På onsdag nästa vecka är det dags att spela fotboll igen då jag ska spela med Unibet på Bosön i en tre lags turnering. Det är internationellt stuk på det hela då ett lag är från England. Jag har lyckats övertala Lasse Eriksson att ställa upp som målvakt i vårt lag och i övrigt finns spelare med meriter bland annat från Djurgården. Peter Langemar, Daniel Hesser och Nils Andén är spelare som ska säkra upp guldet i turneringen. Jag själv tränar på rätt bra måste jag tillstå med pass på gymmet innehållande löpintervaller på bandet var och varannan dag. Jag hoppas därför kunna bidra med något. Risken finns ju dock alltid att en baksida ska gå!

Idag satt vi ned med de som ska framställa vårt hus som ska vara klart 15 juni. Allt rullar på riktigt bra och det ska bli skönt att snart ha ordning på alla saker igen efter magasinering. Huset ska som jag tidigare berättat ligga på en ponton på vatten och det blir absolut noll tomt att sköta om. Ingen gräsmatta att klippa och vattna, inga buskar och häckar att sköta, inge ogräs att rycka upp. Bara en stor underhållsfri takterrass. Fan vad rätt det känns!

Det ska nu mycket till för att inte mars ska bli en plusmånad. Pokern har fortsatt att gå bra med bara en minusdag under mars månad. Sportspelen har suttit till nästan 100% när det gäller allsvenskan. Jag fick till och med in Häckens seger mot Blåvitt till drygt 5 gånger degen.

Däremot förstörde Zlatan ett lir för mig. Jag hade spelat på att han skulle gå mållös från bortamatchen mot Real Zaragoza i söndagskväll. Jag hade också lirat på att Messi skulle göra mål och den satt redan innan 5 minuter hade gått av matchen. Zlatan spelet såg mycket bra ut och när det var en kvart kvar av matchen tripplade jag spelet på livebetting eftersom jag tyckte 1,33 i odds då var alldeles för högt. Men precis då jag hade slängt in mitt spel så började det bli alldeles för vidöppet i Zaragozas försvar. Zlatan fick chans på chans och jag började ångra mitt spel. Jag skulle då gå in och spela på att han skulle göra mål för att gardera hem en liten mindre vinst men då hade de stängt spelet. Det var dock inte Zlatans dag och han brände chans på chans till min lättnad. Men så på övertid så snurrar Messi upp halva Zaragoza och blir fälld och det blir straff. Det återstår bara sekunder av matchen och jag tänker bara: Messi för helvete ta bollen nu och gör ditt fjärde mål i matchen och ditt tionde raka Barcamål! Jag läste nämligen i början av säsongen att Messi var förste straffskytt och Zlatan andra. Närå! Messi ger bollen till Zlatan och givetvis sätter han straffen. Ridå ner! Så bra spelat tänkte jag men ändå blev det fel. Jag gläds, jublar och unnar Zlatan att göra mål alla andra dagar i veckan(förutom mot Valencia)  men just den här gången hade han väl kunnat låta bli straffjäveln!

Jag upprepar om någon mot förmodan har missat det. Solsidan på tv4 på fredagar 21.30 måste vara det bästa som visats på svensk tv genom tiderna. Jag riktigt längtar till varje program och fick häromdagen höra ett glädjebesked att nya program ska produceras. Helt underbart. Stort tack för det!

Malin var i veckan och åkte skidor i fjällen och jag hade pojkarna själv. Jag tyckte allt rullade på riktigt bra men när Malin ringde hem så smög Wimmo under samtalet ut ur rummet som jag befann mig i och jag hör honom viska till mamma: –Pappa sköter sig inte! Malin frågar oroligt vad han menar. Wimmo: -Nä, för han zappar inget bra!

Grejen var den att jag hade byt kanal vid reklambrotten till Lets Dance, som jag inte grinar om jag missar och byt tillbaka för sent. Det är tufft att vara pappa. Hårda krav!

Äntligen börjar pokern rulla på åt rätt håll igen. Inte en förlustdag i mars månad ännu. Jag har visserligen bara spelat åtta gånger och oftast då kortare sessioner. Dessutom inga stora summor att tala om men ändå glädjande att trenden verkar vara bruten. Notera att jag skriver verkar eftersom det inte på långa vägar inte är något som jag tar för givet.

Jag har under veckan som gått varit på en ledarutbildning eftersom jag har tagit på mig att träna Williots lag i Boo FF. Williot kör för övrigt med två lag eftersom han även har börjat med Sickla IF. Det finns inga järnvägar om man ska bli bra som en svensk tränarprofil påståtts ha sagt!

Jag var även på Casino Cosmopol för att spela Nordic Master på tisdagen. Jag tittade på nätet och såg att det fanns 129 platser av 200 kvar på morgonen. Jag struntade därför i att boka via nätet eftersom det var så många platser kvar. Men när jag väl kom dit så fick jag informationen att det var slutsålt. Jag satte upp mig på reservlistan och hamnade på plats nummer elva. Om elva spelare åkte ut under de två första 40 minuters nivåer så skulle jag få plats. Jag trodde dock inte detta skulle ske och drog istället hem. Jag hörde dock av Micke Norinder att mitt namn ropades upp och att jag hade kunnat spela om jag haft tålamodet. Nu blev det ett träningspass och Chelsea-Inter på burken istället.

Valencia vidare i Europa League. Tack för det! Vi fick återigen ett bevis på att de har en helt fantastisk offensiv, vilket är det svåra i fotboll, men att deras defensiva spelare med ett par undantag inte håller måttet. Carlos Marchena är för mig en gåta hur han kan ingå i en spansk landslagstrupp. Helt obegripligt om han blir uttagen till VM med tanke på vad han har presterat de senaste två säsongerna som jag följt honom.

Paul Gascoigne! Minns ni denna artist som tyvärr verkar ha det jobbigt efter karriären? Jag har ett personligt minne av honom då vi mötte Glasgow Rangers då jag spelade i Skottland och Hearts. Han kom då fram i spelargången en timme innan match och hälsade och önskade mig välkommen till Skottland. Inget märkvärdigt i sig men jag märkte på detta lilla möte att han var en snäll och sympatisk kille.

Jag har en skön historia om honom som jag inte tror ha stått i skrift förut. När Paolo Di Canio fick frågan vad som var hans bästa fotbollsminne så var det inte någon vunnen titel eller speciell match utan ett minne av just ”Gazza”. De spelade ihop i Lazio och hade spelat bortamatch mot Sampdoria(med reservation) och var på väg hem till Rom med spelarbussen. Gazza satt längst bak i bussen och längst fram satt gamla stormålvakten Dino Zoff som nu var president i klubben och givetvis hade mycket hög status. Precis innan Rom var det flera långa kolmörka tunnlar. I en av dem så klär Gazza helt sonika av sig helt naken utan att någon märker det i mörkret och går fram och sätter sig bredvid Dino Zoff. Uttrycket i Dino Zoffs ansikte när de kommer ut ur tunneln och han ser Gazza sitta naken bredvid sig var och är Di Canios absolut roligaste fotbollsminne.

Alla ni som undrar vad som händer med min VIP-klubb så kan jag meddela att jag ska träffa Unibet i veckan som kommer och hoppas då äntligen få klart med alla detaljer. Jag beklagar att det har dragit ut på tiden. Ni som inte har anmält er kan fortfarande maila mig på hans.eskilsson@hotmail.com 

Jag har nu varit på svensk mark i en vecka. Faktum är att jag bara har varit i Sverige i totalt tre månader sedan november 2008. Det känns helt ok men jag saknar uppriktigt sagt redan livet i Valencia. Klimat och fotbollsmässigt är det ett rejält nedköp att komma hem. Sedan är det avsaknaden av lugnet, enkelheten, den stressfria tillvaron som inte finns på samma sätt här. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som gör att tempot är på en helt annan nivå i Sverige och framförallt Stockholm. Kanske är det starten på mornarna där barnen börjar skolan först halv tio och/eller siestan på dagen som påverkar till stor del. Kanske är det för att man större delen av året bara behöver ha shorts och sandaler eller att man kan parkera bilen nästan var som helst utan risk för parkeringsböter. Kanske är det mentaliteten hos människorna att alltid ta sig tid för varandra.

Jag vet inte med säkerhet vad det är men kan konstatera att jag trivdes förträffligt i Valencia och Spanien. Förhoppningsvis hittar jag en lösning så jag kan kombinera det bästa av två världar och bo där åtminstone på vintrarna som inte är min grej trots mina norrländska rötter.

Jag och Williot besökte Råsunda i söndags för att se den allsvenska premiären mellan AIK och Mjällby. Fotboll är alltid fotboll men visst gick tankarna mot Mestalla och funderingarna om det var samma sport man såg. Men till spelarnas försvar: Hur lätt är det att spela under dessa förutsättningar? Man kan ju också fråga sig om det verkligen är motiverat att starta allsvenskan så här rekordtidigt och ha ett två månaders uppehåll under sommaren och VM. De stora ligorna gör inte uppehåll för Afrikanska mästerskapen då massor av betydelsefulla spelare lämnar sina klubbar under denna period. Hur många spelare är det i Allsvenskan som ska till VM? Christensen i IFK Göteborg är den ende som jag på rak hand kan komma på. Jag tror att det är max två spelare till som är aktuella för VM. Och ett argument som att publiksiffrorna skulle vara lägre under VM tror jag knappast på. Jag har svårt att se att det skulle vara mer folk nu i minusgrader och på bedrövliga planer än under sommaren och perfekta förhållanden trots konkurrensen från VM.

Vad beträffar matchen så gick det inte att urskilja vilket lag som var regerande svenska mästare och vilket lag som var nykomlingarna. Mjällby såg riktigt stabila ut och bör ha goda chanser till att spela allsvenskt även 2011. AIK imponerade minst sagt inte men det gjorde de å andra sidan inte i fjol heller de 5-6 gångerna jag såg dem. Men de vann matcherna och det är ju inte oväsentligt! Jag har dock svårt att se att de ska kunna upprepa bedriften från i fjol. Jag varnar redan nu för Häcken. Man luras av namnet och vad de hittills har åstadkommit. Men svensk klubbfotboll är så pass jämn så att de mycket väl kan gå hela vägen i år.

Williot är inget tunnbröd och skräms inte av kylan. Det första han sa när vi lämnade ett iskallt Råsunda var om han kunde få en glass. Så på väg till bilen så tuggade han i sig en Dajmstrut.

Jag har under veckan haft fyra mindre pokersessioner och alla har faktiskt slutat med plus. Förhoppningsvis är det starten på en ny glansperiod. Resultatet hade kunnat vara ännu bättre om jag inte hade förlorat ett inköp då mina AA var allin preflopp mot AQ och två äckliga damer kom på floppen. Dessutom skulle jag spela under 2,5 mål på de tre allsvenska matcherna som på söndagen gick på naturgräs. Men då strejkade mitt nya mobila bredband när jag skulle lägga in vaden och det blev ogjort. Jag var inte helt nöjd då jag efteråt kunde konstatera att det totalt bara blev ett mål.

Min vän Jocke Björklund fyller för övrigt 39 år i dag. Jag lyfter på kepsen åt Sveriges kanske bästa TP spelare. Jag tror både Hoa-Hoa och Adam Alsing får vika sig där.

Pokerspelaren Davor Pavic återberättade en mycket rolig sak från Unibet Open i Algarve då jag inte var med. Kanske är den bara rolig för att jag känner till karaktärerna på de fyra personer som händelsen utspelar sig med och att jag lyckades måla upp en bild i mitt inre hur det hela såg ut. Men jag gör ett försök att beskriva det hela. Davor delade en taxi från flygplatsen ihop med Patrick Ekwall, Dan Glimne och Micke Norinder. För er som inte känner dem personligen så kan jag säga att de alla är härliga profiler som inte direkt är kända för att vara typen som är tyst och blyg. De gillar alla helt enkelt att snacka. Nu satt de alla i en och samma taxi. Ingen av dem är van i att vara tyst en längre tid. Men nu tar Ekwall tag i snacket och pratar och pratar. De andra försöker konstant bryta in men Ekwall låter inte detta ske. När han hämtar andan försöker de andra återigen få en syl i vädret men det går bara inte. De andra blir bara rödare och rödare i ansiktet av att inte få komma till tals. Men de är chanslösa mot Ekwall och får till slut uppgivet konstatera sig besegrade i sin egen paradgren.

Det ska bli kul att fråga Norinder, Glimne och framförallt Ekwall om de har samma uppfattning om taxiresan. Om jag hade fått höra historian men utan att veta vem det var som ”vann” hade jag satt mina pengar på Davor alla dagar i veckan. Jag hade nog trott att möjligen ”Nalle” Hedlund var den enda likvärdiga utmanaren i denna gren.

Dag 1B klockan 14.00 satt jag på bord 7 säte 6 för att spela Unibet Open i Budapest. Jag hamnade på samma bord som Davor Pavic från Eskilstuna, vilken också var den enda som jag kände vid bordet. Totalt var det 460 spelare och prispotten var på 690000 euro varav drygt 172000 euro i första pris. 54 spelare skulle få prispengar. Efter första dagen(1A) var det 51 spelare kvar av 230 vilket är ett relativt stort bortfall.

Jag brukar använda mig av en diktafon vid pokerbordet men denna gång strulade den(antagligen batterierna) så de fyra första nivåerna rapporterar jag i en klump.

Startstacken var på 10000 och efter fyra nivåer hade jag 15025. Då var det 172 spelare kvar av de 230 som startade dag 1B. Jag hade under dessa fyra timmars spel AA tre gånger, KK en gång och QQ en gång. Vid alla dessa fem gånger så vann jag potten preflopp varav två gånger efter att jag återhöjt en höjning. Det mest dramatiska som hände annars var att jag återhöjde en väldigt aggressivt spelande grek med AK när jag hade small blind. Han synade och floppen kom T33. Jag betade pott och han synade. Turn var en dam. Jag hade en tight image och jag trodde att jag kunde utnyttja den. Han hade också visat innan att han var pigg på att återhöja så jag trodde inte han hade AA, KK eller QQ. Dessutom minskade ju sannolikheten för de två högsta paren i och med min hand. En monsterhand som TT var egentligen den enda faran som jag kände. Jag trodde därför att chansen var mycket stor för att jag kunde ta hem potten nu. Jag spelade lite teater och ”råkade” tappa mina marker i upphetsning när jag gick all-in för ungefär 6000. Han täckte mig men till min lättnad så la han sig blixtsnabbt. Jag vann också en rätt stor pott mot samma spelare då jag synade en höjning från honom i big blind med 87 suited. Floppen kom K83 och jag checksynade. Turn var en fyra och rundcheck. River var en nia. Nu betar han pott och jag synar efter en liten stunds funderande. Det som gör att jag synar var att han visat sig lite för bluffbenägen när motspelaren visar svaghet. Han visar Q6 och jag vann en hygglig pott.

Nivå 5. Blinds 150/300

Vi fick flytta till tv bordet och något tidigare hade en långhårig finne med Black Sabbath tröja kommit till vårt bord. Han var trevlig men måste ha fått ett ordentligt hjärnsläpp i en pott mot mig. En tight äldre herre limpar i mittenposition och jag höjer till 1350 med 55. Finnen i big blind synar och den tighta herren lägger sig. Floppen kommer QQT. Jag checkar och så gör finnen. Turn är en sjua och återigen så checkar vi båda. River är ett ess och jag checkar igen. Finnen checkar också och jag har en liten, liten förhoppning att mina femmor ska stå. Snacka om att jag fick en hyfsad holk när han visar AQ för kåken. Ingen vid bordet fattar ingenting och han mumlar något om att han vill ha en tight image! Senare så säger han sig ha glömt bort vilken han hand han hade. Vilket som så var det lite roligt!

Jag förlorade senare en stor pott då jag satt i big blind med AT. Alla la sig till en fransman i small blind som höjde till 1150. Jag synade och floppen kom A94. Fransmannen betade 2500 och jag synade. Turn var en femma. Han betar nu 4900 och jag synar återigen. River är en trea och nu checkar han. Jag funderar om jag ska beta men tror mig inte kunna få betalt av så många händer som jag slår och väljer därför att checka. Han visar 62 för stege på river vilket kändes allt annat än bra. Jag är dock glad att han inte betade på river. Jag hade då stått inför ett svårt beslut. Och om jag då hade synat så hade det varit något knäckande att se hans hålpipa på turn som blev till stege.

Jag hade nu bara drygt 7000. Jag vann sedan en pott då jag gick all-in med mediokra KQ då en spelare höjt och en annan synat bakom. Båda la sig och jag hade nu runt 10000 igen.

Lite senare så höjer greken som vanligt till 1100. En spelare minihöjer till 2200 i position. Jag tittar ner på JJ i small blind. Greken betvivlar jag starkt att han har något. Jag tror också att han bakom bara vill isolera i position och väljer att ställa in min stack. Greken lägger sig men den andra spelaren blixtsynar. Fan hinner jag tänka, eftersom jag är söker på att ligga under, då jag plötsligt ser att han slänger upp två femmor. Jag täcker honom precis och min hand står. Det var bara att tacka och ta emot denna gratisgåva. Jag slutade nivå 5 på 22500. 143 spelare kvar och average var 16083.

Nivå 6. Blinds 150/300 ante 25.

Denna timme hände inte mycket. Jag vann lite småpotter och lyckades bättra på stacken till 23550. 121 spelare kvar och average var nu på 19008.

Nivå 7. Blinds 200/400 ante 50

Jag gjorde en höjning till 1200 med JT i cutoff. En shortstackad tight ryss i big blind gick då all-in med sina 5100. Det var 7000 i potten och det kostade mig således 3900 för att vinna 10900. Oddsen var för goda för en fold och jag synade. Jag hade hoppats på två levande kort för min del men tyvärr visade han AJ och jag torskade potten.

Lite senare bluffade jag bort 5200 emot finnen då jag gjorde två skott på flopp och turn. Han lyckades dock träffa topp paret på turn då han synat floppen utan träff med AQ. Jag var tom hela vägen och gav upp potten på river vilket var tur eftersom han hade synat mig då också med största säkerhet. Jag var nu nere på 9050 och det var exakt 100 spelare kvar. Snittet låg på 23000.

Nivå 8. Blinds 300/600 ante 75

Jag kämpade på och stal lite blinds med mycket mediokra kort. Jag lyckades hålla mig flytande och avslutade nivå 8 med 10825. 82 spelare kvar och average var 28048.

Nivå 9. Blinds 400/800 ante 100

Jag fortsatte att ta stora risker och gick all-in i mitten position med 44. Greken synade snabbt och glatt med AJ. Brädan blev QQ9Q4 och jag hade nu runt 25000 vilket lite senare var 27000 som mest. Jag tappade sedan lite då jag var tvungen att lägga mig preflopp efter att ha fått omslag då jag höjt och satt med lite för dåliga kort. Jag hade 18100 efter nivå 9 och det var nu bara 66 spelare kvar och average var 34848.

Nivå 10. Blinds 500/1000 ante 100.

Vårt bord hade brutits upp i mitten av nivå 9 och jag hade nu två riktigt hyperaggressiva spelare två och tre säten till höger om mig. De hade stora stackar och var och grävde i mer parten av potterna. De reraisade preflopp lite väl frekvent för att bli betrodda för en bra hand. De fick också lägga sig varje gång de fick omslag. Då det var 30 minuter kvar av dagens spel så hade jag 16500 kvar. Då utspelade sig följande hand. Jag satt i big blind med 74 suited. Alla la sig till knappen och han höjde till 2200. Small blind la sig och jag funderade på att ställa. Jag valde dock att syna. Floppen kom KT7. Jag checkade och motspelaren(norsk Joakim Buch) satsade 4700. Mina instinkter sade mig att han var svag och att han skulle ha väldigt svårt att syna mig om jag ställde. Om han inte har träff på kungen så tror jag mig få potten. Jag ställer och han synar snabbt. Jag blir dock glatt överraskad när jag ser att han har synat med QJ. Det kommer dock en knekt direkt på turn och jag åker ut med 57 spelare kvar.

Davor Pavic gick dock vidare och vi hade byt 7,5% med varann. Vi klunsade senare så att det skulle bli 7 eller 8 procent och en 3-1 seger till mig betydde att jag hade 8% att hoppas på. Han lyckades också komma i pengarna men åkte ut på plats 50 och fick för det 2070 euro. Jag fick i alla fall lite fickpengar och det är ju nästan den största framgången jag haft de senaste tre månaderna!

Jag livestreamade senare från tävlingarna ihop med Dan Glimne. Han imponerade stort med en närmast perfekt engelska. Lite tidigare på kvällen så var jag på middag med ett gäng på 15 personer från Unibet. Trevligt och givetvis en hel del skönt snack.

 Jag satt mitt emot en sympatisk kille vid namn Per Ländin som berättade om när han skulle debutera i Upplandsfyran med Rimbos A-lag som 16-åring för en sådär 25 år sedan. Han var målvakt och precis innan de ska springa ut på planen så får han en klapp på axeln av lagkaptenen som samtidigt säger:- Håller du nollan idag så får du en sjuttis! (vilket han också gjorde)

Jag är nu framme i Budapest efter att de senaste 100 timmarna ha varit i totalt 8 länder. Jag bilade från Valencia i söndags och anlände till Stockholm strax efter lunch på onsdagen. Övriga familjemedlemmar hade hoppat av redan efter 46 mil i Girona för att flyga hem och hövdingen i familjen fick ta tag i slitgörat. Jag visste dock att jag skulle få lite belöning eftersom jag kollat upp vad som fanns i fotbollsväg på vägen hem. Både Metz(franska andra ligan) och Aachen(tyska andra ligan) spelade på måndagskvällen och jag ville helst se Aachen men visste inte om jag skulle hinna.

 Jag körde dock på duktigt redan första dagen och hann till Villafranche som ligger lite norr om Lyon. Det var därför inga problem med att hinna till Aachen. Jag hann till och med mina turistsvängar och klippte Villafranche, Nancy och Luxemburg på vägen upp. När jag anlände till Aachen och hotellet så frågade jag damen i receptionen om det var promenadavstånd till arenan. Hon upplyste mig om att det var lite väl långt att gå men sade att jag kunde åka med hennes man som skulle se matchen. Jag tackade ja och när jag senare satt i bilen med hotellägaren så frågade han mig om jag hade någon biljett. Jag sade då att jag tänkte köpa en biljett på plats. Det behövs inte sade han: – Jag har två säsongsbiljetter på bästa platserna, mitt på långsida!

Tack för kaffet! Ibland ska man ha tur. Matchen var väl ingen höjdare och Aachen förlorade med 0-1 i derbyt mot Fortuna Dusseldorf(sorry, hittar inte tyska u med prickar på min spanska dator). Drygt 27000 på den läckra nybyggda arenan som tar 32000. Ena kortsidan var fullproppad med stående Aachenfans redan en halvtimme innan avspark. Även Dusseldorf hade några tusen fans på plats på den andra kortsidan. Jag hade sett Aachen förut men då på den gamla arenan. Aachen var för övrigt det bättre laget men satte inte sina målchanser samtidigt som Dusseldorf satte sin enda.

Apropå arenor så passerade jag Metz arena på vägen till Aachen och senare på vägen till Sverige så stannade jag i Hamburg och stannade till vid Sankt Paulis arena. De är ju på väg upp i bundesliga och jag ville gärna se detta omtalade kultlags arena. Det var dock låst men jag gjorde en liten fuling och plankade helt sonika in då det var relativt lätt staket att klättra över. Arenan var ingen höjdare, sliten och ena långsidan var riven och en ny skulle byggas. Men ännu en arena var avklarad och jag kunde nöjd fortsätta min färd mot Sverige och Stockholm!

Det var vemodigt att lämna Valencia. Man fick en liten tår i ögat när man såg hur många som engagerade sig. Sista dagen på skolan hade bland annat alla barnen i Williots klass målat svenska flaggan i ansiktet. Båda barnen fick också flera presenter av barn och fröknar. Mycket trist också att ta avsked från familjen Björklund som kommit att bli så goda vänner. Även om vi ämnar komma tillbaka så vet vi ju inte med säkerhet att det blir så eftersom det är en del saker som ska falla på plats, till exempel med skola och Malins jobb.

En kul grej innan jag åkte hem var att jag var med Jocke på lokal och såg England-Irland i rugby. Vi var med ett helt gäng föräldrar från Jockes barns klass vilka går på engelskspråkig skola. England, Irland, Australien och Nya Zeeland var de nationaliteter som var representerade på puben förutom Sverige då. Jocke som är specialist på även denna sport lärde mig en hel del om spelet och helt plötsligt så var man inne i det hela och tyckte att det var riktigt intressant och spännande. Det gick så långt att jag kanske hänger med Jocke till Cardiff och ser Wales i någon rugby landskamp i framtiden. Det ska visst vara en riktig höjdare, något av det bästa man kan se enligt herr Björklund.

Jag hann med ytterligare en Valencia match innan hemfärd då jag såg Europa liga matchen mot Brugge. 3-0 efter förlängning och den bästa stämningen hittills av de 19 Valenciamatcher jag sett på Mestalla.

Nu väntar vi på att få flytta in i nya huset som ska stå klart den 15 juni. I väntan på det ska vi bo hos Hammarbys före detta ordförande Göran Paulssons gästhus Fantastisk utsikt vid havet med finlandsbåtarna som passerar runt husknuten. Anledningen varför vi inte bodde kvar i Valencia var att Malin inte fick tjänstledigt längre från sitt jobb.

Poker har det av naturliga skäl inte blivit så mycket av under allt resande. Men nu är jag i alla fall på plats i Budapest och ska spela Unibet Open. Jag ska spela dag 1B och klockan 14.00 på torsdag är det dags för mig. Jag återkommer med rapporter hur det hela går. Jag hoppas få tillbaka lite på turkontot nu efter ”fadäsen” när mina AA inte fick stå i senaste turneringen i Valencia.

Summeringen för februari månad blev -2. Jag spelade visserligen inte så mycket men jag lyckades inte vända trenden. Således har jag tre raka minusmånader och nu krävs det en riktig uppryckning. Jag har nu sju minusmånader i statistiken av 60. Det ser väl fortfarande bra ut men som sagt tre raka minusmånader nu. Allt annat än bra!