Google-bilen kör för snabbt?

Google Street View är inget nytt, det har funnits ute sedan maj 2007. Men för dig som inte har hört talas om det tidigare så är det Google som har tagit en skåpbil med kameror och åkt runt de flesta gatorna i de största städerna i USA och fotograferat. Detta gör att vi får bilder på hur gatorna ser ut, vilket kan vara väldigt användbart om du t ex ska resa till New York och vill se hur hotellet du ska bo på ser ut från gatan.

Det har också skapat en hel del debatt kring anonymitet och vart gränsen går för en persons privatliv.

Ett antal bloggar finns dedikerade till att enbart leta upp konstiga saker som har fastnat i Google Street View.  Bland annat Google Sightseeing (inte enbart Street View utan även Google Earth) och Streetviewr.

Via Silicon Valley-skvallerbloggen Valleywag blir jag tipsad om de tio bisarraste tillfällena i Google Street View som Times Online har satt ihop. Bland annat kan vi se:

En kille som glömt nycklarna (jag tror alltid det bästa om folk).

Borat tittar fram i fönstret. ”It’s niiiice”.

Personligen kan jag fastna i timtal bara genom att klicka mig igenom Street View. Det är nästa (bara nästan) som att resa till städerna själv.

Kolla på hela Times lista över de 10 bisarraste tillfällena i Street View eller hos Mashables lista över de 15 bästa bilderna. Men roligast är nog att klicka sig fram själv. Varför inte ta en resa till San Francisco, New York eller Las Vegas?

Bonus
En rolig video om hur läskigt Street View kan vara.

”Trots att det i svensk media de senaste året snackats en del om den stora bloggdöden så har bloggandet i världen aldrig varit mer utbrett. Såväl prinsar och filmstjärnor som grävande journalister använder bloggmediet för att kommunicera med omvärlden.”
Skriver E24 i dag.
Läs mer här.

Hej alla som bloggar  på Aftonbladets bloggtjänst.
Jag efterlyser efter bloggar som handlar om bil och fotboll. Har du en sådan, lämna din bloggadress i kommentatörsfältet här nedan.
Tack på förhand.

De flesta av oss hanterar spam dagligen. Majoriteten av vår kontakt med spam är via e-postlådan men den finns även i bloggvärlden. I bloggvärlden kallas det sploggar. Sploggar är (oftast) maskinellt genererade bloggar, skapade för att driva trafik till andra sajter (skapa så många inlänkar som möjligt till huvudsajten från så många andra sajter som möjligt) eller för att tjäna pengar på annonser. 

Blogginläggen på sploggar består av nonsenstext eller i de flesta fall stulna inlägg från andra bloggar.

Matt Mullenweg, grundaren av Wordpress, postade ett inlägg på sin blogg om sploggar på Wordpress.com. De har nu passerat sin 800.000:e raderade splogg på Wordpress.com. Det totala antalet bloggar på Wordpress.com är ca 2,5 miljoner. För övrigt är Wordpress siffror för februari är nästan värt ett eget inlägg: 245.000 bloggar skapade, 1,9 miljoner filer uppladdade, 5 miljoner kommentarer och 540.000.000 miljoner sidvisningar.

Runt en tredjedel av bloggarna på Wordpress var alltså sploggar. Wordpress har dock gjort ett riktigt bra jobb i att försvara sig från sploggar. Du får leta en del för att komma över dem.

Men jag undrar om inte sploggarna har minskat på sistonde? För något år sedan så kändes det som om varannan blogg på Blogger var en splogg. Nu när jag klickar mig igenom ”Nästa blogg”-knappen på Blogger så kommer jag inte till en enda splogg.

Pingosfären drabbas värre av spam än bloggosfären
Egentligen är sploggarna inget större problem för oss bloggare och läsare av bloggar, det är lätt att passera en splogg utan att pasera gå för att klämma in lite Monopol-lingo. De som får besvär av sploggarna är tjänsterna som indexerar bloggar. Spinn3r är en tjänst som indexerar bloggosfären och de kollar igenom ca 40.000 nya inlägg varje timme. De säger på sin blogg att ungefär 90% av alla pingar som kommer in till dem är spam.

Vi märker att även på Bloggportalen så tar spambloggarna prestanda från sajten. Det vore intressant att höra från Twingly och Nyligen.se/Knuff.se om de har spamproblem och isåfall om de har siffror på det.

Hur ofta stöter du på en spamblogg och anser du det vara ett problem?
Observerar du en spamblogg på Bloggportalen, meddela gärna mig det.

UPPDATERING:
Väldigt kort efter min publicering ser jag att även Webbsnack skriver om spambloggar. Men webbsnack hann före. Läs det här!

Spam, spam, spam, spam, spam:

Känner du igen dem? Tipsa ifoundyourcamera.net!

Har du någonsin förlorat en kamera eller ett minneskort fullt med semesterbilder? Vi kan nog alla känna igen känslan när vi förlorat fotografier. Det är inte bara bilder utan till en viss grad även minnen som man tappar.

En tjugoårig kanadensare hjälper folk återlämna förlorade kameror till olyckliga ägare på ett alldeles briljant sätt. Ifoundyourcamera.net startades för ca en månad senare av Matt Preprost och han hjälper till att förmedla kontakter så att förlorade kameror kan återlämnas till dess rätta ägare.

Skulle du hitta en kamera så kan du skicka honom minst två bilder från minneskortet, vart  och när du hittade den och han hjälper dig att hitta ägaren av kameran. Har du förlorat en kamera så kan det vara en god idé att besöka bloggen. Än så länge så är det bara kameror från orter i USA och Kanada.

På tre veckor har bloggen fått 400.000 besök och fyra kameror har hittills återlämnats till sina ägare tack vare bloggen.

Det är stort nu verkar det som. DN skriver om det, jag läste det via Beta Alfa, och jag har haft planer på ett inlägg om mikrobloggning ett bra tag nu. Mikrobloggande är på väg att bli det nya svart. Vad är då mikrobloggande?

Mikrobloggande går ut på korta små meddelanden. Det kan vara statusmeddelanden om vad du gör för tillfället, hur du mår eller små korta iakttagelser. Allt som oftast så är det en gräns kring 200 tecken på de inlägg du skapar i en mikroblogg. Annars fungerar nästan alla mikrobloggar precis som vanliga bloggar. Mikroinläggen hamnar i kronologisk ordning precis som i en blogg, de har en unik länk och man kan oftast kommentera dem.

Exempel på ett inlägg:

De flesta tjänster ger dig även möjligheten att koppla rss-flöden till dem. T ex så blir mina kontakter på Jaiku meddelade om när jag har postat ett nytt inlägg i min personliga blogg och nya bilder som jag laddar upp till mitt konto på Flickr. Är du en Facebookanvändare så känner du igen dig från nyhetsflödet som skapas kring dig och dina vänner.

Anledningen till att jag mikrobloggar oftare än jag bloggar på vanligt vis är smidigheten. Om det tar en halvdag att sätta ihop ett intressant blogginlägg så räcker det med 15 sekunder för att mikroblogga. Det kan vara svårt att formulera sig på 200 tecken, men det är kul och diskussioner kan uppstå kring vilt skilda ämnen.

Kan mikrobloggande bli det nya Facebook?
Efter den första månaden på Facebook, när man gjorde allting från spela spel till att kolla på bilder, så använder jag det nu enbart för att hålla koll på mina vänners statusmeddelanden. Det är det som jag anser är det intressanta i tjänsten.

Redan innan Facebooktrenden tog eld i Svergies hus och hem  så försökte jag förklara Jaiku för mina kompisar och varför de borde finnas där. Självklart var det i rent egoistiskt syfte, jag ville ha koll på vad de pysslar med om dagarna och jag fanns redan på Jaiku. Mitt brandtal för mikrobloggandet möttes ofta av trötta nickar och var glömt när nästa samtalsämne kom upp. Men jag fick lite vad jag ville med Facebook. Jag är på Facebook för att alla andra är där. Facebook har blivit ”Svensson” och många av mina kompisar som i vanliga fall inte har en digital närvaro finns där och har skaffat sig lite av en digital närvaro.

Det jag diggar med mikrobloggandet är det nätverk av personer som använder det. Min kontaktlista på Jaiku består av ett trettiotal oerhört kompetenta människor som nästan alla är i samma bransch som mig. Mina vardagskompisar har jag på Facebook, branschkollegorna är på Jaiku. Det är en oerhörd smidighet att med några meningar och ett knapptryck nå ut till sin kollegor i branschen och Jaiku sköter i många fall min omvärldsbevakning. Det är inte enbart jobb som diskuteras dock, man lär även känna sina kontakter eftersom mikrobloggandet oftast fortsätter efter arbetsdagen är slut.

Det är vad jag använder mikrobloggandet till. Nu tycker jag att du ska testa trenden mikrobloggande och bjud in dina vänner, det blir ju trots allt roligare ju fler som använder tjänsten.

I mitt fall är det mycket branschsnack, men mikrobloggen är så mycket mer. Bjud in hela kennelklubben, dina vänner i whiskeyklubben, skolkompisarna eller bostadrättsföreningen. Kör hårt så ses vi där!

Vart kan man mikroblogga?
Det finns flertalet tjänster på nätet du kan välja mellan. Min personliga favorit är Jaiku. Mycket p g a vilka personer som redan finns där. Men också för att jag tycker om utseendet på tjänsten och att möjligheten till att kommentera inläggen finns där. Jaiku är tyvärr för tillfället stängd för nyregistreringar.

Jaiku

Jaiku är en finsk mikrobloggtjänst som i höstas köptes av sökgiganten Google. Microblogg med möjlighet till kommentarer, lägga till rss-flöden och uppdatera via mobilen.

Twitter

Tjänsten som startade trenden. Twitter är oerhört stort i USA. Här finns det dock ingen möjlighet till att kommentera de olika inläggen.

Tumblr

Mera åt blogghållet än microblogg. Tumblr ger dig möjligheten att blogga om bilder, videos, citat och mycket mera på ett snabbt och enkelt sätt.

Pownce


Pownce är en ganska nystartad tjänst som är en blangning mellan Jaiku, Twitter och ett IM-program (MSN, ICQ, Skype). Här har man bland annat möjligheten att skicka filer till alla på sin kontaktlista.

Andra tjänster som man kan ta en titt på om intresset finns är Cromple och Folkstr.

”Lovink visar att bloggarna i själva verket inte skulle ha nåt att diskutera utan de etablerade mediernas journalistiska mödor. De är beroende av de mediemonopol de sägs hota, som elden av präriens gräs.”

Läs hela artikeln här.

Då var det dags att ta över Bloggvärldsbloggen. Jag är ganska ny på jobbet som redaktör för Aftonbladet Blogg och för Bloggportalen.se. Arna gjorde en liten intervju med mig tidigare som kan vara intressant att läsa igenom om du vill veta lite mera om mig.

Bloggvärldsbloggen ska handla om om bloggvärlden. Men jag känner att jag måste ta detta inlägg till att förklara lite vad som sker med Aftonbladet Blogg.

Redan innan jag började här fick jag höra att bloggplattformen var högsta prioritet.  Ingen har tidigare haft den roll som jag har nu. Jag ersätter Lotta som redaktör, men jag kommer ha ganska så tung teknisk inriktning mot vad någon annan har haft tidigare. Bloggplattformen måste bli bättre och det arbetet har startat. Det är oacceptabelt att funktioner på bloggen har försvunnit och inte kommit tillbaka. Det är också oroande. Vad händer om mera vitala funktioner ramlar bort?

Förhoppningsvis kommer vi att lösa problemet med sidvisningarna innan vi uppgraderar bloggplattformen helt och hållet. Den kortsiktiga lösningen är att vi uppgraderar den nuvarande plattformen till den senaste versionen. Den som rullar och går nu är inte samma version som t ex vår systertidning VG.no använder sig av, och den ska fungera bättre.

Vidare så tittar vi på lite olika reklamlösningar. Det är nog ingen som har undgått det. Bloggtjänsten är en gratistjänst, och det kostar att ha den gående. Det kostar även att ha folk arbeta med den. Att ha en reklamfinansierad bloggtjänst är inget ovanligt, se tex på Blogg.se och Passagen.se. Det som sker nu är att vi testar olika lösningar, vilket gör att det ibland dyker upp lite annonser på bloggarna. En förlängning i detta att dela intäkterna med alla bloggare. Detta är också ett stort jobb, utöver att lösa problemen med bloggplattformen, och något som är väldigt viktigt att det blir bra från början.

Något jag verkligen vill understryka är att vi faktiskt bryr oss. Det är i vårt intresse att ha Sveriges (äh, jag drar till med världens!) bästa bloggtjänst. Vi hör i stort sett alla era synpunkter, vi kan dock inte svara på allting. Bara det är flera heltidsjobb. Jag kan bara säga att så fort bloggtjänsten krånglar så blir vi precis lika frustrerade som alla de tusentals som använder den. En bloggtjänst (eller vilken webbtjänst som helst förövrigt) kommer aldrig att fungera till 100%. Vi gör dock alltid vårt bästa för att den ska nå 100%.

Vi måste också bli bättre på att informera om vad som händer. Jag anser att detta är ett första steg i den riktningen. Bloggvärldsbloggen är dock inte rätt format för detta. Har du idéer på vad som är det bästa formatet för detta, meddela gärna mig det. Kanske ett utrymme på förstasidan för Aftonbladet Blogg? Eller kanske en dedikerad blogg?

Tillslut. Kom ihåg att bakom varje datorskärm sitter en människa. Respektera varandra och behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Kära bloggare runt om i Sverige som har följt Bloggvärldsbloggen under den tid jag skrivit här.
Min tid som tillfällig ersättare har gått ut nu och vår kära Daniel Feldt kommer från och med nu att skriva här.
Jag kommer dock att återkomma med några gästinlägg tills Daniel hittat till rätta med vår bloggtjänst som han håller på med och jobbar för fullt.
Tills dess tack alla som har läst och kommenterat och glöm nu inte att ta hand om varandra. Ha det underbart allihop!

Varma hälsningar från mig 🙂
/Arna

Alla vi har någon gång sett de mest fantastiska bilderna på världens olika öar med vita stränder, klarblå vatten och kokospalmer. Rena bilder direkt från paradiset som för det mesta har photoshopats och lagt ut i resebroschyrena.
Men nu ska ni få se! Bloggen ”Drömmen om Söderhavet” visar oss en verklighet jag knappt trodde existerade på riktigt.  Bland annat Aitutaki en av Cocoöarna omskriven, fotad och videofilmad i Mimmi Dahlströms blogg.

Mimmi är mamma till tre tonårsbarn och har i hela sitt liv drömt om att få åka till Söderhavet. Hon reser väldigt mycket med sin familj och håller sig långt bort från ”charter–ghetton” som hon själv säger.
– Vi tror mycket på resandet som en del i barnens uppfostran, utveckling och omvärldsmedvetenhet.
Vi reser privat flera gånger per år men denna Söderhavsresan var den första längre semesterresa min man och jag gjort själva sedan barnen föddes, säger hon.

I sin blogg dokumenterade Mimmi denna resa med bland annat videoklipp från paradiset. Vi får se när hon simmar med hajar. Det var ”perfectly safe” fick hon höra från lokalbefolkningen. Se den spännande videon här.

– Vi hade också hört talas om en lagun som på grund av sin skönhet är en av de 10 ”Must See Before You Die”.
En lagun med en ”motu” – atoll – vars strand, den brittiska Travel Magazine utsett till en av världens vackraste. Utnämningen skedde i konkurrens med 1000 stränder på alla världens kontinenter.
Den stranden ville vi hitta! Och när vi väl gjorde det visade det sig att resten av bilderna vi fastnat för kom från just den ön! One Foot Island. Mitt i Aitutakis världsberömda lagun. I det lilla söderhavslandet Cook Islands.

Under bloggens gång insåg Mimmi att familjens erfarenheter kan hjälpa andra att hitta rätt därnere då destinationen är tämligen okänd i Sverige. Det är ju inte som att åka till Medelhavet precis.
– Själva visste vi ju inte ens var Söderhavet låg när vi började planera, berättar hon.

Läs den spännande bloggen full med fantastiska bilder och videoklipp.