Pokerlivet ler mot mig igen. Efter minusmånaden i maj och den dåliga starten på junimånad så har jag gnetat mig sakta men säkert tillbaka. Nu är jag äntligen tillbaka på ”all time high”.

Det betyder att om inget katastrofalt händer i slutet av denna månad att jag kan ta ut min första lön sedan i april. Mitt ”pokerlönesystem” fungerar ju som sådant att jag tar ut den summa som överstiger en förutbestämd summa av min bankrulle den sista i varje månad. Om jag förlorar en månad blir det ingen lön tills summan överstiger denna förutbestämda ”grundsumma”. Det tog alltså fem månader denna gång men oj så skönt att vara tillbaka på rätt sida strecket. Vid mina tre tidigare förlustmånader så har jag vid samtliga tillfällen lyckats hämta tillbaka hela förlusten direkt månaden därpå men denna gång har det varit betydligt kämpigare. Men som oftast här i livet så är känslan också ännu mer njutbar och härlig när man har fått jobba extra hårt för något.

Mycket av tiden går för tillfället åt på att fixa inför tillbaka flytten till Valencia. Det känns ruskigt bra att få tillbringa ännu en vinter där. Vi ska bo i samma lägenhet och barnen får fortsätta i sina gamla klasser. Jag kommer att bila ner själv på torsdag nästa vecka och plockar upp resten av familjen på måndagen i Girona norr om Barcelona för att barnen ska slippa få sitta i en bil fyra dagar. När det blir en sådan lösning så passar jag givetvis på att kolla upp hur det ser ut på fotbollsbiten den helgen ute i europa. Tanken är att jag se Dortmund-Herta Berlin på fredagkväll. På lördagen blir det FC Zürich-Sion och övernattning i Luzern som ska vara en mycket vacker stad. På söndag är planen att jag ska hinna med dubbla matcher. Klockan fyra är det Young Boys-Luzern och sen blir det till att köra över till den franska gränsen för att se Sochaux-PSG som börjar klockan nio. Jag kanske ska tillägga att jag anmälde mig rätt så frivilligt på att köra ner själv till Girona, Malin behövde inte tjata direkt om vi säger så! Men när jag tänker efter så skulle jag agerat annorlunda såklart och sagt något i stil med: -Ok då Malin, jag tar på mig hästjobbet att köra ner själv. Fy fan va tråkigt! Men då har jag en upp på dig, det ska du ha klart för dig!

Men som den toffel jag är så var det ju aldrig aktuellt!

Hårdträningen på gymet fortsätter. Jag körde trettton intervaller på löpbandet i måndags då Lasse Eriksson var med och tränade. Nåväl, tränade och tränade efter tre intervaller var det någon som klagade över lite ont i låret och vek ner sig, vilket tunnbröd. Men att målvakter är lite kinkiga vet vi andra redan sen tidigare!

Helgen bestod som vanligt av en liten dos fotboll. Två besök på Skytteholm under helgen. På lördagen blev det att se finalen i ”Sanktan” mellan Hammarby-BP för pojkar 15 som Hammarby vann på straffar precis som i semifinalen. På söndagen var jag tillbaka på samma plats för att se Åtvidaberg komma tillbaka till finrummet. Jag var där tillsammans med en polare som heter Peo. Han är från Hudik men håller stenhårt på Åtvidaberg i fotboll(och Lazio och Liverpool) och Södertälje i ishockey. Hur det gick till vet han nog inte själv ens!

Jag träffade också Jane Björk från tv-sporten som är en genuin Åtvidabergssupporter sedan barnsben. Väsbyspelaren och brassen Elvis, som jag hade som spelare i Östersund när jag var tränare, träffade jag också på läktaren. Han pratade mycket bra svenska numera och trivdes förträffligt i Sverige. Jag träffade också min gamle lagkamrat Andreas Alm, numera AIK tränare, på läktaren. Märkligt nog träffade jag också AIK:s huvudtränare Mikael Stahre bara två dagar innan i Sickla köpcentrum och babblade då fotboll en lång stund. Riktigt trevliga och ambitiösa båda två som också gjort ett kanonjobb med AIK i år. Får man önska en liten formsvacka på söndag dock då de möter Hammarby. Jag ska dit med Micke Norinder och risken lär tyvärr vara stor att jag får åthöra ett antal gliringar efteråt. Men derby är derby och hoppet är det sista som överger en!

Ett annat favoritgäng, Östersunds FK, har gjort en storstilad avslutning på året och har efter att nästan vara helt uträknade nu avgörandet i egna händer inför sista matchen mot Carlstad hemma. En seger där och kontraktet är klart i norrettan.

Apropå AIK, jag berättade för Williot att jag hade träffat AIK:s tränare. Williots omedelbara kommentar var då: – Sa du till honom att du inte gillar AIK så mycket?

Det var skönt att se Valencia stå upp så bra bra mot Barcelona i helgen, lovar gott inför resten av säsongen. Och hur bra är inte David Silva?

Vasalund var i matchen mot Åtvid det bättre laget i första halvlek trots en gubbe mindre, sedan skyttekungen Kennedy blev utvisad redan efter fem minuter. Det känns inte som skillnaden är så stor mellan botten och toppen i Superettan.

Kul att så många hört av sig angående den VIP klubb som jag snart ämnar starta. Fortsätt hör av er till mig om ni är intresserade på min mail: hans.eskilsson@hotmail.com

Bör inte missas om du gillar fotboll och poker!