Inspirerad av Ida har jag fixat en anteckningsbok där jag skriver ner och ritar ett och annat.

Tanken är att få ner olika känslor på pränt för att reflektera dem när de kommer och inte tränga undan dem. Och så skriver jag ner mina drömmar. Mina allra innersta hemliga drömmar som ibland känns så fåniga och storslagna att jag inte ens vågar berätta dem för någon annan. Och så skriver jag tacksamhetslistor och klistrar in något fin bild om jag hittar någon sån. Det är ingen regelrätt dagbok, för det skulle jag förmodligen få prestationsångest av, det är mer en bok om livet och nuet. Skaffa en sån! Det är väldigt trevligt!

Det är så skönt nu när jag gjort mitt val att inte dricka. Helgerna blir … så mycket lugnare. Inte för att jag vareviga helg suttit och bäljat i mig ofantliga mängder alkohol, inte alls. Men nu behöver jag inte ens bekymra mig det minsta över sånt som: att jag ska dricka för mycket, försöka hålla mig till si och så många glas, varannan vatten och den ständiga balansen att inte bli för trött dagen efter.

Vi var på fest i lördags och det gick hur bra som helst. Det är sådan skillnad på att ha gjort valet att inte dricka mer jämfört med att sitta och hålla sig nykter på en fest av någon annan orsak. Det blir tusen gånger mer avslappnat.

Under helgen har jag funderat på alla orsaker jag har att välja bort alkoholen från mitt liv.

Först och främst så är det ju skönt att veta att den fysiska hälsan blir bättre. Men för mig handlar det nog mest om psyket. Jag tror inte att jag kommer att komma vidare i min personliga utveckling om jag fortsätter att bli full då och då, för det försätter mig i en sådan oerhörd obalans.

För andra är det kanske en ickesak att dricka en flaska vin på lördagskvällen och bli glad i hatten, men för mig så gör det så mycket mer skada. Jag blir mer orolig och lättirriterad och less på mig själv. Jag har mycket lättare att halka in i gamla dåliga mönster när det till exempel kommer till ätande. Jag äter någonting ”dåligt” och sedan anser jag att hela dagen är förstörd och pressar i mig en massa skit tills jag mår så dåligt att jag vill krypa ut ur mitt eget skinn.

Samma princip gäller det mesta: om har jag yogat och mediterat och mått bra en hel vecka kan den känslan snabbt ryckas ifrån mig bara av att jag vaknar upp efter en kväll då jag druckit tre glas vin. I stället känner jag bara tomhet och värdelöshet. Jag är så otroligt känslig för alkoholens negativa effekter (och för de positiva, bör kanske tilläggas, därför jag älskar att dricka vin).

Men att bli full innebär ju att frivilligt göra sig själv omedveten och det är ju precis tvärtom vad jag strävar mot. Jag vill kunna vara så medveten och närvarande som möjligt.

När jag var yngre så fanns det äldre som pratade om att det är sunt att ta sig en bläcka då och då för det ”rensar ur skallen”. Fast gör det verkligen det? Visst, du får några timmar där du försätter dig i ett mer omedvetet tillstånd, men problemen finns ju fortfarande kvar. De rensas ju inte alls ur. För att komma vidare i livet (nu pratar vi på ett personlig utvecklings-plan) så måste ju problemen medvetengöras och hanteras.

Förut, inte på de senaste åren så värst mycket, men i slutet av tonåren använde jag många fyllor till att:

1. Gråta

2. Bråka med pojkvän

Jag fattade inte det då, men så här i efterhand så förstår jag ju att det var ett och annat känslomässigt som hade behövt bearbetas. Men i stället så drack jag och tog ut det den vägen. Den enklaste vägen.

Jag tror inte att några mirakel kommer att ske bara för att jag skippar att dricka. Jag inser ju att jag fortfarande kommer att behöva göra jobbet, men det kommer att underlätta mycket för mig.

För den som känner sig less på alkohol och känner sig redo att välja bort den så rekommenderar jag Äntligen full kontroll av Allen Carr. Den hjälper mycket på vägen.

Den här midsommarhelgen var välbehövlig. Det känns på första gången på länge som att jag verkligen hittat tillbaka. Tillbaka till den där inre ro jag haft, men tappade bort för några månader sedan. Jag kan skilja på mina tankar och mitt medvetna igen. Jag ÄR inte allt det där som mal på uppe i huvudet. Det är bara en gammal skiva som mal på om dåtiden och framtiden. Om hur otillräcklig jag är, om hur saker och ting borde vara för att vara bra.

Till hjälp hade jag Eckhart Tolles Ditt inre syfte och tre internetfria dagar.

Jag ser klart och tydligt på de månader som varit. Jag vet ungefär exakt när jag tappade fotfästet helt och började leva i tankarna igen. Det var i maj när jag påbörjade hundinstruktörsutbildningen. Jag skrev om det redan då hur jag upplevde det. Det jag kanske inte märkte var att den här stressen gjorde att jag förflyttades helt tillbaka upp i huvudet. Jag började återigen identifiera mig med mina tankar. Jag började leta olika sanningar utifrån, jag tvivlade på mig själv och vad som var min inre röst. Jag fick knappt ro under yogan längre. Mobiltelefonen var framme några minuter efter att jag lämnat klassen och hemma på mattan fick jag inget lugn över huvud taget (”jag måste bara kolla den här grejen”).  Så klart var min röst svår att höra eftersom alla mina tankar aldrig riktigt lät mig lyssna efter ordentligt. Så klart hade jag svårt att lita på mitt inre eftersom jag lät alla tankar överhopa den med analyser och konsekvenstänk tills jag var totalt lost och olycklig.

Det finns så många som romantiserar det här med att vara en tänkare. Att grubbla dag och natt kring stora frågor och livet. För mig finns det inget vackert med det över huvud taget. Det är ett rent jävla helvete att vara fast i tankarna. Det är först när jag lyckas hitta längre stunder av medveten närvaro som lugnet sänker sig över den här arma kroppen och sinnet.

Ja! Tack så mycket Ojsans för din rekommendation om den här boken efter inlägget ”Tvåårsförbannelsen (hjälp, jag är en bitch).

Har nästan sträckläst hela nu. Det som var mest aha-upplevelse för mig var att jag passar ”perfekt in” i en viss kategori som beskrivs i boken. Det är anknytningsteorierna som beskrivs, och jag har ju tidigare skrivit om boken Hemligheten som var en stor ögonöppnare för mig kring vilka typer av personer jag söker mig till, men främst – varför. 

I den här boken fick jag ett mer ingående resonemang kring hur personer av samma personlighetstyp som jag (otrygg-ambivalent) beter sig i relationer och det var på pricken jag.

Jag älskar fanimej att läsa böcker och inse att det mesta jag gör har en orsak, är fullständigt mänskligt och handlar inte om att jag är ett hopplöst exemplar. Allt har sina förklaringar. Bara jag får bli medveten om varför jag gör som jag gör så tycker jag att det är mycket lättare att lämna ett dåligt/destruktivt beteende bakom mig.

Vad har jag lärt mig då? Att jag skapat ett filter där jag bara väljer att fokusera på det dåliga min sambo gör. Att jag lätt fastnar i mina känslor och målar upp katastroftankar kring framtiden. Och det här ska jag då lösa genom olika övningar och meditation.

Allt visste jag ju egentligen redan, men så himla skönt att få ord på det. Bara genom att medvetengöra och förstå mina problem via böcker har jag överkommit så mycket destruktiva tankegångar jag haft, den största av dem alla som jag övervunnit är nog den kring mat. En gång i tiden ägnade jag ungefär 85 procent av dagarna på att obsessa kring mat. Nu kanske … 3 %?  När jag var fast i mattänkandet var jag så otroligt förtvivlad. Jag trodde aldrig att jag skulle ta mig ur det, att jag skulle behöva leva resten av mitt liv med att tänka på vad jag ätit, att jag ätit för mycket, att jag ville äta, att jag inte borde äta.

Men se nej, så blev det inte med den saken!

Det går att programmera om hjärnan och få den på rätt bana. Det handlar egentligen bara om att vara så självsnäll att man ger sig själv den tiden. För tid tar det ju.

Men det ÄR värt det!

Jag tycker det är svårt att hitta rätt därute i världen. Det finns så överväldigande mycket valmöjligheter hela, hela tiden. Så, därför tänkte jag dela med mig av tre saker som jag läst/lyssnat/tittat på som verkligen varit bra. För ibland får jag tips från er som läser och det berikar mitt liv något fruktansvärt mycket, för då har jag någonting att gå på i stället för att stå med öppen mun och glo inför alla miljontals val.

Det här är ett sommarprat från Ålands radio med yogalärare Linda Wiksten (tusen tack för tipset <3). Hon berättar om hur det är att känna sig vilsen som tonåring och försöka passa in i alla möjliga olika fack. För att sedan åka ut i världen i jakt på sig själv. Det berörde mig något enormt. Lyssna HÄR. 

Jag hittade Lyckan, kärleken och meningen med livet på Myrorna. I över säkert ett halvt år hade jag boken i bokhyllan och valde bort den varje gång det var dags att läsa något nytt. Jag tänkte att det nog var en fånig tjejhistoria om någon som blir dumpad. Men så fel jag hade. Jag läste andäktigt varenda sida. Den handlar då om författaren Elizabeth, som skiljer sig från sin man och bestämmer sig för att åka till Italien, Indien och Bali. Eftersom jag är så fruktansvärt nyfiken på hur en längre meditationsvistelse i Indien är så var det här verkligen en väldetaljerad insiderhistoria. Obs! Boken finns som film med Julia Roberts. Strunta i den filmen. Den är inte bra och har inte lyckats fånga någon som helst av den känslan som boken har.

Tänk om världen vore lite mer som Russell Brand. Någon som SÄGER någonting. Har ni tänkt på de att de flesta kända personer aldrig säger ett skit. De bara blajar.

Det är fascinerande att se hur övertygad han är om det han pratar om: meditation, yoga och att förändra världen med kärlek.

På tal om resande… I morgon åker jag och Christian till New york. Av förekommen anledning kommer bloggen under en vecka att förflyttas till instagramkontot christianochzandrassemester. Där kan ni följa oss när vi dagligen publicerar bilder från … ja vad vi nu ska göra. Planen är rätt så sladdrig i kanterna än så länge (tipsa gärna om ni har något kul på lager).

Bilderna ovan är från samma instagramkonto, men vår semester förra året då vi rev av Åland, Mexico city, Zihuatanejo och Värmland.

Vårt konto är öppet så vem som helst kan följa det på instagram. Och har man inte instagram så går det lika bra att kika på våra uppdateringar via länken ovan.

Ses om en vecka här igen. Puss och kram!

Jag har gjort en ny yogaplaylist för våren som ni gärna får subscribea om ni vill. Den är väldigt lugn, så den passar lika bra till att bara ligga på golvet och andas till som att yoga på mattan. Eller så kan man ju ha den till att plugga i öronen när man känner sig lite för överväldigad av allt som händer runt omkring en, det brukar jag försöka göra. Den är två timmar lång, alltid bra att ta i lite extra.

Klicka här för att komma till playlisten. 

Hej Sonja har skrivit ett väldigt bra inlägg om att vara könsförvirrad. 

Jag upplever någon slags light-känslor av det hon beskriver och jag har vänner som jag vet känner liknande. Det här handlar inte om: åh, jag är en sån pojkflicka som inte kan hänga med tjejer och bara kommer överens med mina killkompisar.

Inte alls. Det handlar om att jag har svårt att känna mig som en kvinna. Jag känner mig inte som en man heller. Jag bara … känner mig. I perioder har jag klätt mig i flickflickiga (vad nu det är)  kläder men jag har alltid haft känslan av att vara lite utklädd. Jag har aldrig varit tjejig eller kvinnlig till sättet, även om jag kanske försökt. Och det här är ju inte mitt fel. Det är både kvinnorollerna och mansrollerna som känns så oerhört snäva.

Där tycker jag det är så bra det som Sonja skriver, det här med alla som bara: kvinnor ska vara kvinnor och män ska vara män. VA!? Lägg av för i helvete. Låt människor vara människor och sluta lägga så stort fokus på att folk ska stoppas i fack hit och dit.

 Vilken jäkla lycka! Jag kom hem från hundinstruktörutbildningen HELT SLUTKÖRD efter fem dagar fullproppade av teori och praktik. Jag hade bestämt mig för att jag måste ute och springa en liten runda, annars kommer jag vara grinig och ofokuserad resten av kvällen. Sagt och gjort.

Jag motiverade mig själv med en ny podcast som jag hade typ … inga förväntningar alls på. Jag hade bara sett den skymta förbi och noterat att den verkade intressant.

Lyckopodden leds av Leone Milton och Bianca Meyer och i det första avsnittet var Annika Jankell gäst och berättade om sin destruktiva relation med Thorsten Flinck. I slutet av avsnittet gör psykologen Linn Heed reflektioner kring samtalet de haft. Temat på hela podcasten är kvinnors hälsa och välmående.

Och här kommer betyget: FEM DANSANDE PLUS!

Fy fan vad skönt att höra kvinnor prata kring ett fruktansvärt svårt ämne utan att det ska vara någon tala-ut-ledsam-historia (vilket inte är FEL, men det kan vara skönt som omväxling att höra människor samtala kring destruktiva relationer på ett väldigt distanserat och reflekterande sätt).

Så: lyssna på den. Här är länk (finns förstås på Itunes också).

Och apropå destruktiva relationer, här är en krönika jag skrev för ett tag sedan på ämnet.

Varje vår/sommar brukar jag få frågor från människor som vill semestra på Åland. Frågor om bra tips och sånt där. Därför tänkte jag sätta ihop en guide till Åland som är lite mindre turistguide och mer på ålänningarnas vis.

Först och främst: Åk till Åland, bara gör det. Fundera inte ens, det kommer att bli bra. Jag har hittills i mitt liv aldrig träffat någon som varit på Åland och blivit missnöjd. Hyr en stuga över en helg eller så, ta med bil och alla du känner. Det kostar typ ingenting att åka dit, och har du inte bil går det väldigt smidigt med buss från t-centralen som tar ungefär en timme. Färjan tar två timmar.

Stadshusbacken är det bästa stället att bara hänga inne i stan. Här har man utsikt över torget och centrum, samtidigt som det finns fina väldigt avancerade rabatter och ett par små fontäner. Ungefär allt roligt som hänt i min ungdom hände här.

Bortom hamnen börjar en promenadstig med utsikt mot inloppet till Mariehamn. Här har jag gått tusentals gånger och jag tröttnar aldrig. Jag blir liksom fortfarande imponerad av färjornas storlek när de glider förbi. På kvällen kan man sätta sig på något berg och titta på solnedgången.

Stickstugan finns ute på Järsö och dit kan man cykla eller ta sig med bil. Järsö är vad man närmast skulle kunna kalla Mariehamns skärgård och hit tog jag Christian första gången när jag skulle visa det absolut vackraste av Åland. Det här kaféet har bara öppet på sommaren och jag tycker det är extra fint att det är hemma på ägaren Lottas gård.

Sjökvarteret är en hop röda stugor nere i Östra hamnen där det alltid står gubbar och tanter och donar med någonting, om det så är konsthantverk eller att de tjärar båten. Här finns också Pub Niska, en mysig pizzeria med inredning med inspiration från smuggeltiden. Här serveras plåtbröd, åländska pizzor. Min favorit är den med kyckling, andra hävdar att den med lamm är det bästa som har hänt mänskligheten.

Åland har ett eget ölbryggeri som heter Stallhagen. Hit kan man åka på ölprovning eller bara köpa en öl och sätta sig på uteserveringen. Det KAN var jag som är löjligt hemmakär och ser ett rosa skimmer kring allt som är producerat på Åland, men Stallhagen pale ale är så bra att jag nog aldrig fått i mig någonting bättre i flytande form. Och honungsölen! Glöm för fan inte att dricka den!

Degersand i Eckerö är rätt knepigt att hitta till, men när du tror att du absolut måste ha kommit fel så ska du bara köra några kilometer till och så är man framme. Havsbadet blev i år rankat till det näst finaste i hela Europa av brittiska Metro och resebloggen Beachtomato, och det är inte så konstigt. Det är något så enkelt som en lång fin strand och ett öppet hav. Blåser det här är det en jäkla skjuts i vågorna så gillar man vindsurfing eller kitesurfing är det här ett bra ställe. Här finns campingplats, stugby och restaurang. Jag har föreslagit för Christian att vi ska åka hit och campa i augusti, vi får se hur det går med det. Först ska vi väl i så fall införskaffa ett tält.

Gud, det finns så mycket att skriva om, här kommer några andra saker som du ska passa på att göra:

Ät kryddoxe på Park

Ät en kotzone på Kotipizza

Drick en strawberry daiquiri på Indigos uteservering

Promenera genom Tullarns äng

Titta på påfåglarna på Lilla holmen

Ta dig till Ålands högsta berg, Orrdalsklint och vänd på huvudet några gånger

Ät en biffburgare och drick en öl på Dinos

Ät ålandspannkaka med sviskonkräm på café Tsarevna vid Eckerö post- och tullhus

Ta en fönsterplats på Julius kafé och titta på folk

Gå till Ziczacbutiken mitt emot och hälsa på världens snällaste butiksägare Inger

Gå på Elvis-show i Eckerö

Gå till Äventyrsgolfen och lyssna på livemusik

Se strutsar på viltsafarin i Käringsund

Eller lyssna på någon trubadur på Arken garden

Åk till Uffe på Berget och betala två euro för att gå upp i det skrangligast utkikstornet ever

Handla på Mattssons i Godby där ”tiden har stått still” och du kan köpa allt från isglass till gräsklippare (förra sommaren köpte vi en skiva med Orup)

Åk till Kobba Klintar och drick en Kobba libre i sjömansbaren

Ät korv med bröd på Ålands mest anrika kiosk: Rökka (det sägs att japaner vallfärdar hit för att äta just här, kan vara hittepå dock för jag har inte sett det med egna ögon)

Åk ut till den åländska skärgården

Planera din semester när du kan gå på: Sjödagarna, Vikingamarknaden eller festivalen Rockoff

Ta dig till Klosterviken och hoppa om du törs (jag törs inte)