Hola chicos y chicas.

Jorå, man har bytt land såhär över natten. Milano spottade regn, så det var lika bra. Barcelona är snällare, mindre lynnigt. Man vet var man har saker och ting. Som det här med tidningarna. Det är ju lätt att glömma bort det, men det räcker med fem döda minuter i en taxi för att bli påmind.

I dag brassar AS och Marca, Madrid-tidningarna, på med vad de kan från the grand Florentino Pérez Bernabéu Galacticos II 2009 opening. Grundtonen ligger någonstans i nivå med AS utrop om att ”Bernabéu underhölls med blixtar av stort spel från el nuevo Madrid”.

Över till de Barcelonabaserade/Barça-lojala tidningarna. Mundo Deportivo: ”Den nya galaxen vinner med besvär”. Sport: ”Madrid plågas i sin ligadebut”.

You say tomato, I say… ketchup?

Jaja, underhållande är det hur som helst. Själv ägnade jag alltså gårdagen åt att a) åka taxi, tåg och tunnelbana och b) åt att haspla ur mig ett Barcelona-stycke (komplett med stavfel) och en i stort sett rättstavad derbykrönika.

Jag var ganska överens med de italienska tidningarna. Det var liksom inte särskilt komplicerat. Övertron på Ronaldinho är ett Milan-problem, alla de nya offensiva alternativen är ett stort steg för Inter. På sidan fem reder Gazzetta dello Sport dessutom ut ett problem som plågat interisti en del de senaste veckorna:

Varför kysste Zlatan Ibrahimovic Barça-märket redan dag ett? Zlatan krånglar inte till det:

– Fotograferna bad mig göra det, och det var inga problem. Barcelona är mitt nya lag nu, det jag representerar idag.

Intressant och fint är annars att han fortfarande talar om Inter som ”vi”.

– Sa Kakà att Milan skulle vinna derbyt? Nänä, jag säger att vi vinner.

Och:

– Inter finns kvar i mitt minne. Jag hälsar till alla, presidenten, Branca, materialarna, allihop. Mister också, jag saknar dem alla.

Mer då? Ja, tittar vi ett dygn framåt så ser vi ett transferfönster som är på väg att slå igen.

De som borde handla: Milan borde panta burkar och köpa en ytterback (Rafinha, om det nu inte blir Bayern). Juventus också (även om Grosso känns som näste Zambrotta). Bayern borde köpa den där mittbacken som kan göra dem till CL-mästare, och kanske en målvakt också.

Tittar vi istället ett dygn bakåt, i kompaktformat, så ser vi det här, i turorning från bra till môcke bra:

15. Andrej Arsjavin fick temporärt tsartyst på Old Trafford.

 

14. Diaby superskallade in sitt livs värsta mål.

 

13. Arsène Wenger hittade nya kompisar.

 

12. Iraklis-ivorianen Serge Dié hittade också en ny kompis.

 

11. …liksom Aris-keepern Michalis Sifakis (själva grejen med den sekvensen var att Iraklis säkerhetsvakter varken såg något själ att a) stoppa supportern, eller b) gripa supportern efteråt).

10. Captain Fantastic gjorde vad Captain Fantastic brukar göra.

9. …och både Derby och Nottingham hittade nya vänner.

 

8. Koreanska kvalitetsnamnet Dur Ri Cha sänkte Schalke i Gelsenkirchen.

 

7. …och vi rapporterar med glädje att Champagne Charlie fixade fram straffen som gav Sochaux tre poäng mot Monaco.

 

6. Världens starkaste ytteruppsättning, Rib och Rob, hjälptes åt att kicka upp Bayern-båten på rätt köl igen. Och sen gjorde de om det igen.

 

5. 28 sekunder in här så ser ni Tahitis man i världsfotbollen, Vahirua, hänga helgens finaste frispark. Och ja, det är meningen. Han gör sånt.

4. Radoslaw Majewski polackprickade in 1–0 mot Derby.

3. Thiago Motta avslutade helgens läckraste lagövning i geometri (and they laughed and laughed).

2. Lyons superbrasseköp Bastos öppnade kontot i vanlig, vacker Bastos-stil.

1. Ja, och då återstår det väl bara att kora helgens vackraste mål så här långt? Diplom och en ask romerska bågar går oavkortat till Kayserispors argentinske tia Franco Dario Cangele för det här van Bastenska mästerverket. Det krävs en viss form av självförtroende just to try, you know.

 

 

Ja, det var väl, i stora drag, det hela.

 

/Simon Bank