Ett av mina träningsmål 2012 har inget med några pressade tider eller ett visst antal kilometer att göra. Det handlar om något helt annat (som dock kan göra att jag faktiskt blir en snabbare löpare så småninom också). Nämligen, att bli rörligare. Lite flummigt och svårmätt så där.

Jag vill få ett mindre framåtroterat bröst och bättre hållning. Jag vill bli smidigare på baksidan av benen. Jag vill komma ner med hälarna i golvet när jag står i hunden. Jag vill kunna göra djupa knäböj med perfekt teknik – armarna ovanför huvudet och rak upprätt rygg.

Ungefär så, tänker jag. 

Ett steg mot målet har varit att lägga in minst ett yogapass i veckan och resultaten har börjat visa sig så sakteligen. Det är faktiskt otroligt att det går så fort att bli smidigare. Jag har yogat varje vecka i lite mer än en månad nu och njuter av att känna kroppen utvecklas. Baksidan av kroppen samarbetar allt mer och det känns som att jag inom en inte allt för avlägsen framtid kommer att få ner de där hälarna i golvet. Sen gäller det så klart att bibehålla rörligheten också. Men jag tar en sak i taget. 

Här, här och här finns det några olika yogavideor. Jag slog på en av dem i går när jag körde ett kort pass, men i ärlighetens namn så följde jag den inte. Jag gillar att ha något på i bakgrunden, för att snegla på då och då – som inspiration i fall jag får hjärnsläpp, för stämningen och för ”sällskapet”. Men allra bäst tycker jag att det är att gå på ett riktigt pass, låta någon annan tänka ut positionerna och kunna koppla av och koppla bort allt runtomkring. Det är svårt hemma i vardagsrummet.

Någon dag det här året ska jag få ihop händerna helt.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Okej, jag gillar träningsvärk. Det gör jag. Men det här är nästan löjligt. Jag kan verkligen inte gå utan att det ser helt galet ut. Det ömmar hela vägen från ryggslutet ner till vaderna så fort jag lyfter rumpan från konstorsstolen. 

Anledningen: omkring 150 riktigt djupa knäböj (ja, inte på raken då).

Jag hade egentligen tänkt springa i dag efter jobbet. Hmm. Jag gillar ju utmaningar men vi får väl se hur det här går. 

Men först och främst har jag lovat att dela med mig av thaigrytan jag mumsade på härom kvällen. Here goes.

Strimla fyra kycklingfiléer. Bryn i stekpanna med rapsolja och pressad vitlök (2-3 stycken). Salta, peppra och tillsätt finhackad chili samt en strimlad röd paprika och en gul. Fräs i några minuter och krydda med spiskummin, ingefära och gurkmeja efter smak. Häll på en burk kokosmjölk, cirka 3 dl turkisk yoghurt, en hönsbuljongtärning och finhackad koriander. Låt puttra i fem minuter. 

Servera med råris och bladspenat. 

Egentligen skulle jag varit i en helt annan stad i kväll och njutit av middag, vin och tjejsnack med ett par favoriter som jag inte träffat på ett halvår. Men tyvärr satte sjukdom stopp för våra planer. För att inte deppa ihop totalt försökte jag i stället jaga endorfiner på löpbandet. 

Det blev en brutal påminnelse om hur snabbt konditionen försämras under en månads tid. Efter sex fruktansvärt flåsiga kilometer gav jag upp och la fokus på mage och rygg i stället. Men det fina med det fruktansvärda är ju att det bara kan bli bättre. Och en löprunda gjorde mycket mer för humöret än om jag hade gått hem och deppat i stället.

Så, om jag i kväll skulle göra wellness-testet hade jag antagligen fått ett stort plus på träningskontot men ett stort minus på det sociala. Jag får se till att ta igen det senare under helgen.

Nu ska jag trösta mig med thaikäk, på hemlagat vis. En rivig gryta med massor av vitlök, chili, paprika, kokosmjölk och koriander. 

Oj, var tar tiden vägen? Januari brukar ju vara en seglivad månad som aldrig tar slut, men i år tycks den i stället försvinna fort som attan. Det är knappt att jag hinner med. Men för att varva ner mellan stresstopparna känns träningen viktigare än någonsin. Och nu behöver jag inte längre ta det lugnt på grund av luriga förkylningar och en stel nacke. Det är förbaskat skönt.

Kvällens träningspass är en gammal favorit som jag kör alldeles för sällan. Box. Inte bara grym träning för kroppen, oerhört förlösande för eventuella aggressioner också. Min motståndare är av det motsatta könet och mer än två decimeter längre än mig. Det lär bli en hård match och träningsvärken kommer garanterat att vara brutal. Men efter flera veckor med lugn träning ska det bli underbart att knappt kunna gå i morgon.

Laddar gör jag med keso, torkade äppelskivor och banan. 

Ni som läst senaste numret av Wellness har kanske spanat in de oerhört graciösa elefanterna, men inte känt igen dem. Jag måste bara få stoltsera med detta även här, för jag är så sjukt nöjd!

En idé poppade upp i mitt huvud när vi åkte på Wellness Boot camp i höstas. Jag hade sett en cool bild och ville testa hur lätt eller svårt det var att göra. En utmaning helt enkelt.

Jag berättade om idén för chefen, Nina, som skrattade lite nervöst men gick med på att vara den andra halvan av utmaningen. Sen fick vi även med vår fotograf Sara Ringström på tåget.

Och så satte vi i gång.

Ja, helt lätt är det inte att stå på händerna emot varandra. Särskilt inte när den ena halvan är längre än den andra. Det krävdes således ett par hjälpande händer men efter ett gäng frustrerande vurpor fick vi till slut till det. 

I går la jag fram en ny bildidé för Nina. Hon skrattade som vanligt, men inte lika nervöst den här gången. Jag vet att vi kommer fixa även detta. Fortsättning följer!

Varje år listar American college of sports medicine de hetaste träningstrenderna. Analysen baseras på vad mer än 2600 personer som arbetar inom hälsa, fitness och träning tror på. 

Enligt dem är den här typen av träning som är hett under 2012.

Top 10 worldwide fitness trends for 2012

1. Educated, certified and experienced fitness professionals 
2. Strength training 
3. Fitness programs for older adults 
4. Exercise and weight loss 
5. Children and obesity 
6. Personal training 
7. Core training 
8. Group personal training 
9. Zumba and other dance workouts 
10. Functional fitness

Ingen placering är väl särskilt förvånande egentligen men det är roligt att hederlig ”gammal” styrketräning ligger i toppen. Yoga som tidigare legat på topp 10 har trillat ner till plats 11 och pilates finns inte ens med bland topp 20 längre. Kanske börjar vi tröttna på lugnare träningsformer…? Men att zumba klår både boot camp (13), spinning (16) och olika utomhusaktiviteter (14) har jag svårt att förstå. Jag vet att det finns många som är helt tokiga i att få svänga på höfter och rumpa till latinamerikanska takter, men jag kan inte förstå det. Och hade heller aldrig kunnat ana för något år sedan att zumba skulle bli så stort. 

I nästa nummer av Wellness (ute på måndag) har jag kikat ner i min egen spåkula och försökt tyda vilka träningsformer jag tror på inför det här året. Jag skrev den för över en månad sedan, men det är roligt att jämföra med andras nu när det börjat dyka upp listor på både bloggar och i andra tidningar. Och det ska bli oerhört spännande att se vilken/vilka trender som sedan blir hetast under året.

Sen behöver man ju inte träna något bara för att det är trendigt, men jag tycker att det är superkul att prova nya träningsformer. Men som jag sagt tidigare, yoga ska bli min grej i år oavsett om det är hett eller inte. Jag och mina stela styltor behöver det.

Foto: Magnus Sandberg

Vilken träningsform tror du på i år?

Vi är fyra dagar in på det nya året och jag har inte ägnat en endaste minut åt att träna. Promenaderna till och från jobbet räknas icke. Att då tillbringa dagarna här på jobbet med att skriva om träning känns aningen frustrerande. Sneglar jag ner i min kalender ser jag att jag bokat in yoga i morgon, men det känns tveksamt att min kropp och rinnande näsa kommer att palla några solhälsningar.

Just yoga är något jag har tänkt prioritera under 2012 (året då jag tametusan ska bli smidig och vig) så det känns riktigt trist att behöva boka av. Men jag ska inte klaga. Det här året kommer att bjuda på massor av nya, spännande och roliga träningspass så några dagars vila skadar inte. 

Men för er som är friska och kan träna – här kommer en utmaning. Tänk på mig som sitter här, snörvlandes, och inte får…  och så springer du en extra kilometer, lägger på två kilo till eller testar att göra så många armhävningar du pallar. Gör det där lilla, lilla extra på nästa träningspass. För min skull, absolut, men framför allt för din skull. Okej?! Och sen klappar du dig själv på huvudet för att du är så sablans bra och belönar dig med en riktigt god middag. 

Kanske en gryta på kyckling med zuccini, oliver, paprika, smetana och färska kryddor! 

Nytt år, nya tag. Eller? Tja, jag avslutade 2011 och inleder 2012 på samma nedriga vis – med en förkylning. Inte särskilt roligt, men nacken jublar i alla fall över att få vila från träningen. 

Det kommer ju ändå att vara fruktansvärt trångt på gymmet den närmaste tiden (av den anledningen tackar jag vädergudarna för den milda vintern och ser fram emot mycket utomhuslöpning i januari). För i vanlig ordning ska väl nyårslöften uppfyllas och julens goda leverne tränas bort. Inget ont med det egentligen, om det nu vore långsiktiga löften. Mitt enda tips inför 2012 är ägna dig åt träning som är rolig. Då kommer den också att bli av. Även i februrari. 

Men nu till något annat roligt. Den här bloggen. Jag har egentligen ingen aning om varför just du läser min blogg, förhoppningsvis är det för att du hittat något du gillat. Men för att göra vår relation lite djupare så skulle jag så hemskt gärna vilja veta: vad vill just du läsa om här? 

Med risk för att ni aldrig mer kikar in här igen önskar jag er god fortsättning i min nya löparluva.

Eftersom ett nytt år väntar runt knuten ligger det nära till hands att blicka tillbaka på 2012. Visst har det haft både toppar och dalar men jag väljer att minnas ljuspunkterna.

Det bästa på jobb och träningsfronten har varit typ detta: att Wellness föddes i april, hälsoresan och boot camp-resan till Portugal, att jag lyckades nå mitt mål på Lidingö tjejlopp samt alla fantastiska, jobbiga och grymma träningspass jag testat. Det allra roligaste var nog ändå att jag fick träffa och framför allt boxa på Dolph Lundgren. Nästa år hoppas jag på Sly himself. 

Något nyårslöfte tänker jag inte avge, sånt pysslar jag inte med. Däremot funderar jag på ett par träningsmål som jag vill uppnå under året. Ett av dem har så klart med löpning att göra, men inget är inte helt förankrat i hjärtat än så jag återkommer. Utmaning är dock ledordet!

Gott nytt år från mig (och Dolph) till dig. 

Foto: Börje Thuresson

Lägesrapport två dagar före jul: nacken är nyknäckt, kroppen har lagom mycket träningsvärk, stresspåslaget är på nedåtgående och sinnet är glatt och förväntansfullt.  

Träningsvärken ja, den uppstod efter inspiration av Annas rumppass och intervaller på löpbandet i 6 kilometer (som kändes underbart korta i jämförelse med 10). Men det är inte sista passet före julafton. I morgon ska jag hänga med sambon på något jag inte gjort på typ två år. 

Skål för det!