Sprinten
avLÄNGD.
Anna Olsson kom fyra på sprinten idag.
Surt. Men ändå en otrolig prestation.
Nu sitter jag i bussen på väg till lägenheten. Snart är det middag framför hockeyn…
Det blir ägg. Fyra stycken tror jag.
/ Bardell, Whistler.
LÄNGD.
Anna Olsson kom fyra på sprinten idag.
Surt. Men ändå en otrolig prestation.
Nu sitter jag i bussen på väg till lägenheten. Snart är det middag framför hockeyn…
Det blir ägg. Fyra stycken tror jag.
/ Bardell, Whistler.
ALPINT. Okej, mitt förra inlägg kan gå till historien som den här bloggens mest feltajmade.
Men det kunde jag ju knappast veta inför störtloppet.
Usch, det gick verkligen en ilande, otäck känsla genom kroppen när jag såg Anja flyga. Redan när hon var i luften förstod man ju att det här går helt åt helvete, det. Men de senaste rapporterna är dock positiva, vilket känns bra.
– Med tanke på omständigheterna att krascha i över 110 kilometer i timmen och flyga 60 meter har hon klarat sig väldigt, väldigt bra, säger ortopedkirurg, Per Liljeholm.
/Emil Karlsson, Whistler
PS. Det är fortfarande oklart om jag tar mig ner. Förmodligen sover jag över i presstältet.
WHISTLER. Pjuh, då är jag på plats i Whistler och jag kommer aldrig att komma härifrån.
Inte för att jag stormtrivs – utan för att jag nyss insåg hur brutalt höjdrädd jag är.
Liften upp till Creekside där störtloppet avgörs var för mig en nära döden-upplevelse. Det är bara att inse, jag tar mig aldrig ner igen.
Och här ska alltså Anja åka störtlopp.
Huvva…
Tur att det är mer klös i tjejen från Tärnaby…
/Emil Karlsson, Whistler
LÄNGD. Sitter i presscentrat och väntar på kvalet till herrarnas sprint. Kom samtidigt som svenskgänget åtta i morse vår tid här. Sprinttränaren Arild Monsen hade med sig delar till en cykel, killarna får sitta och trampa lite i en bod mellan kval och kvartsfinaler.
I väntan på Emils show – norrmännen här har redan grattat till segern – så glädjs jag åt Adrian Schultheiss. Jag kunde inte se konståkningen i går eftersom det var medaljutdelning för Ferry. Men Adrian genomförde äntligen en kvadrupel på tävling. Det var historiskt, ingen svensk åkare har tidigare klarat det. Starkt att köra det i OS-debuten.
/Petra Thorén, längd
ALPINT. Livet är fullt av överraskningar – nu sitter jag på en buss på väg till Whistler för att bevaka Anja Pärson.
När klockan ringde i svinottan kom jag osökt att tänka på Latin Kings låt ”Gussen”.
Gick upp sex och trettio
duscha torka bajsa pissa
bussen jag missa
när jag vänta på bussen
kom bästa gussen
såg ut att va sisådär arton år
stora gröna ögon och ljusbrunt hår
Som tur var missade jag inte bussen, men tyvärr dök det aldrig upp nån 18-årig tös. Nä i stället hamnade jag bredvid en lönnfet amerikan som stinker så mycket gammal garderob att jag gråter.
Så nu är det bara tre timmar kvar av resan, joråsåatte… Annars då?
Tar Anja detta eller?
Nog fan måste hon väl vinna guld nu när jag offrat Tre Kronors premiär för att se henne…
###
När jag ändå ska på alpint tar jag tillfället i akt att tipsa om en kul klackis som gömdes undan häromdagen…
/Emil Karlsson, på en buss mellan Vancouver och Whistler
SKIDSKYTTE. Efterspelet efter Kallas guld kanske är överspelat nu.
Men rätt ska vara rätt (och bakgruden till mejlet hittar ni här).
Det här är ett av flera mejl av denna typen:
I den ”kokade” storyn om Sjöberg och Gustafson låter du honom säga att det var
Wassberg som sa gubbjävel. Klart att han kan ha sagt det. Men den som sa det
redan på 30-talet var IFK Umeås Artur Häggblad. Historieskrivarna hävdar att
han sa det till landshövdingen Bernhard Eriksson i Falun vid en SM-tävling. Det
finns andra som hävdar att den han sa det åt var kungen själv, V-Gurra,
eftersom det finns stillbilder och journalfilmsbilder på när V-gurra står
intill Häggblad. Häggblad vann Vasaloppet fyra gånger, sista gången 1940. Hann
vann Os-brons i Garmisch 1936 i stafetten.
I en radiointervju lär Häggblad en gång ha sagt att ”skidåkning är ett
hundliv, jag önskar jag vore död. Hälsa till vem fan som helst!”
Häggblad var född i Nordmaling 1908 och dog 1989 i Stockholm.
Janne Sparrman, Nacka
Artur Häggblad verkar ju varit 30-talets Patrik Sjöberg.
/Flinck, Whistler
SKIDSKYTTE. För några timmar sedan, eller rättare sagt klockan sex på morgonen svensk tid, fick jag ett sista snack med Ferry innan han låstes in i OS-byn.
Vi kom in på vad guldet kunde ha för effekt för försäljningen av hans konstverk.
– Pillsnas i vas har varit en riktig storsäljare; en braksuccé, sa Ferry.
Den har det alltså?
– Den har sålt bäst av mina konstverk i varje fall. Men Hundbajs i soffan var ingen succé. Men det kanske den blir nu. Vi får se.
/Flinck, Whistler
/Bardell, Whistler
SKIDSKYTTE.
Denna scen utspelar sig drygt 30 minuter efter målgången. Björn ska låta sig fotograferas i målfållan och alla fotografer skriker hans namn. Plötsligt går Björn ner på knä och skriker, BÄÄ,BÄÄ,VITA LAMM !
Oväntat.
/ Bardell, Whistler
FOLKVETT. Häromdagen lärde Per Bjurman mig lite om hur man beter sig ute i den stora vida världen.
Jag har nämligen i hela mitt liv undvikit vissa saker. Inte av snålhet, utan av ren jävla princip.
* Jag bjuder inte tjejer på drinkar.
* Jag skänker inte bort pengar till folk jag inte känner.
* Jag ger inte dricks.
Om detta beror på att jag är en enkel Värmlandspôjk eller om jag helt enkelt är dum i huvudet är oklart. Förmodligen är det en kombination.
Men så häromdagen, efter att vi åkt taxi här i Vancouver och jag inte gett dricks, fick jag mig en avhyvling av den annars så timide Per ”Biffen” Bjurman. Han höjde inte rösten, var inte otrevlig – men han förklarade med faderlig stämma att jag precis förolämpat taxichauffören och skämt ut mig.
Sedan dess har Bjurmans ord gnagt inom mig – och nu har någonting hänt.
* Jag dricksar hejvilt.
* Jag ger pengar till uteliggare.
* Jag funderar på att skaffa ett fadderbarn.
För att citera Jack Nicholson i filmen As good as it gets: ”Per, you make me want to be a better man”.
/Emil Karlsson, Vancouver
PS. Tjejer får dock fortfarande betala sina drinkar. Dit har vi inte kommit än.