President Obamas taktik i vapenfrågan framstår tydligt.

Det gäller att smida medan järnet är varm eller mer specifikt innan den hemska skolskjutningen i Connecticut faller i glömska.

Obama har folket med sig men får ändå svårt att få igenom nya, tuffare lagar.

Därför lägger han bara fram vissa av förslagen för kongressen.

Ett antal åtgärder tänker han driva igenom via presidentdekret. Något som hans politiska motståndare redan kritiserar honom för.

För ett förbud mot halvautomatiska vapen av militär typ finns det ett klart stöd hos den amerikanska allmänheten. I en färsk opinionsmätning som nyhetsbyrån AP gjort vill 55 procent av de tillfrågade ha ett sånt förbud.
Generellt säger sig 58 procent av amerikanerna vara för striktare vapenlagar.

Hela 84 procent vill ha federala regler som innebär att den som vill köpa ett vapen på någon av landets otaliga vapenmässor ska underkasta en kontroll av sin bakgrund.

Allra mest för strängare vapenlagar är kvinnorna. Två av tre kvinnor vill ha tuffare vapenlagar mot bara hälften av männen.

Att döma av AP/GfK:s opinionsmätning ligger Obamas förslag till skärpningar helt i linje med det amerikanska folkets vilja. Ändå är det högst osäkert om de tuffare lagarna verkligen blir av.

För det finns en paradox. Även om folket är för är politikerna emot.
Politikerna vågar inte skärpa lagarna. Av rädsla för att bli anklagade för att urholka det heliga andra tillägget i konstitutionen som ger alla amerikaner rätt att bära vapen. I förlängningen riskerar de att inte bli omvalda.

De utgår från att opinionsmätningarna mer är uttryck för en känslomässig ilska och vanmakt efter massakern på lågstadieskolan i Newton då 20 unga skolbarn dödades.

Dessutom visar även den senaste opinionsmätningen att en majoritet av republikanerna inte vill ha tuffare vapenlagar medan hela 76 procent av demokraterna är för.

Ändå kan Obama inte räkna med att få med sig ens alla sina egna partikamrater i kongressen. Demokrater från många konservativa delstater är helt emot tuffare vapenlagar.

Förmodligen hjälper det inte att Obama agerat med rekordfart. Lagförslaget läggs fram precis en månad efter skolmassakern och då har det ändå varit jul och nyårsledigt däremellan.

Motståndet är så starkt att det faktiskt vore lite av en sensation om Obama fick igenom de nya lagarna. Senast någon lyckades var president Bill Clinton 1994. Men om det är någon gång han ska han en chans så är det nu direkt efter omvalet när hans popularitetssiffror är i topp.
Förutom den allmänna republikanska attityden att till varje pris försöka sätta krokben för Obama så försvåras läget av en annan stor politisk stridsfråga som måste avgöras inom kort.

Kongressen måste höja USA:s skuldtak för att staten ska kunna låna mer pengar. Republikanerna försöker ännu en gång utnyttja sin makt för att vinna politiska poänger. Precis som hösten 2011 då debaklet resulterade i att USA fick sänkt kreditbetyg.