Välkomna till Hockeyallsvenskan, Djurgården.
Första bortamatchen och första förlusten då Troja vann hemma med 2-1 och fixade en extra kul lördagskväll för fansen i Ljungby.
Och det var inte enda knallen den här lördagen.
Nykomlingen Asplöven – utan avstängde Conny Strömberg – slog Leksand med 4-2 och Oskarshamn vann borta mot Södertälje med 4-2.
Den trippeln skulle man ha spelat.
Trojas knall mot Djurgården är naturligtvis det stora samtalsämnet.
Jag är naturligtvis förvånad över att första förlusten kommer redan i andra omgången och det ska sägas att Djurgården vann skotten med 33-13.
Men hemmalaget kämpade galärslavar inför fulla läktare efter att ha vänt 0-1 till 2-1 på 49 sekunder i slutet av andra perioden.
Publiken stod kvar en halvtimme efter matchen och ropade in sina hjältar som nu tagit två raka segrar, då de vann med 2-0 borta mot Oskarshamn i premiären.
Det är den här hockeyn Djurgården kommer att få möta på bortaplan hela den här vintern.
Vilt kämpande hemmalag som inget hellre vill än att slå gamla storheten från Stockholm.
Det är ingen lätt sak att tackla vare sig för tränaren Challe Berglund eller för spelarna.
Och det är inte sista gången de åker hem i bussen utan poäng.
Nej, det blir en jobbig väg tillbaka för Djurgården, som slog Almtuna hemma i premiären med 3-2 utan att övertyga.
Nu giller det att vinna derbyt hemma mot Södertälje i nästa omgång på tisdag.
Något som plötsligt har karaktären av en bottenfinal.
Men det är tidigt på säsongen, så det gäller att inte dra några förhastade slutsatser.
Däremot har Hockeyallsvenskan redan skickat första hälsningen till alla djurgårdare:
Welcome to Hell.
• • •
Annars är väl Asplövens 4-2 hemma mot Leksand det mest osannolika resultatet.
Speciellt som Leksand spelade drömhockey i premiären mot Karlskrona och Asplöven var chanslösa borta mot Bofors-Karlskoga och föll med 0-4.
Men bussresan till Haparanda kommer knäcka fler lag än Leksand i vinter.
• • •
Södertälje har fått en riktigt jobbig start.
En av favoriterna har åkt på två raka smällar.
Och hemmapremiären blev ingen succé efter förlusten i Mora senast.
Oskarshamn vann skotten med 38-26 och var i förarsätet hela matchen.
• • •
Bofors-Karlskoga vann andra raka via 3-2 borta mo Tingsryd.
Stark start av fjolårets överraskningslag.

Det hade spekulerats i att det skulle komma 10.000 och se Malmö-Mora i kväll.
Nu kom det 8.056 och det räckte för att Malmö skulle sätta säsongens första publikrekord.
De slog Frölundas 7.927 från elitseriepremiären i går.
Och Malmö lär dra ännu mer publik framöver om de fortsätter att spela som de börjat.
Skrällen 1-0 borta mot Örebro i premiären och så 4-3 hemma mot Mora.
Två riktigt tunga segrar och en flygande start för det som kallas ”nya” Malmö.
Och det är det ju också på sätt och vis.
Hugo Stenbecks månmiljonsatsning från i fjol är historia och pengarna hamnade på botten i Öresund.
Inhoppande sportchefen Patrik Sylvegård byggde om och byggde nytt och jag unnar alltid den typen av satsningar framgång.
Och alltid sympatiske Sylvegård har byggt ett lag som kan gå långt.
• • •
Hockeyallsvenskan har nu bästa och tredje bästa publiksiffran i vinter.
Malmö är etta och Djurgården trea med sina 7.161 mot Almtuna i premiären.
Hockeyallsvenskan har ett snitt på 4.419 åskådare efter åtta matcher.
Även om ligan inte kommer att kunna hålla det snittet säsongen ut, så lär fjolårets rekordsnitt på 2.610 åskådare ryka med hästlängder. Och då har nykomlingen Asplöven bara plats för 800 och kommer sänka snittet varenda hemmamatch man spelar.
Å andra sidan är Örebros Behrn Arena äntligen klar och tar nu in 5000.
En arena som blivit sagolikt fin, vill jag påpeka.
Sedan vet vi inte vad som händer i Hockeyallsvenskan vid en lockout.
Ett koppel NHL-stjärnor skulle definitivt att dra ny publik till de allsvenska arenorna.

Disciplinnämnden friar Conny Strömberg från tacklingen som gav honom matchstraff i första matchen mot Bofors-Karlskoga borta i den allsvenskan premiären.
Och domen är unik på så sätt att de ställer sig på Connys sida – och inte domarens.
Rätt intressant tycker jag.
Däremot är det konstigt att de inte häver domaren Daniel Bergmans match penalty som nu ger en matchs avstängning med automatik.
Å andra sidan är jag inte hundra på att de har den befogenheten.
Men i så fall borde de ha det.
• • •
Undrar om Conny Strömberg ens varit avstängd någon match tidigare i karriären.
För det han gjort på isen, alltså.
Jag tror inte det.
Och när det så händer blir det för en tackling.
Det är nästan skrattretande.
Hur många tacklingar delar Conny ut på en säsong?
Tio?
• • •
Lika intressant är att Disciplinnämnden ger Malmös målvakt Pontus Sjögren ytterligare en matchs avstängning, sedan han satt stöten i ansiktet på Emil Kåberg.
Jag var inne på den händelsen tidigare och hur två tränare kunde se så olika på samma situation efter en match.
Örebros tränare Peter Andersson tyckte allt var solklart.
Malmös assisterande tränare Mats Lusth höll inte med:
– Emil Kåberg har de sista tio säsongerna legat och krupit på isen och spelat till sig utvisningar. Det gick domaren på, sa han.
Min erfarenhet av Kåberg är precis tvärtom.
Jag tror aldrig jag sett honom filma.
Och nu visar väl Disciplinnämndens granskning ganska klart att Kåberg inte gjorde det nu heller.
Sedan om det var rätt att stänga av Sjögren två extra matcher och ge honom 5000 kronor extra i böter, det har jag ingen åsikt om.
Jag har inte ens sett situationen.

Oocar Möller blev kvällens spelare med sina tre mål mot Skellefteå.
Men var fanns de andra målskyttarna den här premiärkvällen?
Möller gjorde ensam fler mål är både Brynäs och Växjö och AIK och Timrå orkade med under en hel match tillsammans (full tid, då alltså).
Nej, jag är besviken.
Det var som att läsa resultaten från fotbollsallsvenskan efter den här första omgången.
1-1, 1-1, 1-2, 2-2 och 1-3 var resultaten i fem av matcherna efter tre spelade perioder.
Undantaget var Skellefteås 5-1 hemma mot Modo, men där gjorde västerbottningarna 4-0 i en förstaperiod där Modo vann skotten med 11-9.
Då förstår ni att nye målvakten Oscar Ahlesenfelt fick en mardrömsstart i Modo.
Jag ska inte säga att han kastade in puckarna, men han släppte in nästan allt.
Nej, här krävs skärpning.
Speciellt när Hockeyförbundet gjort en historisk ändring av måtten på zonerna och flyttat ner förlängda mållinjen 70 centimeter.
Det skulle skapa mer utrymme och fler mål.
Så är det tänkt i alla fall.
Nu ska jag inte döma ut allt och alla efter bara en omgång.
Men den här målsnåla hockeyn vill jag inte se i 55 omgångar.
Det positiva är väl att det bara kan bli bättre.
• • •
Brynäs gjorde sista målet förra säsongen, då backen Ryan Gunderson slog in 2-0 i den sjätte SM-finalen mot Skellefteå.¨
Nu gjorde de det första 2012/13 då backen och nye lagkaptenen Jörgen Sundqvist gjorde 1-0 efter bara 31 sekunder.
Jag undrar hur många som hade gissat att defensive backkämpen Sundqvist skulle bli säsongens första målskytt.
Förmodligen ingen.
Sundqvist gjorde totalt två mål på hela förra säsongen.
Nu blev det inga tre poäng, då Växjös Tomi Kallio stänkte in kvitteringen 1-1 i slutsekunderna.
Men Andreas Thuressons avgörande konststraff gav de regerande mästarna två poäng – en dragning som nästan ensam var värd entrépengen.
• • •
Luleå bara ångar på.
Åttonde raka segern nu, om man räknar in de sju segrarna i European Trophy.
• • •
Timrå lyckades vinna hemmapremiären mot AIK, då Niklas Nordgren petade in segerpucken i förlängningen.
Var det en tidig bottenfinal?
• • •
Varken Frölundas Fabian Brunnström eller Färjestads Ville Lajunen kunde spela i premiären då det var strul med registreringen.
Frågan är hur sånt kan hända när vi skriver 2012.

Så här presenterar Hockeyligan att Riksserien haft upptaktsträff:

Riksserien för DAMER.

Även om det blir ganska humoristiskt, borde kanske någon tänkt till och illustrerat det lite mer passande.

Ja, det blev en sprakande start på Hockeyallsvenskan i kväll och ”nya” Malmö stod för omgångens knall när de slog favoriterna Örebro borta i premiären.
Kul för Malmö och nye sportchefen Patrik Sylvegård efter allt elände i våras.
Skåningarna var ju konkursmässiga efter miljonrullningen i fjol och fick bygga ungt och nytt.
Jens Olssons 1-0 efter 8.15 räckte.
Sedan fixade målvakten Pontus Sjögren och Axel Brage resten genom att ta 32 skott och hålla nollan.
Ja, två målvakter stod, då Sjögren drog på sig ett matchstraff i början av första perioden och Brage kom in och fortsatte hålla nollan.
Det vore kul om Malmö kunde bli ett topplag i vinter, så det blev lite drag i Malmö Arena.
Jag tycker de är värda det efter allt de gått igenom.
Men det är naturligtvis för tidigt att säga.
• • •
Att Leksand blir ett topplag är jag däremot helt säker på efter att ha sett dem krossa Karlskrona med 5-1.
Karlskrona är visserligen nykomlingar, men leksingarna vann skotten med 49-18 och det kunde dessutom ha slutat både 7-1 och 8-1 om inte Timo Leinonen varit så bra i KHK-kassen.
Men det som imponerade mest i Leksand var lagets power play.
Nye backen Kevin Kapstad kan vara ett fynd om han fortsätter att vara lika konstruktiv på blå.
Nu spelade han fram till samtliga de tre mål som Leksand gjorde i numerärt överläge.
Men han var inte ensam.
Jag såg inte Leksand spela ens i närheten så bra i power play på hela förra säsongen.
Jag har inte heller sett Johan Ryno så bra, som han var i den här premiären.
Han såg rappare och rörligare ut än jag sett honom förut och pangade in två mål och spelade fram till ett.
Nej, Tommy Salo har byggt ett lag som ser redo ut att konkurrera om en elitserieplats den här gången.
På allvar.
• • •
Mora fullbordade en stor kväll för Dalarna.
Seger hemma mot favorittippade Södertälje med 5-3 och gav SSK en jobbig start.
• • •
Västerås delar serieledningen med Leksand efter 5-1 hemma mot Tingsryd och BIF Karlskoga slog nykomlingen Asplöven hemma med 4-0. Och i den sjätte matchen den här kvällen vann Troja borta mot Oskarshamn, en annan liten knall i mina ögon.
• • •
Värt att notera:
Västerås omdiskuterade Viktor Mårtensson fick matchstraff efter ett slagsmål (5+20) direkt i premiären mot Tingsryd och bara timmarna efter att han fått beskedet att det inte blir någon avstängning för en tidigare incident mot Mora i en träningsmatch.
• • •
I morgon kompletterar Djurgården-Almtuna första omgången och då kan vi ha en ny serieledare. Det är klasskillnad med DIF och ett Almtuna som tappat mycket i styrka.

Nationalsången försvinner i vinter.
tack och lov.
Inte bara för att det blivit något av amatörernas afton på många arenor, utan lika mycket för att nationalsången borde användas med större exklusivitet.
Det var kanske något nytt och spännande första säsongen, men sedan verkar det mest ha blivit ett nödvändigt ont för klubbarna.
Jag tror inte jag hört så mycket falsksång som under förra säsongen.
• • •
Nhl, då, säger ni?
Jo, där är det en annan sak eftersom den ligan består av lag från två olika nationer.
Dessutom är det toppklass även på sången.
• • •
Däremot är det helt okay att ha nationalsången kvar i slutspelet.
• • •
Mats Sundin blir rådgivare till de svenska hockeylandslagen.
Det låter lite luddigt i mina öron.
Men det blir säkert bra det också.
Någon större ledare på isen har Tre Kronor aldrig haft.

Hockeyallsvenskan har tänkt om och släpper in eventuellt lockoutade NHL-spelare på korttidskontrakt.
Helt rätt.
Det var precis vad jag tyckte de skulle göra efter att de hade stängt dörren i första skedet.
Det här är ett gyllene tillfälle för de allsvenska lagen att få in NHL-stjärnor som vill hålla igång och samtidigt slippa betala några fantasisummor.
Alla vet vilken ekonomi som gäller i allsvenskan, så här kommer det handla om ett givande och tagande från båda parter.
Jag tror knappast NHL-killarnas agenter kommer lägga sig i mer än att eventuella försäkringar är betalda.
Många spelare är också beredda att spela gratis för sina moderklubbar och ett lag som Djurgården kan bli ännu hetare i allsvenskan än de var i Elitserien i fjol.
• • •
Jag undrar bara vad Hockeyligan ska göra nu.
Bland elitserielagen har man redan bestämt att inte tillåta några korttidskontrakt, men den här typen av helomvändningar som de allsvenska klubbarna gjort brukar ge en katten på råttan-effekt.
Det ska bli intressant att se vad som händer de närmaste dagarna.
Det kan bli ytterligare en ryssväng i frågan.
• • •
Det är bara fyra dagar kvar för NHL och spelarfacket NHLPA att komma överens.
Två hundra spelare tänker invadera New York på lördag för att möta NHL-bossarna i det som är sista chansen att skapa ett nytt kollektivavtal.
Nu skulle det nästan kännas snopet om de kom överens.

Snart dags för nedsläpp i elitserien och som vanligt har det gjorts mängder av rankingar över lagens styrka och bästa nyförvärv.
Men jag tänker vända på det.
Vilka är elitseriens tio tyngsta förluster?
Här är min lista:
1. Jacob Silfverberg, f, Brynäs
Till: Ottawa Senators
Kommentar: Blev ju själva symbolen för Brynäs SM-guld i våras och sett över hela säsongen var han elitseriens klart bästa spelare. Och i SM-slutspelet var han magisk. Det kostar att tappa en sådan matchvinnare.
2. Viktor Fasth, mv, AIK
Till: Anaheim Ducks
Kommentar: Skulle kanske komma högst på andra listor och Fasth har betytt mer för AIK än någon enskild spelare gjort för sin klubb under de två senaste säsongerna. Men ännu mer under den 2010/11 än den som gick.
3. Robert Rosén, f, AIK
Till: Växjö
Kommentar: Vann grundseriens poängliga och fick ett enormt lyft med en större roll och större ansvar än han hade i Modo säsongen innan.
4. Jesse Joensuu, f, HV 71
Till: New York Islanders
Kommentar: Visade framförallt i slutspelet vilken klass han håller. Där fick han mer betalt för sin storlek och spelstil.
5. Mattias Ekholm, b, Brynäs
Till: Nashville Predators
Kommentar: Elitseriens totalt sett bäste back säsongen som gick. En av de tre spelare som betydde mest för Brynäs guldknall, förutom Silfverberg och målvakten Niklas Svedberg.
6. Fredrik Pettersson, f, Frölunda
Till: Donbass Donetsk (KHL)
Kommentar: Symboliserade på något sätt det nya, hemvävda Frölunda. Få spelar med större hjärta än Fredrik Pettersson och det kommer naturligtvis märkas att han inte är med längre.
7. Christopher Nihlstorp, mv, Färjestad
Till: Dallas Stars
Kommentar: Jag är inte säker på att Brynäs tagit sig till SM-final om inte Nihlstorp skadat sig i SM-semifinalen. Där försvann Färjestads chans.
8. Ilkka Heikkinen, b, Växjö
Till: Lugano
Kommentar: Krutade in 18 mål för Växjö och var överlägset målbäst bland alla backarna i elitserien. En drömback i power play, som blir svår att ersätta.
9. Mika Pyörölä, f, Frölunda
Till: Amur Chabarovsk (KHL)
Kommentar: Jag har alltid gillat Pyörölä. En väldigt allround forward som kan spela på nästan alla positioner. Hade +24 i plus/minus i fjol och gjorde samtidigt 22 mål framåt. Det säger det mesta.
10. Andreas Falk, f, HV 71
Till: Köln
Kommentar: Kanske en överraskning på den här listan, men sett över tid har Falk vuxit till en institution i HV 71. En spelare som aldrig gör en dålig match och alltid är bäst när det gäller.
Bubblare: Fredrik Andersen, mv, Frölunda, Ole-Kristian Tollofsen, b, Modo, Nicklas Danielsson, f, Modo, Johan Larsson, f, Brynäs.

Carolina Klüft kunde väl ha önskat sig ett lyckligare slut på karriären än att kliva in i en stafett som inte betydde någonting.
De finländska tjejerna ledde den här Finnkampen från start till mål och det var aldrig ens spännande.
När det var dags för Carros avsked och 4×400 meter så ledde med finländskorna med 221-182 och det fanns inte någon kamp kvar att vinna.
Men nu är det över och även om det blev en förlust kommer i alla fall jag minnas Carro som en vinnare och den tid hon var en av världens bästa kvinnliga friidrottare alla kategorier.
Det har väl skrivits och sagts tillräckligt om Carros fantastiska karriär som sjukamperska.
Den som tog slut redan som 24-åring 2007.
Men den räckte för att göra henne till den störste svenska friidrottaren genom tiderna. I alla fall i mina ögon. Ett OS-guld, tre VM-guld, två EM-guld, ett juniorvärldsrekord och ett europarekord utomhus är det ingen som kommer i närheten av. Och rekorden står sig än.
Hennes andra halva av karriären var inte i närheten av det, men det är en annan historia.
Nu tog den slut när landslagskompisarna kastade henne i vattengraven på Ullevi och Carro går vidare i livet.
Men jag ser det inte som ett slut.
Jag ser det som början på något nytt för svensk friidrott.
Det blev ett ganska symboliskt slut då Carro tappade en klar svensk ledning och blev omsprungen på tredje sträckan, men där Moa Hjelmer klev in på den sista och fixade en seger åt Sverige och Carro.
Det är dags för en ny era och nya namn som nu får ta den plats de förtjänar.
Carro är den sista från det gamla svenska friidrottsundret som försvinner med undantag för Susanna Kallur. Men tar Sanna sig tillbaka får hon väl snarast ses som en nykomling.
Nej, det är dags att vädra ut det gamla och välkomna det nya.
Som Angelica Bengtsson, Sofi Flinck, Moa Hjelmer och stavhopparen Melker Svärd Jakobsson som satte nytt personligt rekord med 5.48 i Finnkampen.
Eller 20-årige dikuskastaren och kulstötaren Daniel Ståhl som bantade ner sig 32 kilo (!) inför den här säsongen och förbättrat sitt pers i kula med nästan två meter och kastat 6,5 meter längre i diskus.
Frågan är vilken som är den största bedriften.
En riktig artist och spexare som friidrotten lider akut brist på.
• • •
Samtidigt hade jag låtit Moa Hjelmer vila i den avslutande stafetten.
Finnkampen i all ära, men den skördar även sina offer.
Carro ställde upp i sju grenar en gång i tiden, men jag vet inte om det var det smartaste vare sig av henne eller landslagsledningen. Det blev som en extra sjukamp i slutet av säsongen och hennes lojalitet bidrog säkert till att sjukampskarriären tog slut så fort.
Det gäller att hushålla med talangerna och det finns en framtid och tävlingar som är betydligt viktigare.
• • •
Det här var även Stefan Olssons sista Finnkamp som förbundskapten.
Nu är det dags att lämna över, men det blir förmodligen ingen fast anställd förbundskapten i framtiden. I stället planera det allt fattigare friidrottsförbundet att inför en tjänst som idrottschef och ha tillfälliga förbundskaptener.
Jag har varit inne på det tidigare och fört fram Stefan Holm och Kajsa Bergqvist som två namn gjutna för den uppgiften. Två av svensk friidrotts största vinnarskallar.
• • •
Ja, årets Finnkamp gick precis som förutspått. Tyvärr dog den den redan efter några grenar, då de svenska herrarna drog iväg redan från start och de finländska damerna gjorde samma sak.
De svenska damerna förlorade till slut med 36 poäng, samma antal poäng de låg under med redan efter första dagen.
Det var första damförlusten på elva år.
Herrarna vann som väntat och med klara 220-187.
• • •
Nästa år är Finnkampen tillbaka på Stockholms Stadion.