Sex raka segrar för Juande Ramos, och jag läser i As om ett lättare och hungrigare Real Madrid. Enligt tidningen har Madrid-truppen drillats igenom dubbla träningspass, hur dieten lagts om – och hur spelarna i snitt tappat 1,5 viktkilon.

Well, stop me if you think that you’ve heard this one before.

För ett knappt år sedan – samma dag som Tottenham spelade ligacupfinal mot Chelsea – skrev jag såhär i tidningen om förändringarna som den spanska staben fört med sig till Spurs:
Bordet som Juande Ramos kom till var allt annat än färdigdukat – men det var i alla fall välfyllt. Första gången den spanska tränarstaben gick in i spelarmatsalen på Tottenhams träningsanläggning trodde de inte sina ögon. Fystränaren Marcos Alvarez kunde inte låta bli att ta upp sin digitalkamera för att fotografera buffén.
– Annars hade ingen i Spanien trott mig. Det var såser överallt, en massa kakor, chokladmuffins, en hel låda med godis…

Mycket gott går att säga om Martin Jol, men han var en jovialisk holländare som gillade majonäs på sina pommes frites. Näringslära var inte direkt hans specialområde. Ramos och Alvarez gjorde bedömningen att alla Spurs-spelare utom två – Aaron Lennon och Jermain Defoe -– kort och gott var överviktiga.
– Vi var tvungna att rätta till saker. Jag gjorde en jämförelse med Sevilla-truppen, och kom fram till att spelarna sammanlagt var tvungna att bli av med ungefär 100 kilo, säger Alvarez.

Ledararsenalen utökades omgående med dietisten Antonio Escribano – en universitetsprofessor som serverar trädlöv, och som uppfunnit en omtalad energipuré med drygt 40 olika näringsämnen – och spelarmenyerna strukturerades om fullständigt. Inga såser och inget stekfett. Kött och fisk skulle grillas i stället för att stekas. All alkohol, kolsyrad dryck och dressing blev förbjudet, bröd strikt rationerat.

Det nya kostprogrammet kompletterades med ett utökat träningsschema, och gav häpnadsväckande resultat förbluffande snabbt.
Efter bara ett par månader hade spelarna totalt tappat mellan 40 och 50 kilo. Var och en sprang de också mer än en kilometer längre under matcherna än de gjort tidigare. Den gigantiske innermittfältaren Tom Huddlestone hade tidigare spelat som en strandad blåval – nu sprang han sönder spelare som Cesc Fàbregas, Paul Scholes och Owen Hargreaves.
– När managern först kom hit sa han åt mig att jag inte skulle orka 90 minuter. Nu känner jag mig mycket lättare och rappare. Den största omställningen för mig har varit att dricka vatten i stället för juice – för att undvika socker – men största delen av maten vi äter nu är ganska torr. Jag saknar ketchup till kycklingen, men… Jag saknar inte att förlora matcher i slutminuterna.

Hur kunde egentligen allt gå så fel, Juande Ramos? Kommer Real Madrid att falla ner i samma orkeslösa hål så snart den här initiala energireaktionen lagt sig? Av alla managers jag följt på nära håll är du den jag förstår minst.

Här är i alla fall hela artikeln jag skrev om dig den där fantastiska februaridagen.

/Erik Niva