Det sägs att man ofta blir besviken när man träffar sina hjältar. De må vara en sak – men det känns lite väl magstarkt att nu behöva bli besviken när andra träffar ens hjältar.

Det är bara att konstatera – ska Cristiano Lucarelli spela i Italien så ska han spela i Livorno. Efter att han avslutat äventyret i Donetsk och flyttat till Parma har allt gått fel. Nedflyttningen var en sak, men det verkligt sorgliga är hur hela relationen mellan Lucarelli och Parma nu krackelerat totalt.

Parma-tifosin Fredrik Lindström – inte han! – brukar maila uppdateringar om vad som händer i Emilia-Romagna, och den sista veckan har inte gjort någon Lucarelli-anhängare glad.

Först kapade han en presskonferens för att avsäga sig kaptensbindeln. Sedan gick han till attack mot lokalpressen. Sedan blev han bänkad. Sedan vägrade han flytta till Siena innan transferfönstret stängde. Sedan sägs han ha slagits med lagkamraten Andrea Pisanu på träning. Och igår stormade han slutligen av träningsplanen när managern Francesco Guidolin försökte hålla en frisparksövning.
– Han har inte betett sig särskilt vackert mot vare sig mig eller sina lagkamrater, säger Guidolin.

Nu är Lucarelli helt utanför den Parma-trupp som ska spela mot Ancona i helgen, och är väldigt nära punkten där han har gjort sig omöjlig i klubben för all framtid.

Så vad händer med en 33-årig anfallare utan klubb när transferfönstret stängt? Och vad händer med en hjälte som plötsligt tycks ha börjat uppföra sig på ett sätt som inte alls är värdigt honom?

/Erik Niva