Jag ligger långt ner i den mediala konkurrensen vad gäller att glamourisera solen, värmen och lyxen – ofrånkomligen bottnar jag bättre i mörkret, kylan och sunket – men idag ska jag fan i mig inte gnälla.

Den där fyratimmarsflygningen från Arlanda var värd sitt pris. För andra dagen i rad är det 19 grader i skuggan här i Madrid, och av någon ofrånkomlig anledning har jag dessutom fått ett rum på åttonde våningen med stor, fet takterass och utsikt över hela staden.

När jag är i Madrid ser jag alltid till att hinna med ett ordentligt flanerande nere i Retiro-parken, och även om den där plaskdammen i mitten inte är parkens starkaste parti var det där jag fastnade idag. Det rasslade bara till i vattnet – och sedan svärmade ett stort stim med någon starkt rödfärgad tropisk fisk förbi.

Den här februarieftermiddagen i Madrid skiljer sig kort sagt en del från de där vanliga februarieftermiddagarna i Stockholm eller Malmberget.
***
Men vafan, det är inte därför ni är här, hoppas jag. Fotboll var det. Atlético Madrid-Porto var det.

Senast jag var här i stan så var det för att se Atlético Madrid möta Liverpool i gruppspelet. i något som visade sig bli en vänskapsmatch i förbrödning runt den gemensamma kärleken för Fernando Torres.

Nu rapporterar de spanska medierna om att banden mellan de två supporterskarorna blev så starka att hundratals av de Liverpool-fans som redan anlänt inför morgondagens batalj mot Real Madrid kommer att vara på Vicente Calderón ikväll – för att stötta polarna i sin nya kompisklubb.

Och det tycker ju jag är fuckin’ fantastic.
***
Vad ser man annars mest fram emot ikväll? Jo, givetvis duellen mellan de två goleadorerna – Kun Agüero i hemmalaget och den briljant namngivne Hulk i Porto.
***
Noterbart från de andra matcherna? Ja, jag kan bara inte sluta fyllas av skräckblandad fascination för den här rånarligan som riktar in sig på fotbollsspelare i nordvästra England.

Om det nu är samma liga så har de ju lämnat Liverpool – där de raidat nästan tio hem i samband med bortamatcher – och opererar nu närmare Manchester. Först bröt de sig in hemma hos Roque Santa Cruz, och nu har de alltså slagit till hos Darren Fletcher.

Den här stöten var bland de mest otäcka hittills. Tydligen hotades Fletchers fästmö med kniv av de maskerade männen – och det här alltså bara ett dygn före den mångsidige skotten kanske måste hoppa in och spela högerback på San Siro.
***
Nerifrån Milano hör vi ju dessutom tonvis av snack om José Mourinhos olika metoder för att få sina stjärnor att prestera. Jag måste erkänna att jag gillar Frank Lampards nya förklaring bäst:
– His man management was just terrific. I have never had a manager who, while I’m standing in the shower cleaning my balls, tells me I’m the best player in the world. He did that. I’ll never forget it. So casual. “You’re the best player in the world, but you need to win titles”. From that moment the extra confidence was in me. That is the key to Mourinho. What you see is not the half of it. The cleverness of the man is what happens behind closed doors.
***
Tycker ni förresten att det är lite för dåligt med den bombastiska upptrappningen inför kvällens avsparkar? Här har ni trailern från den kanadensiska tv-kanalen TLN – och mer bombastiskt blir det knappast.

/Erik Niva