Jag är hemma i Sverige igen efter besöket i Skottland. Det var fem dagar av rent nöje och mycket nostalgi. Oerhört roligt att få träffa vänner och bekanta efter 14 år.

Jag såg två fotbollsmatcher under resan. Först var det Hearts – St Mirren på tapeten. Jag landade precis innan matchstart och tog en taxi till arenan Tynecastle direkt med resväskan i handen. Jag missade två minuter av matchen och fick höra vrålet precis innan jag gick in då Hearts Rudi Skacel gjorde 1-0. Han gjorde sedan två till och Hearts vann med 3-0.

Utan att jag visste om det så var målvakten som spelade i Hearts på min tid där på besök. Gilles Rousset heter han och jobbar numera för Lyon. Vi presenterades i halvtid på planen. Jag skojade till det och hade på mig en stor peruk med tanke på min gamla frisyr.

Jag var på kvällen inbjuden av Hearts supportrar på en mycket trevlig tillställning och träffade därefter Gilles Rousset och en annan gammal lagkompis som numera är assisterande tränare i Hearts, Gary Locke, på en bar inne i Edinburgh.

På söndagen var det dags för mitt första Old Firm derby live. Johan Mjällby hade hjälpt mig med biljett och det var en mäktig upplevelse. Tyvärr förlorade Celtic efter att ha haft ledningen i halvtid. Slutresultatet blev 1-3 till Rangers favör. Daniel Majstorovic spelade hela matchen men han hade det tyvärr lite tungt denna dag men också lite otur då han orsakade en straff som var felaktig dömd. Jag satt för övrigt bredvid Dick Lidman, som var där på besök tillsammans med sin son.

Härlig stämning på matchen med både jag och Dick förvånades över hur många vuxna män som höll på att visa diverse obscena gester för respektive fans.

På måndagen promenerade jag runt i Edinburgh och besökte då bland annat Hibernians arena som har två nya läktare sedan min tid i Skottland. Jag gick in till en kvinna i receptionen och presenterade mig och frågade om jag kunde få gå in några minuter för att se på arenan. Hon ringde en som hette Billy och han tog mig runt på hela arenan och varje vrå i 90 minuter och var fantastiskt gästvänlig. Han berättade allt om Hibernian och dess historia.

Jag hann även med att besöka ett av Edinburghs kasinon, Gala Maybury. Jag var där två kvällar och spelade två turneringar med väldigt låga inköp men med skön stämning. Den andra turneringen så kom jag till finalbordet som chipleader. Jag förlorade då lite mot en shortstack med AJ suited mot AA och var då chiptvåa. Chipleadern satte direkt till vänster om mig och höjde upp. Jag reraisade med QQ med ungefär halva min stack. Han synade och floppen kom 632 regnbåge. Han gick nu all-in och jag synade. Han visade 77. Turn var en 5 och river en 4 och jag var ute. Annars hade jag haft tre gånger mer än han som legat tvåa. Tur i oturen var dock att det var en liten turnering som sagt. Annars hade jag nog grämt mig betydligt mer.

Jag hann även med ett besök på Hearts nya fina träningsanläggning. Det är samma manager, Jim Jeffries, och assisterande, Billy Brown, som på min tid och jag blev inbjuden på lunch efter att jag sett träningen. Vi satt därefter inne på deras kontor och pratade en dryg timme. Jim berättade då bland annat en gammal Paul Gascoigne historia som jag inte hade hört tidigare. Gazza hade köpt en ny fin bil och kom till Rangers träning på morgonen. En i personalen på träningsanläggningen kom fram till bilen och berömde Gazza för vilken fin bil han hade köpt. Tycker du sa Gazza och frågade om han ville ha den. Det ville han så klart men trodde förstås att Gazza skojade. Men Gazza sa att han kunde få den och slängde nycklarna till honom. Han åkte iväg överlycklig och Gazza tog upp telefonen, ringde till polisen och anmälde att han hade fått sin bil stulen!