Jag befinner mig hemma i Valencia och spelar således inte den pågående EPT:n i Deauville. Nästa liveturnering med Expekt blir istället EPT Köpenhamn som börjar den 17 februari. Poker månaden januari flyter på stabilt på nätet och även om pokerframgångar till stora delar handlar om skicklighet och kloka beslut så finns det som alla vet ett inslag av tur och otur också. Inte sällan är vi pokerspelare pigga på att berätta om all otur vi har upplevt men jag tänkte berätta om när det motsatta inträffade mig häromdagen. Jag satt och väntade vid ett heads up bord 5/10 då en spelare dök upp. Första potten så höjde jag till 30 dollar med AJ och han lade sig. Handen efter så limpar han och jag höjer till 40 med A8. Han går då all-in med sitt halva inköp. Jag har ingen kännedom om spelaren alls men gör en lös och tveksam syn. Han visar AK och brädan blir 5787A och jag vinner potten. Han laddar om och nästa pott så får jag AK och minihöjer till 20. Han går då all-in och jag synar. Han visar nu A8, precis samma situation som potten innan men omvänt. Brädan blir TKQ9T och jag vinner och han försvinner efter tre potter med blixtens fart. Jag hann inte ens ge honom ett tröstande ord. Lite senare spelar jag mot en väldigt aggressivt spelande norsk. Vi spelar nu 3/6 och jag synar hans höjning till 18 med A6. Floppen kommer AT6 med två spader. Han satsar 36 och jag reraisar till 102. Han synar och turn är spader 2. Jag ställer här för cirka 400. Detta för att han tidigare visat tendenser på att syna med halvdana händer. Jag trodde han hade ett sämre ess. Dessutom ville jag ge honom fel pris för att jaga färgen. Han tänker och tänker. Till slut så synar han i sista sekund och visar nötterna med K4 i spader. Han slowrullade med flit och därför kändes det mer än underbart när spader 6 kom på rivern!!!

Fotboll blev det både i söndags och igår kväll. Williot hängde med som vanligt och vi såg Villareal-Mallorca (2-0) och Valencia-Sevilla (3-2, kvartsfinal i spanska cupen). Valencias matcher har varit ruskigt händelserika och de fem senaste matcherna har slutat 3-2, 2-3, 3-1, 3-3, 3-1. Jag skulle dock vara väldigt försiktig med att spela på Valencia i nästa match mot Mallorca borta på söndag. Valencia är inte riktigt stabila i backlinjen och brasilianske målvakten Renan skadade sig i senaste ligamatchen och orutinerade 21-åringen Guaita har fått hoppa in. Nu skadade sig också Valencias stora stjärna David Villa igår. Han ersattes av Fernando Morientes som är det enda egentliga alternativet som central topp. Han är inte vad han har varit, statisk och betydligt långsammare, och det är en jätteförsämring jämfört med Villa.

Jag var även på Valencias träningsanläggning med pojkarna häromdagen. Träningen var dock stängd den här gången. Men det spelades massor av matcher på de övriga planerna med diverse ungdomslag. Vi fick dock se A-lags spelarna när de kom ut från omklädningsrummet till sina bilar på den inhängnade parkeringen. Jag kan kort konstatera att de hade något exklusivare bilar än grabbarna i Hammarby!!

Williot är i den åldern då han roar mig var och varann dag med sina kommentarer och funderingar. Igår så började han prata om Kaka i Milan. Han hade lärt sig i skolan att bajs uttalas på samma sätt på spanska. Han visste att brasilianska spelare ofta har artistnamn och fann det nog märkligt att Kaka hade valt just det. Jag frågade då vad Williot skulle välja för artistnamn. Han svarade då: -Kaka också. -Nä, sa jag. Du måste ha ett eget. Han funderade och svarade att då ska jag heta Sulan!  Ännu en hyllning till Hammarbys Suleman Sleyman!

Senare när vi satt i bilen på väg till Valencia matchen så slängde han ur sig följande fråga till mig ordagrant: -Pappa varför är det så få damer som går på fotboll helt själva? Jag vet inte riktig, vad tror du? kontrade jag. -Det är nog för att tjejer inte har så mycket pengar!!! Hmm, kanske dags för Malin att börja jobba igen!

Precis nu när jag sitter här och skriver så hör jag Williot ropa från sitt rum där han ser en film ihop med Wimmo. -Mamma! Kan du skala en mandarin? Innan Malin hinner svara hör jag Wimmo säga:- Va! Tror du mamma är din betjänt eller?

Slutligen kan jag konstatera att min reslust sprider sig även inom släkten. Malins pappa som är 68 år ska inom två månader besöka Panama, Peru, Argentina, Brasilien, Australien och Nya Zeeland. Han bor sedan drygt ett år på Mallorca och skulle åka till Panama via London. Han stannade ett par dagar i London först för att se Mamma Mia för sjunde gången på 1,5 år. Han anser sig själv vara en riktigt världsvan globetrotter men denna benämning fick sig en liten törn då han lyckades åka ut till Heathrow istället för London City Airport som planet till Panama skulle gå ifrån. När han hade kommit överfund med detta så kastade han sig snabbt in i en taxi för att om möjligt hinna med planet ändå. En stund senare var han framme vid flygplatsen, men tyvärr…….inte London City Airport utan Gatwick!!

Någon dag senare kom han dock till Panama men efter att fått gräva lite djupare i plånboken!

Imorgon tar jag ytterligare ett steg på ålderstrappan, inget man jublar åt direkt numera!!