I tur och ordning då – Ronaldo, Messi, Torres och Xavi. Inget att säga om. Inte mycket att kommentera i övrigt heller, även om vi kan konstatera att det kom in några ströröster på Zlatan.

Nä, Fifa-omröstningen är inte vad den en gång varit. Sedan 2004 är ju inte längre valet fritt, utan numera presenterar Fifa en nomineringslista som de röstande får välja ifrån. För slutresultatet betyder den här förändringen egentligen ingenting – men för finsmakaren innebär den ju en markant försämring.

Borta är nu alla intressanta och spektakulära röster, alla förbundskaptener från de Brittiska Jungfruöarna som tycker att han själv har världens tre bästa spelare.

Så vad gör vi? Jo, vi går tillbaka till röstningen 2003 – den sista innan nyordningen – för att minnas hur det kunde vara. Det året tyckte till exempel…
…Taiwans förbundskapten att japanske Daiki Takamatsu var världens tredje bäste spelare. Och att kroaten Dado Prso var näst bäst.
…Solomonöarnas förbundskapten att filipinske anfallaren Esala Masi var näst bäst i världen.
…Ghanas förbundskapten att obskyre tyska Bochum-backen Paul Freier var näst bäst i världen.
…Syriens förbundskapten att egyptiern Ahmed Hassan skulle knipa bronset.
…Bahamas förbundskapten att Brad Friedel förtjänade tredjeplatsen.
…Caymanöarnas förbundskapten att Cruzeiros mittfältare Alex var tredje bäst.
…Indiens förbundskapten att i övrigt helt onämnde Fernando Morientes var allra bäst i världen.

och för den delen…

…förbundskaptenen för stormakten Turks- och Caicosöarna att Henrik Larsson – som för övrigt bojkottade landslaget vid den här tiden  – var världens näst bäste spelare.

/Erik Niva