Det rimmade så jag kunde inte stå emot att ha en sån fyndig rubrik.

Efter att ha varit runt i hockeysverige i slutet av förra veckan så sa kroppen ifrån, lite sömn, många mil och ett jävla skitväder på vägarna gjorde att det var att bädda ner sig ett par dagar. Kroppen är väl en bra bit över 50 medans huvudet fortfarande ger signaler om att Vi är 25 år ”unga” Det blir kultur krasch det…Krasch höll det på att bli med en hord av rådjur som sprang på motorvägen ett par mil öster om Borås. Trots laglig fart, helljus och bra koncentration så kom det som en blixt från höger sidan. Trots viltstängsel och frizon på vägrenen(eller blir det vägrådjur här..) så var det inte en chans att upptäcka dem innan de stod på vägen. Som tur var vände de och sprang längs med vägen istället för rakt över. Annars har det kunnat blivit rådjurs stek till middag framöver, eller sjukhusmat …….Det går fort ibland.

Fort har det gått uppe i Björklövens domäner också. Peter Andersson ut och ersätts av den ”gamla” tränaren Jocke Fagervall. Som blir huvudansvarig och skall jobba med Kari Eloranta. Själva lösningen låter både smart och bra. Bara huvudpersonerna kommer överrens så. Två tuppar på en dynghög brukar leda till kackel o bråk så här kan det bli intressant att följa utvecklingen. Viktigast var nog att det gjordes något positivt för att vända trenden och att visa att det finns handlingskraft hos sportchefen  Sirviö och styrelsen i IF Björklöven.

Nu kastar vi oss lite fram o tillbaka i tiden. För det jag egentligen skulle kommentera var OIK -LIF i fredags som jag tyckte var en rätt OK tillställning. Desperat kämpande OIK som stångade hjälm, visir och klubbor blodiga mot ett Leksand med självförtroende, tillit till keepern och just en keeper;J Eriksson, som var kanonbra. Han har verkligen visat att han aspirerar på 1;a spaden i målet. Han är bra och skolad i den ”nya” stilen. Ursprungligen Gävle kille som gått lite i den oortodoxa skolan till mv-tränaren P. Alcén i Brynäs. Därav lite frågetecken på försäsongen om han riktigt skulle klara av att bli ”Leksing”. Nu tror jag att de frågetecknen är uträtade och han är accepterad och tagen till hjärtat av alla medresande supporters till LIF. De är förövrigt imponerande. Överallt man kommer på bortaplan så lika förbaskat är det flera Leksand supporters än det är hemma supporters. Dalarna måste vara tomt på folk då Leksand spelar bortamatch…..

Oskarshamn å sin sida sliter. Inte med målvakts spelet för där har man en av hockeyallsvenskans bästa mv. i David Rautio. Försvarsspelet är också helt Ok, och de skapar bra möjligheter gång på gång. Men just det där med att få pucken över linjen är ett gigant problem per dags dato. T.o.m. när pucken dansar på linjen(som senast) så är inte mm på rätt sida eller så står domaren så bra plasserad att han ser att pucken inte är inne. Det brukar i nio av tio fall vara så att domaren ser att pucken är inne men inte då det gäller OIK. Då ser han att den inte är inne, sånt är typiskt för ett ”förlorande lag”. Tommy Salo var självklart deppig o lite bitter efter att ha förlorat knappt återigen. Men jag tyckte mig se och höra den där envisheten som inte alla besitter i den här situationen, den envisheten som brukar ge resultat om man vågar o orkar att tro på det man gör. Salo har visat att han hade den som spelare och det är ju en personlig egenskap som människa så jag gissar att han har den som tränare också. Dessutom tror jag att Dag Larsson som klubbchef har ett gott öga till Salo och ser vad det kan bli om han, Salo  får fortsätta bygga laget framöver. Glöm top-7 och se bara till att klara kontraktet samt förbered Er mentalt på att det kan bli kval. Tyvärr är det så att har man så många hedersamma förluster som OIK har så beror det ofta på dåligt självförtroende och spelare som mentalt inte är på den nivån man måste vara för att orka ”kriga” till sig segrar. Mitt råd är därför att omprioritera samt lägg en ny målsättning vilket avdramatiserar kommande matcher så att spelarna slipper spela med ”pianot på ryggen”. Den liknelsen stod Des Moroney för då han tränade Timrå för länge sedan. En av TIK spelarna Åke ”tåget” Söderberg hade tappat självförtroendet och åkte med ännu mer krökt rygg än vanligt. Då sa Des Moroney det till honom i båset, ”skärp till dig för f-n, du ser ju ut som om du åker med pianot på ryggen”.

Inte lätt att rycka loss från markering med ett piano på ryggen inte….

 

Ha det

Håkan S