Jag har redan länkat till Grant Leadbitters drömmål mot Arsenal en gång – nu gör jag det en gång till.

Varför?

Jo, det ska jag tala om – eftersom det är ingången till höstens hittills mest rörande fotbollshistoria.

Leadbitter, 22, firade som tokig, förstås. Inget konstigt med det, då han är född strax utanför Sunderland och är en livslång supporter som aldrig haft ögon för någon annan klubb.

Precis som sin pappa.

Och det är här som Leadbitters firande verkligen börjar bli känslosamt. För det Leadbitter gör är att han pekar på en alldeles särskild del av planen på Stadium of Light, sprintar dit – och gråtande faller ner och kysser gräset.

Där – precis där – ligger Grant Leadbitters pappa Brian Leadbitter begravd. Sunderland-fanatikern bad uttryckligen om att hans aska skulle vila på Stadium of Light efter att han kremerats.

– De som står mig nära vet varför jag sjönk till marken som jag gjorde. De som känner mig vet varför jag kysste just den delen av arenan. Min pappas askor är begravda där. Det betyder väldigt mycket för mig och min familj. Jag har alltid haft avsikten att göra något sånt när jag gjorde mitt första mål här.

Och så säger vi att det inte finns några känslor kvar i den moderna fotbollen.

/Erik Niva