?

BOCA RATON. Medan vi här i Florida värmer upp som bäst inför den tredje och sista presidentdebatten på måndag så förbereder fyra andra kandidater sig för sina minuter i rampljuset.
För även om man väldigt lätt kan tro det (ja, bland annat genom att läsa den här bloggen) så är inte Mitt Romney och Barack Obama de enda kandidaterna i USA-valet 2012.

Hur mycket vet du om libertarianen Gary Johnson? Eller gröna partiets Jill Stein? Känner du till rättvisepartiet, som grundades 2011 av före detta borgmästaren i Salt Lake City, Rocky Anderson? Och vad vet du om konstitutionspartiet och dess ledare Virgil Goode?

Nej, tänkte väl det.
Och det är inte så konstigt.

Med det sättet som USA:s politik är uppbyggt på finns det egentligen bara två partier som är stora nog att ha en rimlig chans i valet: republikanerna och demokraterna. Men totalt är det hela 415 personen som ansökt om rätt att kandidera hos den federala valkommittén. Och ett par stycken av dem kämpar med näbbar och klor för att få synas i mediebruset.

De fyra som jag nämnde ovan kommer på tisdag att mötas i en debatt modererad av Larry King. Man säljer in tillställningen som ett ”tillfälle då allas röster får höras”.

Så.
Vilka är då de här människorna, som också försöker bli USA:s president?

1. Gary Johnson

Har tjänstgjort som New Mexicos guvernör två gånger – som republikan. Vill bland annat minska USA:s militära budget med 43 procent. Vill också göra stora besparingar på Medicare samt byta ut dagens skattesystem mot sitt eget skatteförslag, som han kallar ”FairTax.”
Han är för legalisering av marijuana, anser att homo- och heterosexuella par ska ha samma rättigheter, anser att abort ska vara tillåtet men är mot skärpta vapenlagar. Han vill också sänka åldern då man får dricka alkohol i USA från 21 till 18 år.

2. Jill Stein

Det gröna partiets ledare är en läkare som två gånger har försökt att bli guvernör i Massachusetts. Hon vurmar för ett ”Green New Deal” som enligt henne ”kommer att ta USA ur beroendet av fossila bränslen” och istället öppna för en ny energi, baserad på vind, sol och annat miljövänligt.

För att lösa detta skulle hos bland annat ge stora bidrag alternativt lån med låga räntor till diverse miljöföretag och satsa stora pengar på gröna transportmedel.
I en intervju med CBS News har Stein sagt att hon skulle kunna skrapa ihop 25 miljoner nya jobb som alla har med miljön att göra. Hon vill också att skolgång ska vara gratis.

3. Rocky Anderson

Rocky Anderson fick i april i år en smula nationell uppmärksamhet när han fick stöd av före detta presidentkandidaten Ralph Nader som sa till CBS News att Anderson representerade ”ett alternativ till de allt mer företagsstyrda republikanerna och demokraterna”. Anderson, som en gång i tiden var demokrat, vill höja minimilönen i USA från de 47 kronor och 40 öre per timme som den är på i dag till 68 kronor och 80 öre. Han anser att homosexuella ska få gifta sig, att abort ska vara tillåtet, att USA deltar i för många ”aggressionskrig”. Han vill höja skatterna för de rika, spara ned på militären, är mot dödsstraff och kriget mot droger. Han har ett maxtak på sin kampanj, ingen person får ge honom mer än 100 dollar, för han vill inte känna att han står i skuld till någon. Han vill att George W. Bush ska ställas till svars för ”den diktatoriska makt han utövat i Irak” som bland annat innefattar ”olaga avlyssning, tortyr och kidnappning”.

4. Virgil Goode

Först var Virgil Goode demokrat. Sedan blev han republikan. Nu kör han sitt eget race. Politikern från Virginia har öppet sagt att han gärna tar sig en extra titt på Obamas födelseattest och har mest blivit känd som en ivrig förkämpe när det gäller invandringen. Han vill ha ett staket längs gränsen söderut för att ”stoppa den mexikanska invasionen”. Han skulle också upphäva i princip alla möjligheter att gå green card tills arbetslösheten är nere under fem procent. Han säger att han, om han skulle bli vald, direkt skulle ”kapa varenda kostnad i budgeten”. Han är mot samkönade äktenskap, reglering av vapen och rätten att göra abort. Enligt tidningsmakaren Marvin Hamlett är många av väljarna i Virginia ”lockade av hans resonemang”.

De här fyra debatterar alltså på tisdag.