Pokern rullar på stabilt och augusti går mot ett mycket bra resultat. Jag hoppas kunna konservera framgångarna till EPT Barcelona men vet samtidigt att i turneringar så är det mycket tillfälligheter och du måste ha tur med dig i rätt lägen för att nå riktigt långt. 

Jag försöker springa och styrketräna åtminstone varannan dag. Häromdagen kom jag i samspråk med en kille på gymmet. Det var så kallat eftersnack i omklädningsrummet och han bjöd mig på en underbar historia. Vi började prata om OS och han var inte så exalterad eftersom han trodde alla dopade sig. Jag sa då något om att det inte har varit så mycket av den varan i det här OS:et. Han menade då att de kommit på nya metoder för att inte bli upptäckta. Jag kom då in på Ben Johnson och hans gula ögonvitor och menade att sådant inte går att dölja i alla fall. Han berättade då att gula ögonvitor inte behöver betyda att man är dopad och att han är ett levande bevis för detta. Han hade brist på något ämne eller en sjukdom som gjorda hans ögonvitor gula. Detta hade fått konsekvenser på jobbet en gång och det var den storyn som jag tyckte var för skön. Så här låg det till:

Han hade en vd på sitt jobb som var en riktig vinnarskalle (och väldigt omtyckt). De hade årligen olika tävlingar av idrottslig karaktär och vd:n hade vunnit samtliga genom åren. Han bestämde varje år vad tävlingen skulle bestå av och innan alla andra på företaget hade blivit informerade så hade han tjuvtränat i månader. Men förra året gick något snett. De hade en sorts 5-kamp på Island och vd:n vann inte!! Det gjorde nämligen killen med de gula ögonvitorna. Vad gjorde vinnarskallen till vd då? Jo, han beordrade sin underställde att genast genomgå en dopingkontroll som vd:n bekostade för 7000 spänn. Vd:n fick senare besviket konstatera att resultatet av dopingtestet var negativt och därmed erkänna sig besegrad.   

Domaren i matchen mellan Vasalund-Östersund stod för en skön salva till en av spelarna i Östersund. Han gav en avvaktande varning med en kommentar som ekade över hela Skytteholm. – Va fan är du blind ”domarn”, det säger du bara inte!! 

Det har blivit en del fotbollstittande på tv också. Helsingborg stod mot Gefle borta för en av de blekaste insatserna jag sett på länge av ett lag på den nivån. Avstängde Marcus Lantz inställning saknades oerhört och i stort sätt bedrövliga insatser av samtliga. Jag hade inte sett sommarförvärven Hannu Patronen och Roman Kienast i Helsingborgströjan innan men de var ordentliga besvikelser. Kanske är det för tidigt att döma ut dem redan men Kienast som ändå gjorde en del minuter för Österrike i EM var ingen rolig syn. Det skulle vara intressant att veta vad Henke tycker innerst inne. Men största lågvattenmärket stod Helsingborgs tränare Bosse Nilsson efter matchen när han hade mage att sarkastiskt kritisera planen. Efter en sådan insats måste man välja sina tillfällen att kritisera rätt saker och visa en betydligt ödmjukare sida.  

Kalmar imponerade å andra sidan stort mot Gent. Viktor Elm kom med i landslagstruppen men frågan är om inte brorsan Rasmus är minst lika bra. Jag har sett dem för lite för att bedöma det men mot Gent var Rasmus bländande. Han kommer nog med så småningom hur som helst. Roligast i den matchen var att Gents högerback spelade i långbyxor. Vi snackar nu augusti månad och Kalmar. Vad ska han spela i hemma i Belgien i februari, skoteroverall eller?

Max Von Schleebrügge kom äntligen med i landslagstruppen till en tävlingsmatch igen. Trist bara att lagledningen inte insett hans storhet när det var EM och VM. Men bättre sent än aldrig!!

Jag är tvungen att stjäla en sak som jag läste i tidningen om Arsenals Theo Walcott. Artikeln handlade om hur man skiljer pojkar från män i Premier League. Walcott hamnade i avdelning pojkar efter sitt svar om vad som varit hans hittills hemskaste upplevelse i livet. – Det var när mina tre marsvin (Beethoven, Francis och Lisa) gick bort.

Jag börjar känna ett enormt sug nu efter en live poker turnering. Sedan SM i Tallinn som var i slutet på april så har jag bara spelat Kasinomästerskapen här i Stockholm och så WSOP i Las Vegas i juli. Barcelona som är nästa anhalt startar den 10 september så det har då bara blivit 2 turneringar på 4,5 månader. Det är därför kanske inte så konstigt att spellusten börjar närma sig ordentligt.

Jag var på derbyt mellan AIK och Hammarby igår och för vilken gång i ordningen så går man därifrån med en känsla av fotbollssorg och maktlöshet. Matchen var riktigt bra men vad betyder det när det finns dårar som bara förstör. Man vill ju tro att de bara är ett fåtal som förstör men när jag gick hem efter matchen så ser man att det är betydligt fler än så. Jag tappar lite framtidstro när man ser hur folk beter sig. Det speglar en hel del hur det svenska samhället har blivit, allt brutalare och fler och fler som inte kan stava till medkänsla och moral. Så trist!!!

Jag har inte svaret hur man löser detta men en sak som måste göras är att straffa den enskilde individen som begår brott. Det kan inte vara en sorts frizon bara för att man står i en folkmassa. Det går att identifiera med kameror vem som till exempel kastar in smällarna.

Den ende spelaren som är kvar från min tid i Hammarby är ”Sulan” Sleyman. Han gjorde igår sitt första tävlingsmål genom tiderna för Hammarby. Jag och Williot 4 år var i lördags och hälsade på hos Hammarby på deras träningsanläggning i Årsta. Williot som är stor fotbollsälskare gick omkring i lunchrummet och jag frågade Williot om han visste vem jag stod och pratade med. – Petter Andersson svarade han blixtsnabbt. Då kom ”Sulan” fram och frågade om han visste vem han var. – Sjuan svarade Williot. 

Senare frågade Williot mig vad Rami Shaaban heter på svenska.

Vi var även och såg Hammarby mot Kalmar i veckan. Då visade Hammarbyklacken prov på det som jag vill ska symbolisera den, nämligen humor och små fyndigheter. Kalmars målvakt var klädd i en gul dräkt och klacken ropade taktfast. – Kalmars målvakt ser ut som en banan, ser ut som en banan.

Mycket fotboll har det varit. Vi var även och såg Vasalund-Östersund i norrettan i söndags. Jag träffade då AIK:s Bojan Djordic. Hans pappa Ranko tränar Vasalund och vi spelade ihop i IFK Norrköping. Jag minns Bojan väl från den tiden. Han var tre år och hängde efter farsan allt som oftast. Så alltid när jag ser Bojan idag så förstår jag att jag själv inte är någon ungdom längre. Hans pappa Ranko var för övrigt en bländande fotbollsspelare. Han var dock en humörspelare, överlägset bäst i den ena matchen och sämst i den andra. Hade man hört trettio jugoslaviska svordomar första 10 minuterna av matchen så kunde man lika gärna byta ut honom, om inte så visste man att han skulle vara bäst på plan.

Kulturell har jag varit i veckan också, Mamma Mia på Globen och Uno Svenningsson på Siggesta Gård. Båda föreställningarna får högsta betyg. En som dock missat sin utbildning i vett och etikett var mannen jag tyvärr mötte på toaletten på Mamma Mia. Vi var några som stod vid pissoaren och uträttade våra behov. Mannen till höger släpper då väder i en längre tid än Bolt sprang hundra meter på och decibelnivån var heller inte att leka med. Och visst en liten olycka kan hända men ett litet ursäkta mig hade vi nog alla räknat med men mannen låtsades bara som det regnade. Mindre mysigt var det hur som helst. Men det var många som saknade betydligt mer vett och etikett på Råsunda igår!!

Tog sommaren slut så tvärt? Det känns helt plötsligt som hösten är här nu men hoppas att det är i alla fall några sommardagar kvar. Micke Norinder har ju lovat mig en provtur i hans nyinköpta båt som jag ser framemot.

Jag och lite annat pokerfolk som Johan Storåkers, Anders Henriksson, Micke Norinder, Christer Larsson, Roland Nilsson (inte fotbolls-Roland), Niclas Lundqvist, Tomas Brolin, Peter Swartling, Lina Olofsson, Cissi Nordenstam och några fler spelade ett homegame i veckan med käk och mycket surr. Jag var inte hemma förrän 5 på morgonen och det var riktigt trevligt. Resultatet blev ett litet plus men det beroende troligen mest på att jag var en av få som inte hade någon promillehalt i blodet!

När jag började med poker så var en av de första sakerna jag gjorde att beställa hem en jädrans massa pokerböcker från USA. 33 stycken hittar jag i bokhyllan och samtliga plöjde jag igenom inom två år. Numera blir det mest bara att jag läser pokertidningar och en del bloggar. Främst för att jag är intresserad och att det är underhållande men även lite för att tänka poker och inte stanna upp i sin egen utveckling. Det är också nyttigt att läsa hur andra spelare tycker och tänker och ha med det i bagaget. Ofta händer det att jag inte håller med men det som är bra är att veta hur olika många tänker och ha med den aspekten när man möter diverse spelare.  

Jag själv fick frågan hur jag spelar heads up. När det gäller just den biten är jag lite reserverad att bjuda på för mycket information. Detta eftersom det är mitt huvudsakliga levebröd och jag ser inget positivt att delge mina ”spelhemligheter” där. Däremot avslöjar jag mina händer helt öppet i turneringarna och hur jag tänker. Det skiljer sig dock mil från mitt sätt att spela heads up så det känner jag är ok även om en del svenskar som jag möter kan ha nytta av det. Men rent generellt kan jag säga att i heads up så anpassar jag mig väldigt mycket beroende på vem jag möter. Du spelar spelaren bra mycket mer än korten jämfört med turneringar och fulla bord. 

En annan aspekt som är viktig är valet av motstånd. Det händer då som då att jag får en känga i chatten om att jag inte vågar möta någon eller att jag har smitit. Vågar är i detta sammanhang helt fel ord att använda eftersom det inte är vad det handlar om i mina ögon sett.

För mig handlar det om att uppfylla min målsättning att kunna livnära mig på pokern. Detta gör man bäst genom att ta kloka beslut. Ett klokt beslut är då att undvika dem som du anser är skickliga när det finns många andra som håller klart sämre klass. När det handlar om att smita ifrån ett bord så stämmer det att det händer. Detta på grund av att jag bara vill spela ett bord i taget när det gäller heads up. Jag tappar i kvalité när jag spelar flera bord samtidigt och har insett den bristen själv. När jag då får en spelare som jag anser är sämre på ett nytt bord än den jag håller på att spela mot så byter jag helt enkelt.  Då händer det att någon ruttnar men det får jag i sådana fall ta.

Jag såg precis i en pokertidning att Patrik Antonius beklagade sig över att de absolut största vinnarna på nätet inte vågade möta honom och att det enda de gör är att gömma sig bakom sina datorskärmar. Sanningen är nog inte att de inte vågar utan istället är smarta nog att undvika andra skickliga spelare. Det kanske är just därför som de är stora vinnare också. Antonius kanske har något att lära sig där om man ska lita på statistiken som finns över hur det gått på nätet under 2008 där det står att han är en stor förlorare. Men som tur är så är inte alla pokerspelare så logiska i sitt tänkande utan det kryllar av egon i pokervärlden som har ett stort behov att hävda sig.  

Till sist hatten av för Jörgen Persson, vilket insats i OS-pingisen. Jämngammal med mig är han också. Han har nog fått många att fundera om man kanske la av för tidigt. Hur som helst så har han helt plötsligt fått mig att känna mig bra mycket yngre!

Det har varit en riktigt sur dag på jobbet idag. En sådan där dag som man vet kommer med jämna mellanrum och inte går helt att undvika. Men det är då som man ställs som mest på prov om man är stark som pokerspelare. Genom att visa att du kan vara kylig och ta en förlust utan att tappa huvudet och göra förlusten till en ”megaförlust”. Många spelare påverkas i detta tillstånd till att spela ”jaga förluster spel” och facit blir allt som oftast katastrofalt. Så det är bara att acceptera att idag var det en mindre rolig dag! Men trösten är att jag ändå är plus så här långt in i månaden ändå. 

Häromdagen såg jag en dokumentär på Discovery om yrkesfiskare på Barents hav som fascinerade mig enormt. Klockan var efter midnatt och jag var egentligen trött men satt som klistrad vid tv:n i över två timmar. Här kan man snacka om tuffingar. De jobbade under extrema förhållanden. Svinkallt och storm samtidigt som de jobbade 35 timmar i sträck. Därefter hade de ”lyxen”att få sova hela tre timmar innan det var dags att jobba igen. Det är vid sådana här tillfällen som man reflekterar över hur bra man har det egentligen som kan livnära sig på poker. Men all respekt åt dessa fiskare på Ishavet, vilka järnmän!!

Dessutom kommer jag att njuta än mer när jag äter fisk fångad från dessa hav när jag vet vilket jobb som ligger bakom.

Jag känner starkt för IFK Norrköping efter mina tre år där och hoppas verkligen att de ska klara sig kvar. Gefle har ju min gamle lagkamrat Hasse Berggren samt att de är från norrland (om än med minsta möjliga marginal) vilket gör att jag även vill att de ska vara kvar i allsvenskan. Ändå kan jag inte undgå att tycka att det är roligt när ett lag som Ljungskile vinner. Ett lag som alla gnäller på och som har sämst resurser av alla lag i allsvenskan. Men det är just det som är det härliga att rikast inte alltid vinner utan att det fortfarande är möjligt att med små resurser göra det så bra som Ljungskile ändå gör det. Heder åt Ljungskile!!!!

Wimmo 7 år gick på friidrottsskola förra veckan och hoppade då bland annat höjdhopp. Efter att de hade hoppat kunde jag inte låta bli att provhoppa. Jag hade inte gjort det sedan skoltiden för ungefär 25 år sedan. Mitt ego fick sig en kraftig boost då jag la upp ribban på 142 och jag tog det i sandaler och jeans med bred marginal. Egentligen vet jag inte om det är speciellt bra men det såg rätt högt ut och jag undrar nu hur högt jag kan hoppa. Thomas Ravelli tog visst under sina bästa år 206 efter en träning på Värendsvallen.

Helt seriöst, jag såg i veckan en live match i fotboll i trean här i Stockholm med lagnamnen Tellus och Saturnus. Komiskt! Vilken planet som vann? Jorden vann med 1-0.

Jag avslutar med en historia om en kapten som jag hade när jag låg i lumpen på F13 i Norrköping. Det var en skåning vid namn Persson som nästan alla värnpliktiga var lite rädda för. Jag tyckte dock att han var en rolig jävel och jag såg han en gång stå och fnittra bakom husknuten när han inte kunde upprätthålla sin lite stränga image. Jag hade ju mitt stora barr på den tiden och jag minns när jag en gång hade i uppgift att hoppa ner i en skyttegrop och ta på mig hjälmen snabbt för att därefter skjuta. Kapten Persson stod bredvid och inspekterade och slängde ut följande kommentar på bred skånska när jag inte fick på mig hjälmen tillräckligt snabbt: -Eskilsson, vilken jävla peruk du har!!!

En annan klassisk och osannolik kommentar som kapten Persson sa, måste jag bara bjuda er på. Den är långtifrån rumsren men gör sig ändå bäst ocensurerad. Vi hade en skytteövning med K-pist och det var absolut förbjudet att hålla i magasinet när man sköt. Detta hade dock värnpliktige Johansson helt missat och det fick han minsann också höra när kapten Persson upptäckte det. Så här löd hans kommentar (på samma bredda skånska förstås): – Men för helvete Johansson. Håller du i magasinet när du skjuter, det är ju för fan som om du håller i pungen när du knullar!!!!

Från och med idag så känns det som man är tillbaka lite mer i vardagen igen efter semester med familj och barn runt om i Sverige. Sverige är bara för underbart på sommaren och efter 16 dagar i Las Vegas så vill man inte missa mer av den svenska sommaren genom att resa iväg långväga. Nu lämnade vi visserligen landet igår om än marginellt eftersom vi var på kryssning till Åland. En timme hann jag promenera runt i Mariehamn på lördagsmorgonen medan övriga familjen låg kvar i hytten och sov. Jag var effektiv och hann bland annat att se IFK Mariehamn nybyggda läktare. Två minuter innan båten avgick var jag ombord igen, onödigt med marginaler!!

Turistrapport: Följande svenska orter avverkades under veckan: Linköping, Borås, Göteborg igen, Marstrand(underbart), Stenungsund och Skärhamn. Givetvis blev det även en hel del fotboll live.

Hammarby-Ljungskile på söndagen , Elfsborg-GAIS på måndagen och åter Elfsborg på torsdagen i svenska cup matchen mot Kalmar. Yngsta sonen Williot som är 4 år och fotbollstokig var med på alla tre matcherna. Han hade Hammarby tröjan på sig vid alla tre matcherna men det hindrade inte honom att heja på Elfsborg. Men han verkar vara en medgångssupporter för han bytte till Kalmar när Elfsborg fick stryk.

Det var första gången jag var på Borås arena och det var en positiv upplevelse. Det var en riktig mysig och intim fotbollsarena, branta läktare och inbyggda hörn. Det känns kul att det äntligen börjar hända något på arena fronten i fotboll som så länge varit eftersatt i Sverige.

Jag åkte även förbi den nya arenan som byggs i Göteborg nu och den såg ut att bli riktigt häftig. Det lilla som jag såg tyckte jag att den påminner om Bröndbys arena.

Jag stannade även till på Skärhamns idrottsplats. Jag älskar att stanna till på ortens idrottsplats och få mig en insyn. Nu hade jag tur och träffade en av Skärhamns spelare som var där och gav mig en rundvandring. Skärhamn spelar ju i söderettan och har många spelare som bor i Göteborg. Dessa spelare har möjlighet till sovplatser i en stor byggnad i anslutning till planen. Denna byggnad i tre våningar hade också en inomhusplan med konstgräs, mycket imponerande hemmabygge på den nivån. Dessutom fanns en B-plan och grusplan. Imponerande förutsättningar på en sådan pass liten ort. Hammarby spelade för övrigt en allsvensk match där mot Västra Frölunda på hösten 1995 när det var strejk på kommunala idrottsplatser.

När jag var och kollade på Elfsborg noterade jag att matchens bästa spelare i Elfsborg fick nyttja en Porsche Cayenne nästkommande vecka. När jag spelade i Norrköping fick jag betala för att köra en Renault femma som hade ett Lorangamärke(läskedryck) som täckte hela motorhuven. Jag föddes tydligen 10-20 år för tidigt!!!

Jag kan inte annat än imponeras av Elfsborgs defensiv och Kalmars offensiv. Jag undrar hur följande lag skulle klarat sig mot Basel i Championsleague kvalet om jag tillåts fantisera lite: Målvakt och backlinje från Elfsborg. Offensiven från Kalmar med brödratrion Elm och Ingelsten kryddat med innerfältet från Hammarby med Louay Chanko och Petter Andersson. Jag vet att jag är färgad som tryckte in två Bajenspelare. Om man vill hålla sig till bara Kalmar- och Elfsborgspelare så är Anders Svensson inget dåligt alternativ och så finns ju även underskattade Henrik Rydström. Visserligen måste man tillhöra laget för att med säkerhet kunna bedöma men jag har uppfattningen att Rydström är en sådan som alla lag behöver och som gör oerhörd nytta i en grupp med sin inställning och som gör varje träningspass till ett mindre krig och inte accepterar att någon spelare ”såsar” (dessutom har han en grymt bra blogg).

Pokern rullar på bra och juli blev en +2 månad. Det är jag nöjd med eftersom det blev lite mindre spel i semestertider. Augusti har också börjat bra och det lär bli lite mera spel på nätet nu närmsta tiden. Hursomhelst så är det en skön känsla att jag fortfarande efter fyra år som yrkesspelare tycker att pokern är riktigt kul varje gång jag spelar. Det var samma sak med fotbollen förutom löparpassen och när det var träningsläger och vi körde det 27 passet på en vecka(kryddade lite) och kroppen värkte.

Jag såg en häftig hand på de högsta nivåerna på 100/200 dollar heads up. Floppen var 445 med två spader. Pengarna åkte in på floppen, runt 25000 dollar. Den ena spelaren hade T4 och den andra spelaren hade spader sex och sju. Turn var en spader som gav den ena spelaren flush men jublet fastnade nog i strupen när han upptäckte att det var en tia som gav den andra spelaren kåken. Men jublet behövde inte stanna länge i strupen för han trollade fram spader tre för färgstege på river.

Själv spelade jag en pott i heads up på 5/10 dollar som jag än idag inte riktigt förstår vad min motståndare sysslade med. Jag hade 77 och floppen kom Q74 med två spader. Han hade varit väldigt aggressiv och hade som vanligt höjt preflopp. Han var nu rätt så shortstackad och hade runt 300 dollar kvar. Han betade pott på flopp och jag reraisade. Min reraise var på 130 dollar och han hade 150 kvar. Han hade satsat lika mycket tidigare i potten och var på inget sätt committad. Han går nu all-in och det kostar mig 20 dollar att syna i en 600 dollars pott. Ni som har gått åtminstone nioårig grundskola förstår i alla fall att det var noll chans att jag skulle lägga mig vad än jag hade haft. Döm om min förvåning när han slänger fram 23 och ingen spader. Jag bara tackade och tog emot om dock med en stor fågelholk till mun. Han kan visserligen tryckt fel men fold och all-in knapparna ligger ju rätt långt ifrån varann så det känns inte så troligt. Min tro är att han var på en ruskig tilt och bara slängde iväg de sista 150 dollarna i ren frustration.