Medan resten av Fotbollssverige börjar rikta in sig på Allsvenskan är det ju den här bloggens förbannade plikt att fortsätta hålla blickarna riktade ut mot Europa – och vad hittar vi väl där?

Jo, ett blågult landslag med vind i seglen – men en motståndare med en ännu mycket större dos optimism i ryggsäcken. I morgon spelar Sverige mot Serbien på Partizan-stadion i Belgrad, och det är alltså hög tid att skriva lite om den serbiska landslagsfotbollens återuppståndelse.

Kanske minns ni Radomir Antić som mannen som sköt Luton kvar i den engelska högstaligan, men på senare år har han ju mest gjord sig känd som managern som haft hand om både Real Madrid och Barcelona. Nu är han hur som helst förbundskaptenen som blåst nytt liv i det serbiska landslaget (även om dagens Večernje novosti antyder att han kan vara på väg till Panathinaikos). Seger i Österrike. Seger i Rumänien. Klar gruppetta före Frankrike.

I en blogg tycker jag minsann att man har den konstnärliga friheten att hämta information där den finns, så en källhänvisning senare – här har ni en färsk intervju med Antić från mitt spanska husorgan As:

* Segern mot Rumänien i lördags har satt Serbien i förarsätet för att kvala in till VM.
– Ja, det var en fin seger, som bekräftar att laget är på rätt väg. Allt går bra, och det viktigaste är att folket har fått tillbaka sin entusiasm för landslaget. Det första målet jag satte upp när jag tog över var att få folket att börja identifiera sig med landslagets färger igen, och det bästa sättet att nå dit är att skapa ett vinnande lag med karaktär. Nu är stämningen nästan euforisk. Folket behöver lite glädje, för serbisk fotboll har gått igenom en tuff tid av så många anledningar.

* Du verkar också nästan euforisk, så du kanske har smittats av alla runt dig.
– Det är för att jag ser något mycket större än bara ett bra resultat. Att se folk lyckliga betyder mycket mer. Bilden av vårt land är nu en annan. Fotboll har alltid varit så viktigt för oss. Och nu får vi så många komplimanger att det nästan börjar bli ett besvär…

* Berätta om det här Serbien, som vunnit fyra av fem matcher och gjort tolv mål på dem…
– …och vi skulle inte ha förlorat den där matchen mot Frankrike. Jag lovar. Vi saknade skadade nyckelspelare, och ändå var vi inte underlägsna Frankrike. Även om jag inte uppskattar resultatet så gillar jag hur laget uppträdde den dagen. Om laget kan jag säga att det är en blandning av veterander som Vidic, vår store kapten Stankovic, Dragutinovic… Subotic är en ung spelare som påminner mig om Fernando Hierro. Han växte upp i USA, och kan spela innermittfältare också. Kacar, som spelar för Hertha, är skadad nu, men kommer snart låta höra talas om sig. Detsamma gäller vänsterbacken Ivan Obradovic, som gjorde mål mot Österrike och dominerade sin kant. Sedan har vi Krasic, Marco Pantelic… Ett riktigt bra lag, med bra balans, och ett spel som går genom fansens ögon. Vi spelar alltid offensivt, vi rör oss mycket utan boll och vi har redan börjat se resultat av vår strategi.

* Det låter som att du pratar om Spanien.
– Hahaha. Det är mitt mål, att få Serbien att spela som Spanien, men vi har spelare med andra egenskaper. Men min egen fotbollssyn har alltid varit sådan. Alla mina lag har en offensiv Antic-profil, och letar efter öppningar med stort bollinnehav. Spanien hittade sin riktiga stil i kvalmatchen mot Danmark, när de spelade med alla sina små spelare, och den har de behållit. Spaniens framgångar stöttar synen att det är bättre att anfalla än att försvara. Du går inte 30 matcher utan förlust av en slump.

* En bra spegel att se sig själv i,
– Vårt mål är alltid att ha bollen och att spela fotboll. Häromdagen såg vi att vi fullbordade 430 passningar i en match. Det är inte de 530 som Spanien hade mot Sverige i EM, men det är väldigt bra, och de siffrorna berättar om vår mentalitet. Jag är ingen systemens man, utan konceptens. Det viktiga är spelarnas uppträdande när motståndarna har bollen. Och då spelar vi nästan 4-2-4. Vi vill dominera matcher. Jag har sagt till mina spelare att vi inte ska nöja oss med att gå till VM, utan att vi ska sikta högre.

* Vad säger folk till dig på gatan?
– Precis som i Spanien är alla förbundskaptener. Men jag lyssnar på dem, och svarar dem med respekt. Jag vet att de är entusiastiska, att de vill ha mer, precis som mig. Och jag tror att vi är på rätt väg. Till exempel, i morgon vilar vi från VM-kvalet, och hade erbjudanden om att spela i Oman och Azerbajdzjan. Det var mycket pengar inblandade, men vi har föredragit att möta en stark motståndare som Sverige, så att vi kan växa.

/Erik Niva