Så var man hemma i Stockholm igen. Det känns rätt skönt men jag antar att jag kommer längta tillbaka till Valencia när ”snöslasket” anländer. Men nu njuter jag av staden och självklart blir det även en hel del svensk fotboll nu. Jag är mitt inne i en ”trippel” nu när jag skriver. I söndags såg jag BP-Halmstad, igår Hammarby-Helsingborg och idag blir det Gröndal-Östersund i norretttan. Det gör inte ont direkt att gå och se på fotboll i skönt sommarväder om man får säga så. Visst det är inte spansk La liga-klass men fotboll är alltid njutbart vilken nivå man än ser.

BP-Halmstad var en småtrevlig match där BP stod för det positiva. Halmstad har dock mycket att vara oroliga för. Jag har inte sett Halmstad så dåliga under min livstid och hade det inte varit för att det finns fler lag i allsvenskan som har minst lika stora bekymmer som Halmstad så hade jag tippat dem att åka ur. Michael Görlitz var dock en spelare som imponerade i Halmstad men annars var det tunnsått. Jag förstår heller inte varför man värvar Johnny Lundberg och låter honom spela högerback. Han ska spela mittback eller inte alls! I BP imponerade ungtupparna Dalil Benyahia, Philip Haglund och Miiko Albornoz. Även ”gamlingen” Pablo Pinones-Arce visade fina takter.

Hammarby-Helsingborg var en rätt bra allsvensk match där Hammarby borde fått med sig minst en poäng om man hade haft samma kvalité som Helsingborg på sina avslut. Starkt av Helsingborg att vinna utan starka namn som Henke Larsson, Marcus Lantz och Rasmus Jönsson. Nu leder de helt plötsligt allsvenskan men jag har svårt att se dem vinna till slut. Det blir nog Elfsborg med Kalmar som främsta hot under förutsättning att Rasmus Elm blir kvar.

Igor Armas var en trevlig bekantskap i Hammarby, en riktig hänsynslös fighter. Nyförvärvet från Husqvarna, Vlado Zlojutro, visade riktigt fina takter första 20 minuterna men försvann sedan ur matchbilden. Sebastian Castro-Tello var annars den som var mest konstruktiv i det offensiva spelet.

Det blir en tuff höst som väntar och det blir en riktig nagelbitare nu på söndag, då det är derby mot Djurgården! Jag träffade för övrigt en hel del idrottsprofiler igår på Söderstadion,J-O Waldner, Mikael ”Äpplet” Appelgren, Magnus Wislander, Thomas Ravelli, Patric ”Bjärred” Andersson och Jonas Björkman som hade tagit med sin son på sin första Bajen match.

Jag själv kommer göra debut för Saturnus på måndag i division fyra södra Stockholm mot Vendelsö på Trollbäckens IP. Om nu min muskel på vänster baksida lår håller förstås. Jag har senaste månaden spelat två jippomatcher och båda gångerna har denna muskel visat tendenser på att gå sönder och jag har fått dra ner på tempot. Nu har jag dock kört baksida lår på gymmet i fördärvelse med förhoppningar om att det ska räcka. Williot 5 år har dock svårt att förstå varför jag ska spela för Saturnus och inte Hammarby. Jag försökte förklara att jag inte är tillräckligt bra för att spela på den nivån längre. Han ville dock inte höra på dessa förklaringar utan han sa med allvarlig min att Hammarby kommer nog att köpa upp dig när de ser dig spela igen! Skönt med någon som verkligen tror på en!

Juli månad blev en vinstmånad vad beträffar pokern men endast en +1 månad. Två pissdagar i slutet av månaden förstörde vad som såg ut att bli en riktig bra månad. Dumt dock att klaga när det ändock blir en plusmånad men de tre senaste månaderna har ändå varit min sämsta period i pokerlivet.

En av veckans absoluta höjdare var när Micke Norinder kom och plockade upp oss i sin båt ett stenkast från där vi bor nu i Hammarby sjöstad. Han tog med oss på en rundtur efter att vi hade lunchat och jag påmindes hur vackert Stockholm är. Vi åkte bland annat ut mot Sandhamn och därefter Djurgårdskanalen. Fascinerande att man kan åka båt i de centrala bitarna av en huvudstad. Det är väl endast Amsterdam som är i närheten av det men Stockholm står sig ändå i en egen klass med alla öar och holmar. Mäktigt!