Äntligen framme vid slutmålet efter cirka 400 mil i bil från Valencia. Vi befinner oss nu hos mina föräldrar i Östersund där jag är uppväxt. Vi ska vara här fram till den 1 augusti och sedan blir det Stockholm ett tag. Vi har hyrt en lägenhet i Hammarby Sjöstad till och med den 10 oktober. Vad som händer sedan står skrivet i stjärnorna men jag hoppas på att vi flyttar till Valencia igen efter den 10 oktober och bor där över vintern. Det kanske krävs en förklaring till detta ”zigenarliv”. Anledningen är att vi sålde huset förra året och skulle flytta in i ett nytt hus som skulle vara klart i juni i år. Företaget som skulle bygga har dock fått stora problem och är på väg mot konkurs. Bygget har därför fördröjts men nu kanske allt löser sig i och med att nya ägare är på gång. Men huset blir klart tidigast någon gång till våren och vi får fortsätta lösa vårt boende med att hyra in oss någonstans fram tills huset är klart. Det är dock värt att vänta på huset som jag tror blir en riktig höjdare. Huset ska nämligen byggas på en ponton och ligga ute på vattnet bara 5 km från Slussen i Stockholm. Perfekt tycker jag eftersom jag vill bo i hus men jag vill inte ha någon tomt att sköta om, bekväm som jag är! (låter bättre än slö)

När det gäller pokern är det också lite som i dagsläget är ovisst. Iallafall när det gäller liveturneringar och vad som kommer hända till hösten. Jag får vila på svaret men meddelar självklart så snart jag vet. Pokern på nätet har det blivit lite sparsamt med senaste tiden eftersom jag inte haft så bra tillgång till uppkoppling. Men de gånger jag har kunnat spela så har det fortsatt att gå bra. En annan som jag reflekterade över när det gäller pokern är att hur kul jag tycker det är. Trots att jag nu livnärt mig på pokern i fem år så har inte lusten avtagit det minsta utan jag tycker fortfarande det är lika kul att spela. Att ha den känslan för sitt jobb är ett privilegum och jag har haft dubbelt tur eftersom jag kände likadant för fotbollen.

Resan upp till Sverige blev mer en extra semester än bara en transportsträcka. Vi tog det lugnt och passade på att se en massa städer. En del repriser blev det men även del nya upptäckter. Resrutten och vad som avverkades blev som följer: Valencia, Andorra La Vella, Toulouse, Bordeaux, Rochefort, la Rochelle, Nantes, Rennes, le Havre, Boulogne-sur-Mer, Calais, Dunkerque, Brugge, Rotterdam, Delft, Den Haag, Amsterdam, Volendam, Groningen, Lübeck, Travemünde, Höllviken, Växjö, Linköping, Borensberg, Stockholm, Hudiksvall och till sist Östersund.

La Rochelle var en repris eftersom det var där fångarna på fortet spelades in. Om ingen minns att jag var med där kan det bero på att jag satt inlåst i en cell mest hela programmet. Innan dess hann jag med att misslyckas med att svara rätt på en enkel gåta uppe hos fader Fourah. Ingen succé från min sida alltså!

Brugge var också en favorit i repris som jag kan rekommendera. Hela innerstaden är beverad från äldre tider och är oerhört vacker. Några fotbollsarenor avverkades förstås men det var bara Volendams som jag kom in på insidan av. Det var en sanning med modifikation eftersom jag var på Höllvikens idrottsplats när vi hälsade på hos Christer och Birgitta Johansson på hemvägen. Vi sov över där en natt och det börjar bli en sommartradition att hälsa på dem. Vi hade också äran att få träffa Christers föräldrar som också var där på besök. En annan som fick besök var Daniel Andersson i MFF som bor bara ett stenkast ifrån Christer och Birgitta. Jag var fräck nog att plinga på dörren och hälsa på honom som hastigast. Jag känner honom bara lite flyktigt eftersom vi har spelat mot varann några gånger. Men det är det som är lite kul med fotbollsvärlden att man alltid har en del gemensamt och kan surra lite. På vägen till Östersund blev det också ett depåstopp i glada Hudik där Tomas Brolin och hans Katrin befann sig. De har precis fått barn så det var kul att få se deras lilla tös. 　

Om kroppen håller så är det snart dags för spel i Saturnus. Deras ”president” Tuben bjöd mig på veckans garv med denna historia:

Tom hade bjudit hem sin mor på middag. Under middagen kunde inte hans mor undgå att lägga märke till att Toms rumskompis Per var väldigt stor och ståtlig. Hon hade länge misstänkt att de två var något mer än bara rumskompisar. Så hon frågade sin son om det var så att de var mer än kompisar. Men Tom förnekade det hela och försäkrade sin mor om att de bara var rumskompisar.

En vecka senare sa Per till Tom: -Har du sett den vackra soppsleven i silver? Den har varit borta ända sen din mor var här på middag. Du tror väl inte att hon har tagit den? Tom trodde inte det men han skickade henne ett mail för säkerhets skull:

Kära mor, jag säger inte att du ”tog” eller ”inte tog” soppsleven men det är ett faktum att den har varit borta ända sedan du var här på middag. Hälsningar Tom

Några dagar senare fick han svar från sin mor:

Kära Tom, jag säger inte att att du ”ligger” eller ”inte ligger” med Per, men faktum är att om han hade sovit i sin egen säng hade han hittat soppsleven för länge sedan. Hälsningar Mor.

Veckans visdomsord blir därför: Ljug inte för mamma!

Jag tänkte avlägga en snabbrapport vad som händer för tillfället. Vi (familjen) har varit en vecka på Mallorca och är nu på väg hem till Sverige. Vi bilar och tar det ganska lugnt genom europa. Just nu befinner vi oss i Andorra. Jag gick precis igenom min anteckningsbok där jag har skrivit ner alla resor som jag gjort och noterade att Andorra blir det 59:de landet som jag besökt. Mellanlandningar på flygplatser i länder som jag inte varit i är inte inräknade eftersom man måste ha sett lite mer än så för att det ska räknas enligt dom benhårda Eskilssonska reglerna. Det kan ju tyckas lite fjantigt att samla länder men som tur är har jag märkt att jag långt ifrån är ensam om denna lilla hobby. Jag vill inte bara besöka länder utan vill också ha en uppfattning om platser och städer. Därför står Toulouse och Bordeaux på planeringslistan senare idag. Andorra är för övrigt det land som har högst medellivslängd i världen.

 Mallorcaresan var ren semester ihop med familjen och jag har inte spelat någon poker alls förutom två små sessioner på totalt 30 minuter (som båda gick åt rätt håll). Kanske det hade blivit lite mer om jag hade haft mer tillgång till internet men nu har det mesta handlat om bad och sightseeing av ön. Jag hade varit på Mallorca fem gånger tidigare men inte sett något annat än Magaluf. Nu såg jag nästan varenda kvadratmeter efter att ha fått utsökt guidning av Malins pappa som bor på ön sedan två år tillbaka. En sak till gjorda jag och det var att nästan sträckläsa den första av Stieg Larsson böckerna. Jag har av någon outgrundlig anledning väntat med att läsa dem och nu är jag bara glad att ha två kvar att njuta av. Fruktansvärt bra men eftersom jag lär vara en av de sista som läst hans böcker så lär det inte komma som någon nyhet.

Nu ska vi vara ute från hotellet om 30 minuter så det får bli ett kort inlägg denna gång. Jag ser genom fönstret att vår bil är omringat av ett staket eftersom de har börjat förberedda inför tour de France som går igenom Andorra om två dagar. Apropå sport så var jag och Malin ute och joggade igår kväll här i Andorra la Vella och jag tyckte det var en bra idé att springa förbi deras fotbollsarena där deras landslag spelar (de stora matcherna spelas dock i Barcelona pga säkerheten). Då när vi kommer dit så pågår en fotbollsmatch. Arenan är liten men läktaren är helt fylld och det är uppskattningsvis 700-800 på matchen. Jag blir något snopen då jag får höra att det är en Championsleague match eller iallafall kval till Championsleague. Det är en match mellan mästarna från Andorra och San Marino. Jag får snabbt en redovisning från en portugis som jag träffar på läktaren och han informerar mig om att det är fem minuter kvar av förlängningen eftersom båda matcherna hade slutat 1-1. Så snacka om flyt! Jag och Malin får helt plötsligt av en slump se en dramatisk avslutning på en ”Championsleague” match. Matchen går till straffar och hemmalaget vinner. Det blir ”TV-pucksfirande” och vi bara står och njuter av skådespelet.

Taktiskt av mig att skriva in i sista sekund för nu slapp jag packa, på återseende!