Jo, jag förstår ju att ni undrar. Vad gör jag nu för tiden, varför hör jag aldrig av mig et cetera.

 

Och det ska jag berätta, att jag numer framlever mina dagar som inbäddad krönikör i U21-cirkusen. Undrar ni hur det livet ter sig så kan jag väl till att börja med säga att det är… annorlunda. Jag är inte den som inbilar mig att ni trillar in här för att läsa bakomkulisserna-ego-rapporter från journalistträsket, men ibland kan det vara på sin plats med ett undantag.

 

På tisdag debuterar Jörgen Lennartsson i ett stort mästerskap, och det är en särdeles sympatisk ledartyp. Som gillar att prata om fotboll. Mycket. Och länge. För att ni ska få en bild av hur det är att jobba med eller mot Lennartsson så vill jag – så här på kvällskvisten – bjuda på ett autentiskt nedtecknat snitt ur gårdagens presskonferens.

 

Det börjar med en fråga från Göteborgs-Postens briljant tjurige Ulf Stenberg, man kan tycka att frågan förtjänar ett stringent svar. Jag nöjer mig med att konstatera att svaret blir… lite mer än så.

 

Ulf Stenberg, GP:
– Vad väntar du dig för matchbild?

Jörgen Lennartsson, U21:

– Det är nog två lag som vill ha bollen, båda två. Vi har ju haft en ambition med U21, att utveckla vårt passningsspel, att utveckla spelet där vi jobbar mot ett etablerat försvar. Försvarsspelet har ju oftast varit en stark pusselbit i många svenska lag, och det är en förutsättning för att svenska lag ska lyckas på den stora internationella scenen, att försvarsspelet fungerar. Omställningsspelet är också ganska så självklart, att det finns med som en viktig del. Men vi har också, med U21, med de här spelarna, pratat mycket om att utveckla vårt passningsspel, att utveckla våra vapen mot ett etablerat försvar. Hur ska vi kunna slå ut ett etablerat försvar? Hur ska vi kunna, med ett bra passningsspel, luckra upp elva motståndare som står, så att säga, i sina utgångslägen? Och då hitta lite olika lösningar på det. Det handlar om att få fram bolltrygga spelare, spelare som vågar ha boll, spelare som känner att de vill in i de här hålen som finns i motståndarnas försvar och kan behandla bollen, kan fatta bra beslut och så. Att genom en bra samhandling, för att prata norska, tillsammans skapa hål i motståndarnas försvar och med ett bra kombinationsspel skapa målchanser. Det är en sak vi inte har varit nöjda med under den här resan. Vi tycker att vi tappat boll för mycket, vi tycker att vi har, så att säga, fått jobba för mycket defensivt för att vi i vissa faser haft för mycket enkla bolltapp. Men vi har ändå liksom haft det som en ambition, att jobba med vårt passningsspel och utveckla den delen i spelet också. Det finns inget motsatsförhållande mellan det och att ha ett bra, rakt omställningsspel utan vi måste ha båda vapnen. Men så är det så att ibland så tillåter inte motståndarens kunnande att vårt kunnande ska räcka till för det. Vi hade ambitionen när vi mötte Spanien att kunna ha bollen under vissa perioder: vi måste kunna andas, vi måste kunna vila med bollen, vi måste så att säga kunna andas för vårt eget självförtroende. ”Nu är det vi som har bollen, nu är det ni som får springa lite”. Det är viktigt för den mentala självkänslan när man spelar fotboll, att inte bara försvara och kontra hela tiden. Utan att känna att ”nu kan vi ha tio passningar här så får dom springa lite”, för att spelarnas självförtroende och individuella utveckling ska öka. Men det spanska lagets kunnande var på en sån nivå att, liksom, vi hade ambitionen och vi försökte så gott det gick, men vi klarade det inte. Vi mötte ett lag som var så väldigt bra. Periodvis i andra halvlek så lyckades vi få loss bollen och få en annan matchbild, där vi kunde styra delar av matchen också. Det är litegranna vad man har för ambition, vad man har för mål, vad man vill och så har man det andra, när det kommer till verkligheten: Hur mycket räcker det till, och vad blir den taktiska bilden av matchen då? Men vår ambition är att kunna skapa målchanser både på omställningar och fasta situationer, men också på längre anfall med större bollinnehav. Och vi känner att vi har spelartyper som har egenskaper för det, men då måste de göra det på en nivå högre än vad de normalt sett gör när de spelar hemma. Det måste göra alla de här sakerna… Emir Bajrami måste göra allt det som han gör i allsvenskan på Borås Arena, på två pinnhål högre nivå. Det är liksom den biten vi måste få att fungera. Så jag tror att det blir en ganska jämn matchbild vad gäller bollinnehav och att vi ska kunna stå upp på ett bra sätt och även äga bollen och kunna styra perioder av matchen och känna att vi kan hålla i bollen också. Men vi är medvetna om att vi möter ett extremt passningsskickligt lag, där vitryssarna nästan aldrig vill slå några passningar med 50-50-adresser, utan det är ett bollhållande lag, ett passningsorienterat lag. När de för kontringslägen så går de iväg blixtsnabbt i omställningarna men när de spelar mot etablerat lag så är det ganska mycket passningsspel som gäller i deras hänseende.

Ni som hängt med hit kan hämta varsitt diplom i receptionen. Och jag vet ärligt talat inte vad som är mest fascinerande med Lennartssons utläggning:

1. Att han drog harangen i ett svep nästan utan att andas?

Eller:

2. Att Lennartsson är den i särklass mest konkrete av de två U21-kaptenerna.

 

/Simon Bank