Ingen kan väl ha missat larmet om att Sverige återigen hamnar under OECD-snittet i ännu en Pisa-rapport.
Den här gången handlar det om problemlösningsförmåga, i december när första delen av rapporten kom så var det resultatutvecklingen som sjunkit. Alla möjliga åtgärder har redan tillsatts, och fler lär det bli.

Samtidigt finns det två utredningsområden som vi har tittat lite extra på, eftersom de handlar om friskolorna, en av de delar som gör vinst på välfärden, och som vi granskar.

Den ena är ägarprövarutredningen, en utredning som regeringen tillsatte i december 2012, om vilka krav som kan ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärdssektorn. Den skulle först ha varit klar i februari 2014, men då kom ett tillägg så att utredningstiden förlängdes.
Utredaren Eva Lindström skulle med sin grupp också ”utreda kriterier för vad som ska betraktas som varaktigt ägande i friskolesektorn och om det är rättsligt möjligt och lämpligt att införa sådana kriterier”.
Det tillägget kom efter att regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommit överens om en lagrådsremiss om nya villkor för friskolorna, som bland annat handlar om att Skolinspektionen ska bli hårdare i sin granskning av friskolorna.
I stället för att förklara med politikens något torftiga ord kan man konstatera att tillägget i stort handlar om att utreda: Är företag och privata ägare seriösa och kompetenta nog att driva friskolor?

– Vi tittar på hur skolområdet ser ut. Det karakteriseras av olika typer av verksamhetsformer, dels har vi de stora koncernerna, sedan finns det många skolor som är i mindre koncerner eller ägs av kooperativ, säger Eva Lindström, som är huvudutredare under Finansdepartementet, om utredningen.

Svaret kommer 1 november 2014, då utredningen ska vara klar.

Det andra vi intresserat oss för är, kan man säga, en avdelning som är i linje med den ovan nämnda lagrådsremissen. En ny enhet har startats under Skolinspektionen, som tittar särskilt på ekonomin i friskolor och samarbetar med de andra inspektionsenheterna hos myndigheten. Den heter Enheten för ekonomisk granskning och styrs av Gunnar Persson, som är enhetschef.
– Vi tittar främst på stabiliteten i ett företag. Det är viktigt för eleverna att skolan bedrivs varaktigt och med stabilitet. Ser vi risksignaler, som att en anordnare har problem med ekonomin, tar vi det i beaktande, säger han.
Exakt hur de ska göra sina granskningar är inte klart än. Enheten är fortfarande under uppbyggnad. Men precis som vid andra inspektioner kommer man att kunna vidta åtgärder om enheten hittar brister i friskolors ekonomi:
– Vi får utveckla rutiner för vilka signaler vi ska samla in och bedöma. Visar det sig att ekonomin går dåligt, så kan det vara en risksignal, säger Gunnar Persson.