Ingemar Johansson är alltså död. Jag ska inte säga så mycket om det, jag är för ung och vet för lite och det finns andra som säger det mycket bättre.

Jag träffade Ingo, men bara en gång. Han drack kaffe med suketter och grädde och åt wienerbröd, vi satt i hans kök och det kändes nästan löjligt att allt det stora, alla historierna, fick plats i en sån furuköksvardaglighet.
Men jag, vi, är en annan generation. Vår relation till the Champ går lika mycket genom Anton Glanzelius och Melinda Kinnaman i Mitt liv som hund som genom Ingo själv. 

Nu berättar vi historierna, om igen. Det är bra. Det är så man ska minnas. Men om jag ska tro något om Ingo, om varför det går ett svart streck av sorg och saknad genom Sverige idag, så är det att vi sörjer ett annat land lika mycket som en idrottsman.

Ingemar stod för ett annat Sverige, i en annan tid: det på gott och ont idealiserade folkhemska Sverige där alla åtminstone på ytan satt ihop (på gott och ont det också). Han personifierade ett land där en arbetargrabb satte sten i Masthugget på måndan och blev världsmästare på tisdan – för att sen vara en vanlig arbetargrabb igen på onsdan.

I alla fall i mytologin.

Hur som helst. Jag är glad att jag fick träffa honom, i ett kök med wienerbröd och Folkhem. Precis på samma sätt som jag är glad och tacksam över att att jag fick träffa Nils Liedholm.

Jag har ju lovat att berätta en sak om Liedholm, och kan lika gärna göra det här. Det italienska magasinet Calcio2000 har gjort en liten stjärnteckenspecial i sitt februarinummer. De citerar Liedholm, som ju var dedikerad amatörastrolog, som sa så här om spelare som var fådda i vågens tecken:
– Jag tvivlar inte på spelare som är vågar. Jag är våg, liksom Didi, Nordahl, Sivori och Charlton. Ta Falcão: Jag såg honom spela 45 minuter i en landskamp mellan Brasilien och Italien 1976, när jag fick veta att han var våg övertygade jag Dino Viola att köpa honom.

På samma tema vet vi att passionerande stjärnteckentydaren Raymond Domenech alltid haft svårt för David Trezeguet, vilket bland annat ska bero på att Trez är just våg.

Och facit?

Nu finns det äntligen här. Calcio2000 har gått igenom alla spelare som vunnit Serie A, sorterat dem efter stjärntecken och kommit fram till att…
…ja, att Liedholm hade rätt, förstås.

Vågarna är solklart överrepresenterade bland mästarna. Här är topp-fem:

1. Vågen, 100 spelare.
2. Lejon, 91.
3. Kräftan, 79.
4. Stenbockar och Vattumän, 68.
5. Jungfru, 67.

Sämst?
Väduren. Cyril Rools stjärntecken.

/Simon Bank