Jag är något trött när jag skriver dessa rader. Det blev nämligen en långkörning i natt, nu pratar jag poker och ingenting annat, då jag spelade heads up mot samma spelare ända tills klockan sex på morgonen. Det var dock lönande och jag vann över 10 inköp mot spelaren som var från England. Det var länge sedan jag vunnit så många inköp mot en och samma spelare. Det är rätt ovanligt att de sitter kvar och kämpar i sådan motgång. Jag var emellertid 13 inköp upp som mest och trots att jag vann så stort så är det två potter som jag förlorade som jag minns mest. Spelaren jag mötte var hyperaggressiv och spelade många händer för hårt enligt mig men samtidigt var han jobbig att spela emot. Jag fick sänka mina krav för vad som var en hand att vinna med. Men båda dessa torskar var händer då jag var helt säker på att ha fått honom i fällan med mina monsters och det enda jag ville var att försöka få hela hans stack.  

Den första potten var då jag hade KQ i hjärter och brädan var Q8754 och 854 var i hjärter. Jag kommer inte ihåg exakta detaljerna runt potten men jag trodde han hade en sexa och att han inte skulle förmå att lägga stegen. Han hade dock 65 i hjärter för färgstege. 

Senare hade jag 77 och fick se floppen 752 med 7 och 5 i klöver. Han betade stort och jag synade bara. Turn var klöver 3 och han betade igen. Han hade bluffat mycket och jag valde att bara syna igen. River var ruter 2 vilket kändes som ett drömkort i fall han hade färgen. Han betade igen och jag ställde. Han synade och jag jublade. Tills jag såg hans 64 i klöver för ännu en färgstege.  

Så två färgstegar åkte jag dit på mot samma motståndare i heads up när jag samtidigt hade en jättehand. Väldigt ovanligt men det är ju svårt att klaga när det hela slutade så pass bra ändå. 

Klaga är det svårt att göra över vad man fick uppleva på fotbollsfronten i helgen som var. Två kanonmatcher på tv på lördagskvällen, Barcelona-Mallorca 4-2 och Atletico Madrid- Real Madrid 2-3

Sedan Valencia- Real Zaragoza 3-1 live på Mestalla ihop med Williot på söndagen. (Malin är hemma i Sverige på fotbollsgalan och Wimmo var hemma hos familjen Björklund.) Där satt jag för övrigt bredvid Portugals U-19 landslag som slagit Spanien med 1-0 tidigare under dagen och jag pratade lite med deras ledare. Förbundskapten hade jag bland annat spelat mot när han var kapten för Setubal under många år. Namnet kom jag dock inte ihåg. När jag kom hem klockan 10 på kvällen var grabbarna hungriga och jag fick ställa mig och laga mat. Lite annorlunda tider för middag! Men när jag hade slängt ihop en tonfiskspasta så satte jag mig ner framför tv:n och tittade på min nya favoritkanal som jag berättade om, Gol TV. Den visade Lyon-Marseille och det stod 2-2 när jag började titta. I 79:de minuten gör Marseille 2-4 och matchen känns avgjord. Jag går då och borstar tänderna snabbt på Wimmo. När jag kommer tillbaka tre minuter senare så ser jag Lyon kvittera till 4-4. När det är 15 sekunder kvar av matchen gör Lyon 5-4 på ett mönsteranfall och alla är helt extatiska (nåväl, Marseille folket ser snarare apatiska ut). Men i anfallet därpå på övertid kvitterar Marseille till 5-5.

Helt jävla otroligt. Det var nog den kanske mest sevärda match jag sett i hela mitt liv, i alla fall topp fem. Helt makalöst! 

För att göra fotbollskvällen fulländad så visar sedan samma kanal höjdpunkterna från nästan varenda liga i Europa. Bland annat fick jag se Ola Toivonens fyra kassar för PSV. Sedan blev det inte sämre av att jag en bra bit efter ett på natten tänkte gå och lägga mig men ändrade mig och det hela slutade som sagt med över 10 vunna inköp.  Så summa summarum var helgen riktigt lyckad på alla sätt. Vi blev även bjudna på en härlig lammstek på söndagsmiddag hos Björklunds och så gott som varenda sportbet satt också. Jag spelade bland annat att Djurgården skulle klara sig kvar i allsvenskan till 3,5 gånger degen(fast jag lider med min gamle lagkamrat Filip Bergman i Assyriska). Valencia spelade jag också på och jag har fortfarande inte sett dem förlora på Mestalla trots att jag nu sett dem mer än dussinet gånger.  

Sagolikt flyt således med det mesta och vad tror ni vädret är? Ja, just det! Klarblå himmel och drygt 20 grader. Jag, ledsen? Nä, inte direkt!

Wimmo 8 år har huvudet på skaft men har ännu inte koll på allt här i livet. Följande kommentar fick jag höra när vi var ute och åkte bil i torsdags. Wimmo:  -Haha, kolla pappa. Jag ser två hundar som klättrar på varandra.

För att prata pokerspråk så känns det som man är tillbaka till nöten. Sol och 28 grader i förrgår. 22 grader på kvällen och kortärmat. Visserligen några grader mildare idag men fortfarande sol och över 20 grader. Vädret betyder visserligen inte allt men oj vad allt känns enklare med dessa förutsättningar. Jag blir glad bara jag tittar ut genom fönstret varje morgon. Tiderna som gäller tilltalar mig med. Barnen börjar skolan 9.30 och stressen är minimal.

De första dagarna här i Valencia har gått åt att fixa allt praktiskt. Det har flutit på förvånansvärt smärtfritt. Internet skulle ta upp emot tre veckor att få installerat men redan dagen efter jag hade beställt så kom de och fixade allt. Det bästa av allt var att nu ingick även 70 nya tv kanaler varav en heter Gol och visar fotboll dygnet runt. Således var Champions League inga problem att avnjuta i går kväll.

Allt annat är redan fixat såsom barnens skola och skolmaterial, gymkort, lägenheten är i ordning och kylskåpet är välfyllt. Jag har också ordnat med fotbollsklubben här (Godella) så att Williot får köra med två lag och han har därmed fyra träningar i veckan med anställda tränare. Så Williot mår som en prins och längtar redan till första träningen som är i kväll. Wimmo har det heller inte så dåligt eftersom klassens alla tjejer uppvaktar honom konstant. Han är stekhet med sitt långa och ljuslockiga hår!

Resan ner var ett rent nöje. Fyra matcher hade jag ju planerat och det blev också så. Dortmund-Hertha Berlin 2-0, Zürich-Sion 1-1, Young Boys-Lüzern 1-1 och Sochaux-Paris Saint Germain 1-4 blev fotbollsdosen. Det blev även ett stop i Bielefeld på vägen ner för att se Billy Ohlssons gamla stad och arena. Turiststoppen förutom Bielefeld blev Zürich, Lüzern, Bern och Nimes. Lüzern var riktigt vackert med en charmig träbro som grädde på moset. Jag bodde där på ett hotell som var ett fängelse så sent som till 1998.

Dortmund som jag sett tidigare är bland det mäktigaste man kan se i stämningsväg. Trots att det gått lite knackigt för dem så var det 77000 på matchen. Arenan tar precis över 80000 och jag pröjsade 30 euro för biljetten av en snubbe utanför. Den kostade egentligen 34,50 och det hade troligen gått att få ännu billigare. Som vanigt avnjöt jag ett par tyska bratwurstar innan match och efter hittade jag ett stekhouse för intagande av en fin köttbit.

I Zürich hade jag med mig ”Alexander Lukas kepsen”. Jag var där i god tid innan match och promenerade runt arenan. Jag passerade då ett VIP insläpp och började prata med dem. Jag var då så fräck att jag ”sålde” in mig själv och det hela slutade med att en av klubbens höjdare bjöd in mig med mat, dryck och plats med honom på VIP-läktaren. Han hette Ralph Stadtmann och var fruktansvärt trevlig. Dusan Djuric spelade för Zürich och gjorde en godkänd insats i ett annars blekt hemmalag. Jag bestämde mig då för att spela emot dem i tisdagens bortamatch mot Marseille i Champions League som också slutade med storförlust 1-6. Jag hade dock inte tillgång till internet den dagen och det glömdes tyvärr bort. Jag antar att man inte fick mer än runt 1,40 (hoppas jag). Arenan i Zürich är trist med löparbanor(mer känd från friidrotten och Golden League). Bara 9400 åskådare också vilket gjorde den till den minst minnesvärda matchen men det kompenserades av Mr Stadtmanns gästvänlighet.

Young Boys är serieledare och har en ny arena med konstgräs. 28500 åskådare på en arena som tar runt 30000. Bra stämning om inte i Dortmundklass. Innan match samtalade jag länge med en åskådare som hade Robert Prytz som kanske sin största favorit av alla Young Boys spelare genom tiderna. Han var ruskigt bra menade han och det är bara för Prytz att suga i sig!

Sista matchen var Sochaux och jag hann precis dit till matchstart. Den började 21.00 på söndagskvällen och jag hade rest från Bern och Young Boys matchen som slutade runt 18.00. Riktigt mysig och intim arena som uppskattningsvis rymmer drygt 20000. Nu var det 16378 på matchen med klackar från båda lagen som gjorde att stämningen var riktigt bra. Tyvärr ingen Charlie Davis pga trafikolyckan men han var med på en hel del bilder i souvenirshopen som jag besökte efter matchen.

Jag måste också gratulera AIK till SM-guldet. Jag hade gjort en hel del långtidsbet i den svenska fotbollen och det gick riktigt bra. Det som jag hade lagt mest på var faktiskt att AIK skulle bli bästa Stockholmslag. Jag önskade givetvis att Bajen skulle bli det men i spel får man skilja på hjärta och hjärna. Jag drog in totalt runt 15 spel och missade bara 4. De missade var att jag trodde Gefle skulle åka ur, Norrköping att gå upp och att Trelleborg skulle ha minst 3000 i snitt på hemmaplan(2992 blev det, retligt). Men den absolut största missräkningen var att jag hade spelat på att Johan Oremo skulle göra minst 8 mål i allsvenskan till 4 ggr pengarna. Det blev noll både för honom och mig i återbetalning.

 Pokern har fått vila totalt dessa dagar men hoppas snart få tid till lite lir igen.

 Till alla ni som mailat mig angående min VIP klubb så väntar jag på svar från Unibet och återkommer till er så snart jag har detaljerna klara. Ni som inte anmält er kan maila mig på hans.eskilsson@hotmail.com