Jag börjar känna ett enormt sug nu efter en live poker turnering. Sedan SM i Tallinn som var i slutet på april så har jag bara spelat Kasinomästerskapen här i Stockholm och så WSOP i Las Vegas i juli. Barcelona som är nästa anhalt startar den 10 september så det har då bara blivit 2 turneringar på 4,5 månader. Det är därför kanske inte så konstigt att spellusten börjar närma sig ordentligt.

 

Jag var på derbyt mellan AIK och Hammarby igår och för vilken gång i ordningen så går man därifrån med en känsla av fotbollssorg och maktlöshet. Matchen var riktigt bra men vad betyder det när det finns dårar som bara förstör. Man vill ju tro att de bara är ett fåtal som förstör men när jag gick hem efter matchen så ser man att det är betydligt fler än så. Jag tappar lite framtidstro när man ser hur folk beter sig. Det speglar en hel del hur det svenska samhället har blivit, allt brutalare och fler och fler som inte kan stava till medkänsla och moral. Så trist!!!

 

Jag har inte svaret hur man löser detta men en sak som måste göras är att straffa den enskilde individen som begår brott. Det kan inte vara en sorts frizon bara för att man står i en folkmassa. Det går att identifiera med kameror vem som till exempel kastar in smällarna.

 

Den ende spelaren som är kvar från min tid i Hammarby är ”Sulan” Sleyman. Han gjorde igår sitt första tävlingsmål genom tiderna för Hammarby. Jag och Williot 4 år var i lördags och hälsade på hos Hammarby på deras träningsanläggning i Årsta. Williot som är stor fotbollsälskare gick omkring i lunchrummet och jag frågade Williot om han visste vem jag stod och pratade med. – Petter Andersson svarade han blixtsnabbt. Då kom ”Sulan” fram och frågade om han visste vem han var. – Sjuan svarade Williot. 

Senare frågade Williot mig vad Rami Shaaban heter på svenska.

 

Vi var även och såg Hammarby mot Kalmar i veckan. Då visade Hammarbyklacken prov på det som jag vill ska symbolisera den, nämligen humor och små fyndigheter. Kalmars målvakt var klädd i en gul dräkt och klacken ropade taktfast. – Kalmars målvakt ser ut som en banan, ser ut som en banan.

 

Mycket fotboll har det varit. Vi var även och såg Vasalund-Östersund i norrettan i söndags. Jag träffade då AIK:s Bojan Djordic. Hans pappa Ranko tränar Vasalund och vi spelade ihop i IFK Norrköping. Jag minns Bojan väl från den tiden. Han var tre år och hängde efter farsan allt som oftast. Så alltid när jag ser Bojan idag så förstår jag att jag själv inte är någon ungdom längre. Hans pappa Ranko var för övrigt en bländande fotbollsspelare. Han var dock en humörspelare, överlägset bäst i den ena matchen och sämst i den andra. Hade man hört trettio jugoslaviska svordomar första 10 minuterna av matchen så kunde man lika gärna byta ut honom, om inte så visste man att han skulle vara bäst på plan.

 

Kulturell har jag varit i veckan också, Mamma Mia på Globen och Uno Svenningsson på Siggesta Gård. Båda föreställningarna får högsta betyg. En som dock missat sin utbildning i vett och etikett var mannen jag tyvärr mötte på toaletten på Mamma Mia. Vi var några som stod vid pissoaren och uträttade våra behov. Mannen till höger släpper då väder i en längre tid än Bolt sprang hundra meter på och decibelnivån var heller inte att leka med. Och visst en liten olycka kan hända men ett litet ursäkta mig hade vi nog alla räknat med men mannen låtsades bara som det regnade. Mindre mysigt var det hur som helst. Men det var många som saknade betydligt mer vett och etikett på Råsunda igår!!