Startsida / Inlägg

Sol-Gate

av Erik Niva

Myntet har som bekant alltid dubbla historier, och det har blivit dags för mig att vara djävulens advokat ett tag.
Till helgen åker jag över till England för ett hederligt gammalt matchrace – fem matcher på fem dagar – med Spurs-Portsmouth som ett av huvudnumren. I vanliga fall är ju det här en rätt sömnig match, men det är inte bara tabelläget som har ökat insatserna den här säsongen. Har ni följt med så vet ni ju. Harry Redknapp. Jermain Defoe. Och framförallt Sol Campbell.

Sol-Gate.

I de flesta Tottenham-supportrars ögon – däribland mina – är Sol Campbell en av de vidrigaste fotbollsspelare som någonsin existerat. Han har rättmätigt häcklats och hånats sedan han deserterade för snart åtta år sedan, men i höstas drogs allt på sin spets nere på Fratton Park.

Efter ännu en eftermiddag av glåpord från bortaläktaren bestämde sig den lokala polisen för att statuera exempel. De gick igenom övervakningsbanden från matchen – och bestämde sig för att gå ut med en offentlig efterlysning av 16 Tottenham-supportrar som de ansåg sjungit ”olämpliga sånger av rasistisk natur”.

Bilderna på ”The Hampshire 16” cirkulerades i de engelska medierna. Tabloiderna satte rubriker om ”Racist Thugs”, och nyheten om hur polisen efterlyste Spurs-rasister spred sig världen över, bland annat till Sverige.

Och så vänder vi på bladet.

Det är såklart ingen slump att jag känner ett behov av att göra det i just det här fallet. Inte för att jag vill ursäkta rasism med att det är Spurs det handlar om – hade jag bara följt tidningsrapporteringen hade jag garanterat reagerat med samma slentrianavsky som alla andra – utan för att jag därigenom har insynen som krävs för att sätta mig in i det andra perspektivet.

Först och främst – här har ni sången i fråga:
Sol, Sol – wherever you may be
Not now long ´til lunacy
And we won´t give a fuck, when you´re hanging from a tree
You Judas cunt with HIV

Det är ingen positiv visa – men det är heller ingen rasistisk sång. Den kom till under den period då en deprimerad Campbell stormade ut från Highbury mitt under en match mot West Ham, och sedan var spårlöst försvunnen i ett par veckor. Polisen gör en långsökt koppling till att stycket om att hänga från ett träd ska referera till någon sorts Ku Klux Klan-hängningar, där det i själva verket är en självmordspassning.

Som sagt, sågen är inte grann – den är homofobisk, och den hyllar skadeglatt en deprimerad människas förvirring – men den är inte rasistisk. Och den är inte värre än 100 andra fotbollssånger jag hört genom åren.

Och här kommer poäng nummer två. Tiousentals människor över hela Storbitannien sjunger osmakliga fotbollssånger varje helg. Tusentals Tottenham-fans sjöng just den här i Portsmouth. Av dem blev 16 uthängda som ”Racist Thugs” över hela England.

Det hade kanske kunnat vara du. Det hade förmodligen kunnat vara jag. Jag har själv sjungit den här Campbell-sången, även om jag har stannat före den homofobiska sistaversen.

I förrgår kom så beskedet, väl tajmat under veckan före returmatchen. 11 av ”The Hampshire 16” åtalas för ”indecent chanting”. En av dem är själv polis. Två av dem är 15 år gamla, en av dem är 13. Jag är själv tredjeledsbekant med 13-åringens pappa, och vet att han nu fått gängstryk flera gånger på sin skola eftersom det stått i tidningen att han är ”a racist thug”.

Jag är alltid emot att polisen använder sig av sån här svepande syndabocksmetodik  i avskräckande syfte – men det är givetvis ännu mer skrämmande när de gör det på felaktiga grunder, helt utan proportioner.

White Hart Lane på söndag, Tottenham-Portsmouth. Vad nu än polisen i Hampshire trott sig uppnå med sin aktion så har de definitivt lyckats göra stämningen runt matchen betydligt mer infekterad än den redan var. Båda klubbarna har tvingats gå ut till sina fans och vädja om lugn, och övervakningskamerorna inne på arenan har tydligen mångdubblats under veckan.

Så vafan. Altogether now:
Sol, Sol – wherever you may be
not long now til lunacy
And we don´t give a fuck, if your black or gay,
We’ll hate you til your dieing day.

Åsså andraversen:
Sol, Sol – wherever you may be
we’ll be released from custody
And we’ll be back, despite this stunt
you dirty, fucking Arsenal cunt

/Erik Niva

  • Tjänstgörande sportredaktör: Fredrik Pettersson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB