Alltså, jag var tvungen att fysiskt kämpa mig in i hissen för att komma undan då hotellets egen säkerhetsman (!) insisterade på att jag behövde damsällskap för kvällen.

Georgien var det. Stereotypes are funny because they´re sometimes true.

Hur som, jag har haft några rader om det här i tidningen, men jag vill ändå trumma in budskapet här eftersom ni helt enkelt får missa den här chansen att begripa er på Pepe Reinas – dubbelbottnade – storhet.

Efter att Spanien vann EM-guldet i somras dominerade han ju firandet totalt med några helt sanslösa shower som ni bara måste checka ut.

Häromdagen kom förklaringen. Varje spanska spelare belönades nämligen med sin vikt i öl av förbundssponsorn Cruzcampo. En överförtjust Pepe Reina var tyngst i truppen med sina knappt 96 kilo – och det är väl ingen enda människa som inte inbillar sig att han inte snott åt sig rätt många av de där 96 öllitrarna i förskott.
***
Från den brittiska fotbollskulturen måste vi notera några hyperviktiga frisyrförändringar.

Först och främst har ju Wayne Rooney gått och rakat huvudet. Och med tanke på att hans hårfäste onekligen krupit högre och högre, med tanke på att han kallas ”Bobby Charlton” av sina egna lagkamrater – har ”Wazza” tagit det definitiva Fredrik Ljungberg-steget redan som 22-åring?

Och inte nog med den här monumentala skiftningen. När en paparazzipraktiserande David Ginola – vad handlar det om? – själv blir paparazzad så kan vi konstatera att den gamla schampoo-modellen gått all Ravanelli on us.
 
Herrejösses. Den sång vi sjöng på White Hart Lane till Ginolas ära i slutet av 90-talet hade ju till och med ordet ”L´Oreal” som viktig komponent.

Ni har väl inte glömt hur sinnessjukt bra Ginola var säsongen 98-99, förresten? Det var då Man United vann trippeln – och den här fransmannen ändå blev dubbel Footballer of the Year. Jag fixar länksamlingen sedan någon gång.
***
Och till sist – några tankar till Geoff Horsfield, som måste avsluta sin karriär på grund av sin nyligen upptäckta testikelcancer.
– Jag vill inte se några tårar. Med er hjälp kommer jag att vinna min karriärs största match, sa han till sin familj.

Horsfield var ju ingen stor spelare, men han var det de brukar kalla för en ”honest professional” där över, en utmärkt representant för det utdöende släktet av klassiska centertanks.

Wish him luck.

/Erik Niva