Okej, tillbaka till normaliteten.

Originalkalendern – The Team That Jack Built.
Alternativa kalendern – Roman´s Empire.

Sommaren 2002 var Chelsea en klubb – eller ett aktiebolag – i kris. De ekonomiska problemen var gigantiska. Lönekostnaderna var bortom all kontroll, skulderna jättelika. Till på köpet hade satsningen på att bygga en hel sportby runt hemmaarenan Stamford Bridge visat sig vara ett fiasko som slukade sedlar.

Under den sommaren knöt klubben bara till sig en ny spelare, Enrique de Lucas på fri transfer från Espanyol. Han visade sig vara lika oduglig som okänd. Spelarna fick lov att använda plastbestick i klubbrestaurangen. Chelsea hade inte ens råd att betala den kompensation de var skyldiga gamle spelaren Roberto Di Matteo, som tvingats avsluta sin karriär på grund av en svår skada. Situationen blev bara värre och värre. Till slut var det bara veckor kvar innan ägarna tvingades lämna över skötseln av klubben till finansadministratörer.

Men det är nu Roman Abramovitj kommer in i handlingen. Klockan tio över sju på kvällen den 26 juni 2003 träffade han Chelseas ordförande Ken Bates på Dorchester Hotel i London. Ungefär trekvart senare skakade de hand. Abramovitj köpte 50,9 procent av aktierna i Chelsea för 59,3 miljoner pund, inklusive skulder på ytterligare 90 miljoner pund. Roman Abramovitj kallar sig själv för ”judisk först och ryss sedan”. Han dricker inte alkohol överhuvudtaget och avskyr tobak. De två männen skålade i Evians mineralvatten.

Den 4 juli hade dammet lagt sig en aning över Stamford Bridge i sydvästra London. Tre dagar hade hunnit gå sedan Abramovitj formellt sett tog över klubben. Vad skulle hända nu? Inte mycket, påstod Ken Bates, som formellt skulle ha kvar positionen som ordförande i två år till.
– Mister Abramovitj har inte blivit miljardär genom att ta löjliga och känslomässiga beslut. Det vore galenskap att börja köpa spelare nu, med bara ett par veckor kvar till den nya säsongen. Ni kommer att få se en evolution, inte en revolution.

Knappt två månader senare. Klockan halv tolv på natten den sista augusti skrev Claude Makélélé på för Chelsea, precis innan transferfönstret slog igen. Han var den elfte spelaren som gjorde det under sommaren. Abramovitj hade köpt ett helt nytt lag. Tillsammans kostade Johnson, Bridge, Duff, Geremi, Veron, Cole, Macho, Mutu, Smertin, Crespo, Ambrosio, Sullivan och Makélélé 111,15 miljoner pund – drygt en och en halv miljard svenska kronor. Det var den största transferraiden i fotbollssportens historia.

Och i Premier League var inget längre sig likt.

/Erik Niva