Danska hiphop innovatörerna Malk De Koijn har med sin förmåga att bemästra det danska språket blivit någon av en institution i hemlandet. Referenserna till modern electronica likväl som till hiphop av den gamla skolan.

Malk De Koijn är mer än det som möter ögat när man ser medlemmarna på pressbilderna. I låtarna målar rapparna  Tue Track, Blæs Bukki och Geolo G upp ett persongalleri med långt fler medlemmar än så. Alla medlemmar har ett antal alter egon med olika kännetecken. Dessutom beskriver man i texterna livet i den högst fiktiva staden Langestrand. En stad som alltså inte alls återfinns på den danska kartan.

Skruvat, politiskt och alltid med en tounge-in-cheek humor. Det är danska Malk De Koijn som är nominerade för Nordic Music Prize 2012.

Fredrik Zmuda – redaktionschef WiMP Sverige

WiMP drar nu igång projektet Nygammalt i Sverige. Detta är ett projekt där vi presenterar låtar, album och artister som aldrig tidigare funnit tillgängliga digitalt. Först ut är den svenska artisten Kjell Höglund, vars samling på inte mindre än 16 utgåvor, nu finns tillgänglig i WiMP.
Kjell Höglund slog igenom som artist inom den s.k. musikrörelsen, eller proggen om man så vill, men hade varit verksam som musiker redan från 1960-talet då han spelade i ett antal tidstypiska gitarrband influerade av bl.a. The Shadows.

1971 kom plattan ”Undran” och året efter ”Blomstertid”. Dessa låtsamlingar etablerade Höglunds säregna enkelhet i kompositionerna och vardagsbetraktande texter, något som kommit att bli kännetecknen för Höglund som inte riktigt passade in i den vänsterorienterade progg-rocken men inte heller i den kommersiella popmusiken. Man måste lyssna på musiken för att förstå. Han är och förblir en vackert udda fågel.

Genom åren har Höglund gett upphov till några mycket välkända svenska låtar. Grejen är väl att folk inte nödvändigtvis känner till att det är just Höglund som skrivit och framfört dom. Låtar som ”En Stor Stark”, ”Maskinerna Är Våra Vänner”, ”Man Vänjer Sig” och ”Jag Hör Hur Dom Ligger Men Varandra I Våningen Ovanför” har nog dom flesta hört och kan nu alltså spelas om och om igen i WiMP.

Kjell höglund om digitalisering av hans katalog i WiMP:

”Jag vill tacka alla som hjälpt till att lägga ut mina sånger på datorn. Roligt att dom kommer ut till folket. Det är ju till dom det är skrivet…Hoppas av hela mitt hjärta att det blir till glädje för någon någonstans…Fred och kärlek önskar jag er alla!”

WiMP Sverige önskar fred och kärlek tillbaka till Kjell Höglund.

Fredrik Zmuda – Redaktionschef WiMP Sverige

Ända sedan vår tideräknings begynnelse har återuppståndelse varit lika med framgång. Ta Jesus som exempel: Han var populär bland folk när han levde, ökade på sin fanbase när han dog och blev ENORM när han återuppstått igen.
I veckan möts vi av nyheten att Refused har återuppstått från det döda, skakat av sig balsameringen och är redo att återförenas för inte mindre än fyra spelningar. Och det är med all rätt som detta band visar att ryktet om dess död är betydligt mycket mer överdrivet än vi trodde. Både sångaren Dennis Lyxén och trumslagaren David Sandström har sedan bandets upplösning 1998 haft alldeles strålande karriärer. Lyxén med bl.a. The International Noise Conspiracy och Sandström med sina soloalbum och nu senast projektet A Heavy Feather. Den vitalitet som genomgående präglat dessa album, låtar och spelningar har hela tiden antytt att en Refused återförening vore väldigt välkommen.

Dom senaste dagarna har, enligt rykten, namnet Refused varit bland det mest twittrade i Sverige och Facebook feedsen formligen exploderar av hyllningsord, konsertminnen och foton på memorabilia från Umeå-punkarna. Gott så. Jag misstänker att Refused kommer vara exakt lika bra i Slottskogen under Way Out West festivalen i sommar som dom var en gång på skateboardaffärs-lagret som jag såg dom uppträda i någon gång på tidigt 1990-tal.

En annan återförening är den mellan singel-aktuella 80-tals rockbandet Van Halen och dess forna frontman David Lee Roth. Roth lämnade bandet redan 1985 och ersattes av Sammy Hagar från Montrose. Fram tills nu så har konflikten mellan gitarristen Eddie Van Halen och Roth samt dito mellan Hagar och Roth varit något av en följetång för dom som orkat bry sig om det. Men nu är alltså iallafall ”Diamond Dave” Lee Roth och Eddie van Halen vänner igen och förväntas turnéra tillsammans under 2012 som om ingenting hade hänt. Vad Hagar säger om detta förblir oklart.

Vi på WiMP hälsar alla dessa gamla hjältar välkomna tillbaka och vi hoppas och tror att ni också kommer bli lika stora som Jesus under 2012. Eller åtminstone större än jultomten.

Fredrik Zmuda – WiMP Sverige

Goran Kajfes har sedan solodebuten 2001 befunnits sig i främsta ledet av förnyare inom den svenska jazzen. Trumpetaren Kajfes har genom sina egna album, som medlem i gruppen ODDJOB och i frijazz projektet Nacka Forum fått upp ögonen på en stor skara nya jazzentusiaster. Det är med albumet X/Y som Goran Kajfes är nominerad till 2012 års Nordic Music Prize. Vi passade på att ställa några frågor till Goran:

Kan du berätta lite kort om din bakgrund och albumet som nominerats?
Jag är i grund och botten jazztrumpetare, medlem i banden Subtropic Arkestra, ODDJOB, Nacka Forum och Magnus Carlson & the Moon Ray Quintet. Ni har kanske hört mig spela på skivor eller live med Stina Nordenstam, José Gonzalez, Nicolai Dunger, The Soundtrack of our Lives, Freddie Wadling, Neneh och Eagle Eye Cherry, Fläskkvartetten för att nämna några. Jag har även producerat skivor till bl.a. Titiyo och skrivit musik till film, tv, konst och dans. Min skiva ’X/Y’ som är nominerad är ett dubbelalbum med tillhörande konstbok. ”X” är extrovert, experimentell med större bandet Subtropic Arkestra medan ”Y” är minimalistisk, sökande och består av nästan uteslutande modular-synthar och min trumpet i ett samarbete med ljudmaestron David Österberg från Lucky People Center.


Vad betyder det för dig att bli nominerad till Nordic Music Prize?
Det ger mig energi och inspiration att fortsätta med det jag håller på med. Det har släppts otroligt mycket bra musik i Norden och jag är väldigt stolt att bli utvald som en av dom bästa 2011. Det var otroligt hård konkurrens.

Vad hoppas du att nomineringen ska kunna bidra till för dig som en ännu relativt okänd artist – och kommer du åka till Oslo under prisutdelningen?
Jag hoppas såklart att min musik sprids till fler människor och att mitt nya månghövdade band, Subtropic Arkestra, får möjlighet att turnera ännu mer. Just nu brinner jag extra hårt för live-framförandet av mitt album. Och, ja, jag ska till Oslo med min fru. Oavsett utgången blir det fest.

Vad inspirerar dig i ditt musikskapande?
Inför den här skivan har jag inspirerats av framförallt minimalism, etiopisk jazz, progrock och mina egna tongångar från Balkan. Dessa har satt djupa spår i min musik och en del av dessa influenser finns min spellista här på WIMP.

Hur ser du på utvecklingen inom musikbranschen generellt och musikstreaming i synnerhet?
Det har, som alla vid det här laget vet, varit och är en otroligt tuff tid för merparten av musiker och artister. Väldigt många musiklyssnare har tyvärr genom fildelning vant sig vid att musik ska vara gratis, vilket är en svår trend att vända. Detta gällde först och främst skivköp men jag tycker det nu också läckt över på konsertverksamheten. Samtidigt är det otroligt mycket bra musik som släpps och det kan vara ett resultat av svåra tiderna- för att synas i mediebruset måste man vara uppfinningsrik och originell. Musikstreaming är väl det sätt som dom flesta kommer att välja eller väljer som lyssningsätt. Samtidigt är jag lite old school och kommer att sakna den personliga kontakten i skivaffären med experten som guidar en i denna djungel av musik. Det är liksom annorlunda när man står där ansikte mot ansikte. Och är man på väg, sitter på flyg eller tåg, så är det fortfarande lite problematiskt.

Tack för dina svar, Goran, och stort lycka till på Nordic Music Prize nu i januari.

Så här lyder NMP-juryns motivering:

“World class trumpet jazz player Goran Kajfes shows that blowing your horn can also mean blowing your mind. ”X/Y” is a double album unlike everything else in music today. ”X” is ensemble playing with The Subtropic Arkestra. ”Y” is an electornic space odyssey with a loney trumpet.”

Inget årsavslut utan årsbästalistor. Vi på WiMP har knåpat ihop hela 5 årsbästalistor uppdelade genre för genre: Dance/Club, Metal, Hiphop/Soul, Indie och Pop. Låtarna på listorna är inte rangordnade. God lyssning!

Vi på WiMP-redaktionen har samlat våra svenska favoritlåtar från 2011. På listan hittas självklart listdrottningen Veronica Maggio, Deportees och Jonathan Johansson. Därtill årets kanske mest otippade kommersiella genombrott Kapten Röd och sköra singersongwritertoner från både Anna Järvinen och Anna Ternheim. Musikåret 2011 har också levererat riktigt fin hiphop av bland annat Ison & Fille, Mohammed Ali och  Timbuktu. Lyssna in!

Melodifestivalaktuella Dead by April blandar sin egen cocktail av growl och glamour.
Vi tog ett snack med sångaren Zandro Santiago om mello-uppladdningen och om spellistan som bandet gjort till oss.

Ni ställer upp i melodifestivalen i vår – kul! Hur hamnade ni där?
– Vi tycker det är ett bra sätt att visa upp oss för svenska folket. Vi gör vår grej och vi älskar att göra det i alla möjliga forum.

Melodifestivalen känns spontant som mer ”pop och paljetter” än growl och distade gitarrer. Hur tänker ni kring det?
– Vi är ju lika mycket pop som metal. Vi älskar att testa nya saker och att bryta musikaliska regler. Vi gör vår grej, melodifestival som metalfestival!

– Förra året framträdde ni på Melodifestivalscenen tillsammans med Lena PH. Har ni fått några vinnar-råd från henne inför tävlingen? (Hon vet ju bevisligen hur man gör för att vinna.)
– Vi visste inte om att vi skulle delta då vi gjorde samarbetet med henne. Men givetvis fick vi andra råd av henne, hon är ju en väldigt etablerad artist. Jag fick lite sångråd av henne…

 Är ni på gång med ytterligare släpp eller ligger allt fokus på melodifestivalen nu?
– Inga släpp på g, vi släppte nyligen vår andra platta. Just nu är vi på europaturné och har fokus här. Men när vi kommer hem igen börjar vi ladda om batterierna och fokusera på Mello!

Stort lycka till i mellon, önskar WiMP-redaktionen.

ZANDROS KOMMENTARER KRING LÅTLISTAN:

Prime Time – Tim Christensen
– En av mina största musikaliska inspirationer.

Just Human – Carpark North
– Grym musik från Danmark!

Assassin – Muse
– Den bästa trion som finns, trummor och bas som spelar skiten ur allt.

Closer To The Edge – 30 seconds to mars
– Jared är en fantastisk performer, jag hämtar mkt inspiration från honom till liveframträdanden.

New Millennium Cyanide Christ – Meshuggah
Bleed – Meshuggah
– Jimmies favvoband, han hämtar mycket inspiration därifrån.

Det egensinniga bandet Rubik är nominerade till Nordic Music Prize för sin skiva ’Solar’.
Med sin komplexa popmusik visat bandet visat att finsk musik är mer än traditionell rock a’la Hurriganes.

Det kollektivistiska storbandet Rubik kommer från Kuopio i östra Finland. Bandets musik är distinkt samtidigt som melodierna liksom vaporiserar ut i luften. Albumet ’Solar’ spelades in under några varma dagar sommaren 2010 i en Alvar Aalto-ritad byggnad i Helsingfors och släpptes i mars 2011. Albumet är mixat av Ben Allen som också arbetat med Animal Collective, ett band som kanske inte har så många musikaliska likheter med Rubik men som arbetar under samma löst sammansatta former där bandmedlemmar inte har något fast definierade roller. I nätmagazines We Out There resonerar bandets Artturi Taira så här:

“We write the music in the studio and we have whoever is present at the time will add to the track. We are our own producers. People will be spend a month in our studio, contribute their part and then they will have to go back to work. It takes a lot of time but it is really worth it. It creates magic and mystery, it’s like having your friends and family in a studio.”

Så är lyder Nordic Music Prize-juryns motivering:
”En charmerande mix av proggrock, bombastiskt 70-talskt arena-sound och catchy popmelodier. De komplexa och rika arrangemangen hanteras med lätt hand av bandets åtta medlemmar. ’Solar’ är Rubiks tredje album, inspelat i den legendariska Alppi-studion i Helsingfors, där många betydelsefulla album inom finsk progressiv rock spelades in i slutet av 60-talet. Influenserna av detta hörs i det coola retrogroovet.”

Vi bad DNs krönikör och musikkritiker Fredrik Strage göra en Best-of-2011-lista åt oss på WiMP.
Så här skriver han om sin lista:

Ungefär så här lät mitt 2011: släpiga sydstatsbeats, brutal grime, tårmild sextiotalspop, euforisk electro, ursinnig thrash, mormonsk gospel och bombastiska synthballader. Jag är medveten om att Desires ”Under your spell” släpptes för två år sedan men den blev riktigt magnetisk först när den spelades i 2011 års bästa film: ”Drive”. // Fredrik

Sjumannabandet Syket från Umeå är nominerade till P3 guld i kategorin Årets pop.
WiMP-redaktionen ringde upp bandet och fångade keybordisten och sångaren Mikael Stenberg på en sprakig telefonlinje någonstans på Sveriges vägar.
Bandet är på väg till ett gig nere i Malmö. Mikael ber om ursäkt – han trodde att bilfärden skulle bara mindre bullrig – ”och det är helt kolsvart här också”. Vi kommer överens om att ta vårt lilla snack via mail i stället.

Hej Syket! Ni är nominerade till årets P3 guld i kategorin ’Årets pop’ – grattis!
Hur känns det?
– Tack! Vi tycker det känns väldigt roligt!

Om ni får gissa själva – varför tror ni att ni blivit nominerade?
– För vi är så ung och snygga.

Vem/vilka tror ni blir er största konkurrenter?
– Alla kommer nog att vara det. Det är bra musik från alla håll och kanter bland de nominerade.

Er skiva ’With love’ har hyllats en hel del under året, men också anklagats för att vara genrelös? Vad har ni att säga om det?
– Nu är vi nominerad till Årets pop så det är ju helt uppenbarligen pop vi spelar och där ryms det väldigt mycket utav oss. Vi har inget emot att andra sätter etiketter på vår musik men vi har inget behov av att göra det själva. Vi satsar inte på att vara unika, utan vi försöker bara göra popmusik så gott vi kan. Det är inte i stil med Eros Ramazotti som kör spoken word över gamla leftover-riff från Motörhead.

Hur kommer det sig att ni i Syket började spela tillsammans?
– Det började med att jag och Oscar (Hildingsson, bandets basist – reds. anm.) sprang på varandra på universitetet för ca 7 år sedan och efter några kvällar tillsammans vågade jag spela upp några demos, berättar Mikael. Oscar blev intresserad, så vi la upp några demos på My Space. Efter någon månad blev vi erbjudna att spela på en klubb i stan. Vi tackade ja innan vi ens hade ett riktigt band så vi fick ta in några vänner som vi hoppades skulle kunna passa in i bandet under en längre tid. Men det sa vi inte till de, utan vi sa bara att de behövde vara med på just denna spelning, ifall de tyckte att det lät för jävligt.

Varför tog ni namnet Syket?
Syket är namnet på projektet som jag har gjort demos till sedan slutet av 90-talet, skriver Mikael. Namnet var det första svaret jag fick från en kompis på frågan om vad han skulle döpa ett band till. Jag hade betydligt sämre alternativ och vi lyssnade mycket på pysch/kraut på den tiden så jag chansade på att det skulle komma något användbart. Oscar tyckte att vi inte behövde söka efter något nytt så vi fastnade med det.

Vilka artister eller band inspireras ni av? Tror ni det hörs i er musik?
Det hörs säkert i vår musik. Vi är mer i 30-årsåldern nu än 20 så vi har gått igenom rätt mycket musik genom åren och det borde ha satt sina spår. Det är inte så att vi just har krupit ut ur en grotta med instrument som vapen, och det finns bara så många toner att arbeta med. Det kan vara allt mellan Bobby ”Blue” Bland till Clinic, en tråkig film eller bra bok.

Är det inte meckigt att vara så många som 7 personer i ett band? Blir det polsk riksdag ibland? Eller har ni någon som bestämmer?
– Om varje person i bandet vore helt prestigelös och inte brytt sig så hade det nog inte blivit som det blev. Vi kan vara experter på att inte släppa en diskussion i första taget och vi kan till och med tycka att det är ganska skoj, men i slutänden är vi ändå mer vänner än bandkompanjoner så det brukar ordna sig med lite tillit.

Vad ser ni mest fram emot med P3 Guld galan i januari?
– Vi vet inte riktigt men gående bord eller a la carte, svarar Oscar och Mikael med ett förmodat leende.