Hon är en av Sveriges mest hajpade kvinnliga artister just nu, även om det tog ett tag för henne att hitta sin egen plats i musikbranschen. WiMP-redaktionen fick en liten pratstund med Marlene innan hennes hyllade gig på årets Way Out West. 

Om jag har förstått det rätt så skrev du mycket för andra förut. Vilka var det, och var det annorlunda musik från den du gör idag?

– Ja, alltså det var mest sådan här europeisk skit, haha. Alexandra Burke till exempel. Och Sebjak, fast han är inte skit förstås. Men det gjorde jag mest för att jag ville komma igång och skriva, då jag aldrig hade gjort det förut.

Hur kommer det sig att du tog steget ut och blev artist själv?

– För att jag hittade vad jag vill göra och det kändes som rätt tid. Jag väntade på det ögonblicket. Först krigade jag runt själv, åkte till London bara för att man ”skulle det” och så. Men det blev aldrig bra, och jag hittade inte min grej. Sedan träffade jag Josefina (också känd som artisten Ji Nilsson, red. anm) som jag började jobba med. Vi delade samma referenser och det funkade verkligen hur bra som helst. Då började jag känna ett större lugn – det kändes rätt.

Men ni har aldrig funderat på att skapa en duo?

– Nej inte direkt. Vi är nog båda soloartister, även om vi älskar att jobba tillsammans.

Jag tycker att du har en cool stil, och det känns som att kläder är viktigt för dig. Har det alltid varit så?

– Jag har alltid varit intresserad av kläder, även om det säkert varit många misslyckade försök under åren, haha. Då körde man bara men i efterhand fattar man att det inte var en själv liksom.

Finns det något du aldrig skulle ta på dig?

– Typ en söt, prickig 50-tals-klänning. Dock hade jag ju det för 7 år sedan!

Har du någon du ser upp till inom musiken?

– I så fall är det nog FKA Twigs. Hon är ju ett paket av coolness typ. Hon har verkligen ett uttryck som fastnar.

Nu går det bra för dig med musiken. Men skulle du kunna tänka dig att byta bana?

– Det enda jag har lovat mig själv är att testa det här. Men sedan vet man inte om man kommer gå in i väggen någonstans på vägen. Skulle jag börja bli olycklig av musiken så lägger jag ner. Livet är för kort liksom. Men musiken kommer nog alltid hänga med.

Har du någon otippad hobby?

– Oj, jag vet inte. Vad är en hobby numera liksom? Jag gillar att sy och fika, men annars är ju musik min hobby. Förut ville jag bli kostymör men det blev inget.

Hur gör man för att våga förvandla sin hobby till ett jobb? 

– Jag har alltid valt den osäkra vägen, även om det inte alltid varit ”det smartaste valet”. När jag inte haft pengar så har jag hellre åkt till Italien och plockat oliver, för då har man ändå haft det mer nice än om man bara går omkring  hemma. Jag kommer nog mycket från det tänket, att jag hellre satsar på något som verkar kul även om man inte vet ifall det kommer leda nånstans. Det är samma sak med musiken, vi får se hur det går.

Blott 22 år gammal har han hunnit bli en väletablerad hiphopartist som både lyckats sälja platina och kammat hem en grammis. 2012 släppte han tillsammans med sin äldre bror Sakarias albumet ”Himlen är som mörkast när stjärnorna lyser som starkast”, ett album som blev älskat av såväl kritiker som fans. Nu har Lorentz bestämt sig för att ta en paus från syskonduon Lorentz & Sakarias och släppte i slutet av mars sin första singel som soloartist: ”Visa mig vägen”.

Jobbet med den första singeln från hiphoparens kommande album påbörjades för nästan ett år sedan. Själv menar Lorentz att ”antingen känner man rätt för den, eller inte”. Han berättar om den visuella bild som han själv ser när han hör låten.

– För mig handlar låten om någon som åker motorcykel, i motorcykelkläder, igenom en tunnel och sedan kommer upp till en asfaltsstad med stora byggnader och grus.

Han fortsätter berätta om en sol som går upp och värmer luften, som ett tecken på att våren är här. Han menar att debutsingeln handlar om en tid då den mörka perioden bryts av och något spännande och oväntat tar vid.

Kör du själv motorcykel?

– Nej, jag har ingen koppling till den visuella bilden. Däremot har jag ”släppt taget om något” – vilket är samma känsla som målas upp i låten. Jag vet inte vad jag släppt taget ifrån men det är själva frihetskänslan jag ville komma åt.

Tidigare har Lorentz jobbat med sin äldre bror Sakarias, och även om Lorentz nu står på egna ben har de inte helt och hållet avslutat sitt samarbete. Valet att gå sin egen väg och satsa på sitt eget projekt handlar i grund och botten om att han inte vill sätta upp några ramar och begränsningar. Lorentz berättar att det var viktigt att få göra något nytt. Men även om han skrivit varenda textrad på albumet själv, finns alltid hans bror där som stöd. Lorentz har även fortsatt jobba med samma människor som förr. Tidigare har han samarbetat med bland annat jj, Newkid och Marcus Price och Lorentz menar att det är givande att experimentera med nya människor som kan bidra med något nytt. Tidigare har han avslöjat ett drömsamarbete, som faktiskt gick i uppfyllelse till den nya skivan.

– Jag har fått samarbeta med nästan alla jag vill. Say Lou Lou är grymma så det var fantastiskt att få ha med dem på den här plattan. I framtiden vill jag jobba med Lil Wayne och Nicki Minaj, men ”that makes no sense” just nu. Men jag siktar högt, så det kanske blir så i framtiden.

Däremot vill han inte avslöja några fler samarbeten utan poängterar att det är viktigt med överraskningar. Han menar att det inte ska vara helt uppenbart vad man får när man lyssnar på det kommande albumet. Istället berättar han om albumets stil och säger att det bjuder på flera sidor av honom själv. Många har förknippat Lorentz med ett drömskt sound, men själv vet han inte var det egentligen kommer ifrån.

– Jag tänker mycket på det visuella – exempelvis motljus, och jag får speciella bilder framför mig som jag vill förmedla. Men jag kan inte säga exakt hur det blir exakt det soundet och hur jag jobbar fram det.

Lorentz har haft många och stora framgångar i Sverige, och det finns även drömmar om en internationell karriär, även om det inte är nummer ett på agendan just nu.

– Jag har reflekterat över det någon gång. Jag hade en idé om att göra den här skivan på svenska och har tänkt att jag kanske kommer göra det på engelska senare. Men det är som sagt är inget jag reflekterar över just nu. Jag har fått samarbeta med de jag vill just nu.