Academedia har tjänat 190 miljoner kronor på att hålla lägre lärartäthet än kommunala gymnasieskolor.
Det visar siffror som Socialdemokraterna tagit fram.
Nu kräver partiet regler om lika bemanning för kommunala och fristående skolor.

Academedia ligger långt under snittet i landet när det gäller lärartäthet, kunde Aftonbladet avslöja.
Under läsåret 2012/2013 gick 15,4 elever per lärare, vilket går att jämföra med 11,6 per lärare på kommunala skolor.
Om Academedia skulle införa lika hög lärartäthet som på kommunala gymnasieskolor måste de anställa 425 lärare på 93 gymnasieskolor, eller 4,5 lärare per skola. Det innebär en förlust på 190 miljoner kronor, enligt en beräkning som Socialdemokraterna gjort.
Partiet skriver att kommunala skolor i motsvarande storlek lägger omkring 770 miljoner kronor på lärarkostnader per år.
För Academedia är siffran 580 miljoner.
– Det är tydligt att fristående skolor som har en låg lärartäthet inte har det eftersom deras resultat är så utmärkta. Det är snarare vinstkrav och vinstjakt som driver en skola till att ha så få lärare i verksamheten, säger Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesman för Socialdemokraterna.

”I princip samma som vår siffra”
I dag finns inga lagar för hur hög lärartäthet en skola måste ha.
Om socialdemokraterna vinner valet i höst vill de införa nationella kvalitetslagar för verksamheter inom välfärdssektorn. Enligt förslaget skulle fristående skolor inte tillåtas ha väsentligt lägre lärartäthet än kommunala.
– Det viktigaste är att säkerställa att det finns en god kvalitet i verksamheten. Forskning visar att sambandet mellan höga resultat och lärarnas förmåga att jobba på ett bra sätt är avgörande men i dag finns inga medel för att förändra det. Om Skolinspektionen finner brister i en skola ska man kunna kräva att fler lärare anställs, säger Ibrahim Baylan.

”Vilseledande siffror”
Academedias kommunikationsdirektör, Paula Hammerskog menar att siffrorna som Aftonbladet tidigare presenterat är vilseledande.
– Eftersom en majoritet av våra skolor ligger i storstadsregioner kan man säga att vi har samma lärartäthet som kommunala skolor. I Stockholm till exempel så ligger snittet för alla skolor på 15,2. Det är i princip samma som vår siffra.
Men om man tittar på er statistik för Stockholm ligger ju snittet på 17?
– Ja. Men jag tycker inte att skillnaden är så stor. Det är gymnasister vi talar om och dessutom kan man fortfarande inte mäta kvaliteten på en skola genom att titta bara på antalet lärare.
Hon är generellt positiv till lika villkor för fristående och kommunala skolor.
– Ja, kraven bör vara desamma. Att kostnaderna skulle öka med krav på högre lärartäthet förändrar inte min åsikt om det.
Så då är det inga problem för er att införa samma lärartäthet som på kommunala skolor?
– Nej, det skulle inte vara några problem att ha samma lärartäthet som kommunala skolor i till exempel Stockholm. Samtidigt kan man inte likställa lärartätheten på alla skolor. Det måste baseras på de behov som finns på den specifika skolan. Men om man införde ett spann skulle jag tycka att det var alldeles utmärkt.