Alltid när man åker till en EPT så finns drömmarna och förhoppningarna om en vinst eller iallafall ett finalbord. Därför är det alltid lite smärtsamt att åka ut och när man åker ut så är det ofta så snabbt och plötsligt. Du har suttit där i timmar och pang bom så är du ute. I fotboll som jag har att relatera till så är det ofta lite annorlunda. Där blir du inte överraskad på samma sätt vid en förlust om det inte är ett baklängesmål på övertid. Men känslan och smärtan av förlust påminner om varann men den kommer oftare så oanmäld i poker. Men om man nu ska åka ur en turnering första dagen så finns det ju sämre ställen att göra det på än London, framförallt om man gillar fotboll som jag.

Jag begav mig därför till Birmingham igår för att se Aston Villa mot bulgariska Litex Lovech i UEFA cupen. Men det var inte bara för fotbollen jag begav mig dit för jag hade heller aldrig varit i Birmingham och jag vill ju se så mycket som möjligt av världen. Jag vill ju på äldre dar kalla mig en riktig globetrotter och då håller det ju inte med att konstatera att jag aldrig hade varit i Englands näst största stad, sådana luckor vill jag inte veta av. Birmingham ligger bara 18 mil från London så det tog mig bara två timmar med tåg att komma dit. Som vanligt när jag kommer till en ny stad söker jag upp turistinformationen för att få en karta och så frågar jag om vad som bör ses. Därefter promenerar jag i timmar, tittar mig omkring, betraktar och är allmänt lycklig.

När jag är i England så unnar jag mig ibland en mindre hälsosam fish and chips måltid. Det är lite nostalgi efter att jag för många år sedan åt en sådan efter en Tottenham match och det smakade gudomligt. Den engelska matkulturen står ju annars inte högt i kurs men just fish and chips känns som lite kult. Jag gjorde det nu i Birmingham och traskade därefter ut från restaurangen med tankarna på annat håll. Helt plötsligt märker jag att jag befinner mig mitt i smeten bland ett hundratal MC knuttar som inte bestod av kyrkans gosskör om man får uttrycka sig så. Det var nämligen en rättegång och de hade samlats utanför domstolen. Jag var tvungen att passera alla och det var rätt trångt på ett ställe. Jag kan lugnt säga att jag höll en rätt låg profil och det var inte direkt läge att råka trampa någon på tårna. Jag har nog aldrig varit så koncentrerad på var jag satt ner mina 43:or.

Matchen då? Den var ingen höjdare. Aston Villa vilade sex av tio utespelare från senaste liga matchen. De vann ju borta matchen med 3-1 och tyckte väl sig ha råd att spara lite spelare. Biljettpriserna hade visserligen sänkts till 10 och 15 pund men ändå imponerande med drygt 27000 åskådare. Arenan var riktigt bra som oftast i England om än inte en av de häftigaste.

Annars så kan jag konstatera att mina procenthästar Tomas Brolin och Micke Norinder åkte ur första dagen så nu är mina andra vinstchanser helt borta i detta EPT. Det blev lite nätpoker på Expekt på natten igår och om det blir mer poker under dessa dagar så blir det där och inte på kasinot. Jag tycker det är lite ledsamt att vara där efter att man har åkt ut. Om nu inte Christer Björin eller någon annan man känner kommer till finalbordet. Christer bjöd mig för övrigt på en grym middag på en Michelin restaurang samma kväll som jag åkte ut. Så det kanske inte är så dumt att åka ur tidigt ändå, toppfotboll och gourmetmat!!!