The Ronaldo Route
avOm det inte vore så roligt kunde det mycket väl vara den perfekta bilden av helvetet.
Man befinner sig i världens vackraste stad, men i en låtsasvärld en bit utanför den. Det är 55 grader varmt i solsteket på läktaren, man sitter tjugo meter från poolen men är förbjuden att bada.
Hur som helst. Det var fotboll vi skulle prata om, va? De små klipp jag sett från Camp Nou-orgien gjorde mig lycklig – eftersom jag fick se Zlatan lycklig – men mest av allt verkade det väl vara ett frosseri i vulgaritet.
Jag förstår inte riktigt charmen med de här larger-than-life-presentationerna.
Jag hade lättare för dem när de bara innebar att man skickade ner, låt säga, Maradona på planen så att han fick trixa lite och vinka lite medan spontanpubliken skrek sig hes. Inte de här sponsrade varumärkesorgierna. Och jag tyckte det var lite ofint av Ibra att kyssa klubbmärket. Han hade inte behövt göra det, hade jag varit interista hade jag undrat vad fan han sysslade med, precis som milanisti undrade vad Sjevtjenko gjorde när han kysste Chelsea-skölden.
Vad betyder det då?
Men om det är något jag saknat i den senaste tidens rapportering om den gigantiske Zlatan Ibrahimovic så är det ju att ingen pekat på den alldeles uppenbara karta han följt och följer i sitt liv och sin karriär.
Nänä, inte Mino Raiola.
Så här enkelt:
Steg 1:
Flytta hemifrån och etablera sig i en holländsk storklubb som tonåring?
Steg 2:
Flytta till Sydeuropa, etablera sig som superstar i en superklubb?
Steg 3:
Gå till Inter. Göra succé, ha en del skador, avsluta lite surt med fansen?
Steg 4:
Dra vidare till en spansk jätte, presenteras som en megavärvning?
Zlatan Ibrahimovic följer alltså sin gamle barndomshjälte. Det är rent Oidipalt fadersmördande fantastiskt, och om ni nu inte tycker att bevisningen håller (och om ni inte ens gjorde det den där gången) så ska vi lägga till den detalj som slutgiltigt bevisar att allt Ronaldo gör vill Ibra göra också.
Måndag den 27 juli 2009 :
Ronaldo undersöks efter att ha landat illa under en match mellan Corinthians och Palmeiras, Zlatan Ibrahimovic läkarundersöks inför sin presentation på Camp Nou.
Brutna vänsterhänder?
Om vi nu utgår ifrån att Zlatan brutit sin egen arm för att härma Ronaldo – och varför skulle vi inte utgå ifrån det? – så är det den mest konstnärliga akt av självstympningen världen sett sedan Chris Burden sköt sig själv i LA på 70-talet.
Less is a bore. Visca Ronaldo. Visca Zlatan.
/Simon Bank