Clarets-Blades 1-0.

Wade Elliott pricksköt in ett mål värt 800 miljoner kronor, Premier League har fått sin minsta deltagare någonsin. Jag ska inte låtsas som om jag inte höll en greasychipbuttytumme för Sheffield United, men magin i att få se en stad som är obetydligt större än Borås i världens största fotbollsliga slår ut den sortens besvikelse.

Känslorna jag har för Burnley är, på gott och ont, relaterade till Spurs. Cup-manglingen på Turf Moor, där de verkligen förtjänade att slå ut Tottenham så det sjöng om det. Chelsea-bragden, förstås. Jag är för ung för att minnas storhetstiden, men jag minns Hunter Davies fantastiska intervjuer med Ralph Coates i the Glory Game. Sånt.

Annars är det väl mest Ian Wright, Andy Cole och en påtänd insekt jag har koll på. Bertie Bee är värd sin plats i Prermier League.

Ni har sett honom, va? Ett stort bi, Burnleys maskot och den tuffaste jävla nallebjörn som finns i engelsk fotboll. Jepp, tuffare än Fulhams bogaloo-huligan Billy the Badger.

När Burnley spelade Lancashire-derby mot Preston häromåret inträffade något som Turf Moor aldrig sett förut. The Clarets beeing 2–0 up förväntar sig ingen några större problem, inte förrän en spritt språngande naken supporter häver sig ner från the Jimmy McIlroy Stand, springer över hela planen och visar skinkorna för bortafansen. På skinkorna har han skrivit ”2–0”.

Good fun, och streakaren vänder hemåt mot sin plats igen. I hög fart, så hög att ingen riktigt hinner reagera.

Ingen utom Bertie Bee, that is.

Klart att grabben ska maskota i Premier League.

/Simon Bank