Snökaos i går kväll när jag, på samma plan som halva skidlandslaget, skulle landa på Arlanda. Vi omdirigerades till Bromma där jag hann ner i sängen och vända innan det var dags att åka till SVT-huset på Gärdet och sportpanelen i Gomorron Sverige-soffan. Extra tidig avfärd på grund av snön..

Nu sitter jag här i Globen City medan snön yr utanför redaktionens fönster och strax intill har jag Niva som återhämtat sig från 40-årsfesten. Han fick festrapport från Gällivare också, han vet ju hur det går till däruppe. Vi tog det dock lugnt, nöjde oss med att fascinerat iaktta det lokala klientelet som gick loss så att det räckte för samtliga. Alla åldrar på dansgolvet, alla sorters kläder, alla sorters sprit. Det var långtifrån Stureplan och det menar jag i lika mycket positiv bemärkelse som negativ…

Napoli fick ju som ni väl sett bara 2-2 hemma mot Cagliari.
http://www.youtube.com/watch?v=muMt4VpOTCo
Conti gav Cagliari kvitteringen i femte överdidsminuten. Napoli tappade två viktiga poäng men ligger fortfarande fyra, på samma poäng som Juventus (24) men sämre målskillnad. Inter leder ju på 30.

Härligt är det i alla fall att se Napoli med i tabelltoppen som under glansdagarna. Nedan kan ni läsa delar av en intervju med Edy Reja, Napolis tränare, om vägen tillbaka, kampen – och glädjen. (Från La Repubblica).
63-årige Reja säger att laget får honom att känna sig ung.
– Jag känner en stor ungdomlig laddning och en entusiasm som jag hoppas att få behålla. Det är ingen tillfällighet. De senaste tio åren har jag vunnit flea ligor. Här i Napoli har jag dessutom funnit en klubb som tar hand om mig och har ett seriöst upplägg.
– Jag hade liten tränarerfarenhet från serie A och det är enormt stimulerande nu och det gör mig yngre.
Reja säger också att han varit nära att säga upp sig och tänker vad han då skulle ha missat när Napoli nu går så bra.
– Det var efter att vi missade att gå upp i serie B 2005. Det har varit helt avgörande för mig med De Laurentiis och Marinos förtroende för mig. Och även med de goda råden från min fru Livia.
*I fall någon sagt till dig, då du kom som tränare i januari 2005, att om drygt tre år kommer ni att ligga i toppen av serie A, vad hade du gjort?
– Jag skulle tagit honom i skjortkragen. Det är otroligt vad vi åstadkommit. Och kanske är det en saga med lyckligt slut eftersom vägen hit varit en tortyr.

Nej, nu dags för reseräkningar, sen ut i snöyran för lunch på Gondolen med en gammal bekant som helt  på egen hand jobbat sig upp till att bli en av Sveriges framgångsrikaste och mest kända i sin bransch och även besegrat sina demoner. Värd lika mycket respekt som Edy Reja.

/Jennifer