Ordningspolisen Thomas blåser i det vita plaströret.

Mätaren piper. Inget utslag.

Men ännu ett blås kan läggas till i statistiken.

Polisbilen svänger söderut på E4:an från Stockholm. Thomas har gjort det förr, flera poliskollegor vittnar om samma sak.

– I bland tvingas vi fuska för att nå målen och hinna med allvarligare brott, säger Thomas.

Jo, de skäms. Men pinnjakten har ingen lag, säger de, inte ens för poliser.

Det är nämligen på förhand bestämt hur många ordningsbotar och nykterhetskontroller som ska utföras varje år. Men också hur många anmälningar om narkotikabrott som ska skrivas, hur många misshandelsfall och stölder som ska klaras upp.

 

Fredrik är narkotikaspanare sedan många år. Helst arbetar han med unga, nyblivna knarkare.

– Där har man störst chans att påverka, säger han.

Men de förutbestämda målen kräver något annat. Att spana och samla bevis mot unga förstagångsförbrytare tar tid. För lång tid, enligt Fredriks chefer.

Ofta tar han den effektivaste ­vägen: Sergels torg i centrala Stockholm.

– Vi plockar samma pundare flera gånger i veckan.

Sådant ger pinnar i statistiken.

Av de över 200 poliser som vi pratar med, får vi veta hur poliser blåser i sina egna mätinstrument. Det finns andra sätt också:

– Kör du strax över 50 kilometer i timmen, vevar ner rutan och sticker ut instrumentet så registreras ett blås, berättar en polis i södra Sverige.

Målen gäller också utredningar. Polisens årsredovisningar ger en ljus bild av verkligheten. ­Högarna av anmälningar har minskat de tre senaste åren, och tiden det tar att utreda har krympt från 47 till 38 dagar.

– Bluff, säger poliserna vi talar med.

Polisforskaren Stefan Holgersson, Linköpings universitet, håller med: De sjunkande siffrorna i årsredovisningen beror på att polisen skriver av ärenden allt mer lättvindigt.

– Om man inte har en skälig misstänkt eller om det inte är ett grovt brott så lägger man inte ner tid på att luska.

Utredaren Lilian Langborg vid Söderortspolisen säger att avskrivningshetsen får henne att må illa.

– När jag började som polis för 22 år sedan slet man för att få ärendena att leda till åtal. Ambitionen har förändrats. I dag är man mer nöjd att ärenden blir avskrivna så att det inte syns i högarna.

Så fuskar polisen

• Poliser lämnar bristfälliga förundersökningar till åklagare. Det ger en pinne i statistiken, trots att ärendet läggs ner.
• Ett brott blir flera. Exempelvis ett beslag på 30 cannabisplantor registreras som 30 fall av narkotikabrott och ger 30 pinnar i statistiken.
• Man lagför samma, av polisen kända person, för exempelvis narkotikabrott flera gånger i veckan.
• Poliserna blåser själva i sina alkoholmätare.

 

Jan Andersson är Rikspolisstyrelsens ekonomi­chef.

Han är mannen bakom pinnjakten.

– Men vi har också en dialog med polismyndigheterna i landet, säger han.

Pinnjakten inleddes på allvar i början av 2000-talet då kraven på mätbara resultat ökade. Nu vill rikspolischefen, Bengt Svenson, ta bort de kvantitativa målen. Ordern har gått ut till landets länspolismästare. Men 18 av landets 21 polismyndigheter stretar emot.

Bara Värmland, Västerbotten och Gävleborg har lämnat statistikmålen. Men i Gävleborg visar samtidigt ett färskt mejl från en närpolischef att pinnjakten pågår.

”Ringa nark, jättebra jobbat. Fortsätt så. Våld i offentlig miljö ligger vi också bra till. Trafiken gällande blås och hastighet där finns det mer att göra för att ligga i fas och inte komma för långt ­efter.”

– Det är en resa som tar tid, säger länspolismästare Christina Forsberg om mejlet.

Pinnjakten fortsätter

• Aftonbladets granskning avslöjar att bara tre av samtliga 21 polisdistrikt har följt riktlinjerna och övergett pinnjakten.
• Två exempel på statistikhetsen:
• I år ska 10 000 bilister i Västmanland bötfällas för ordningsförseelser.
• I Västernorrland ska 4 500 personer, utöver de som fastnar i fartkameror, få fortkörningsböter. 1 400 ska betala för att inte ha använt bälte.

 

I Linköping är det lönehelg och ett intensivt arbetspass väntar turlagen som ska ta emot över 170 larm denna fredag och lördag.

De kommer inte att hinna med alla.

– Det är snart inte rättssäkert, säger en av utryckningspoliserna.

Polisområdeschefen Susanne Axelsson i Linköping, känner till problemen:

– Det är väldigt olyckligt och någonting vi kommer att titta närmare på.

Men Linköping är bara ett av flera exempel i granskningen som inte lever upp till regeringens miljardsatsning på polisen och kravet på 3 000 nya poliser som skulle göra människor tryggare och lösa fler brott. I Västmanland har man en liknande situation. En ordningspolis i Västerås beskriver läget:

– I vårt polishus finns hundratals poliser, men bara sex av dem rullar i målade polisbilar, redo för akuta jobb. Är det rimligt?

Underbemanning

• I ett län, som på pappret fått 189 fler poliser i yttre tjänst de senaste åren, visar vår granskning att ordningsstyrkan ofta är farligt underbemannad. Schemat de sex närmaste veckorna visar att man under endast ett av sex pass klarar ­minimibemanningen, sex poliser.
• Under fem veckors granskning pratar vi med över 200 poliser.

De är arga och besvikna. De kritiserar sin arbetsgivare för en desperat jakt på pinnar, påtvingat fusk, och utredningar som skrivs av utan en enda åtgärd. Men få vågar säga det öppet. Poliskommissarien förklarar varför han döljer sitt ansikte bakom en skylt när han kritiserar sin arbetsgivare:

– De som upplevs som besvärliga av cheferna får utebliven ­löneökning, säger han.

Kriminalinspektören som gömmer sig bakom en annan skylt säger:

– Man blir omplacerad, kommenderas uppdrag man inte vill göra eller nekas tjänster.

De ska upprätthålla lagen och skapa trygghet, men är så rädda att de hellre tiger.

Josefin Sköld

Martin Ekelund

Ask: Mycket att göra

Hundratals extra skattemiljoner skulle göra polisen mer effektiv och synlig. Sex år efter regeringens storsatsning är justitieminister Beatrice Ask (M) inte nöjd med polisens resultat.

– Det finns mycket att göra. Har man gjort en så stor satsning vill man ha bättre resultat än vad vi ser hittills.

Nu kräver hon att Brottsförebyggande rådet ska granska hur polisen använt pengarna och vad de har fått för dem.

– I förhållande till de stora satsningar och de nya verktyg polisen har fått är det otroligt viktig med ett sakligt underlag. För det finns mer att förbättra.

Chefen: Enorma framsteg

Fler poliser löser inte fler brott.  Men rikspolischefen Bengt Svenson håller med om ministerns kritik.

– Förra året var inte ett bra år, det medger jag. Men sammantaget har vi gjort enorma framsteg. Vi hade aldrig varit här i dag om vi inte haft de satsningarna vi haft på grov organiserad brottslighet till exempel.

Bengt Svenson hävdar att de 3000 extra poliserna finns ute bland allmänheten.

– När regeringen har ett krav på oss att vi ska ha fler poliser i yttre tjänst så är det inte så att vi ska vara fler ingripandepoliser eller utryckningspoliser. Poliskontoren i Stockholm skulle aldrig ha kommit till om det inte vore för resursökningen.

 

TEXT: MARTIN EKELUND & JOSEFIN SKÖLD