När Arsène Wenger häromdagen förklarade att han gett upp värvningen av BordeauxsMarouane Chamakh var det bara lättja ­– och en viss luttrad hållning när det gäller den sortens transferuttalanden – som hindrade mig från att skriva hans lov här i bloggen. långskånkstalang

Wenger snackar ju inte bara.

Nu kan Chamakh-affären bli av ändå, men det finns något i den där hållningen av ansvarsfullt, principfast managerskap som gör mig lycklig. Ni vet, Arsenal har ju pengar. Arsenal skulle behöva en talangfull referensspelare som inte heter Bendtner, och Arsenal skulle absolut kunna lägga 170 miljoner på en duktig, Ligue1-etablerad spelare.

Men Wenger säger att det inte är värt det. Han vill inte betala det pris han kan betala, utan det pris han borde betala, och därigenom visar han att Arsenal inte är som alla andra i det där sjuka storklubbs-racet. Snålt? Det är säkert en del av förklaringen, liksom Wengers vilja att nästan aldrig köpa spelare som är bäst, utan bara spelare som kan bli det (för tionde gången: Om han hade köpt en van Nistelrooy-typ för tio år sen hade Arsenal varit europamästare ett par gånger om).

Men om jag nu ändå blandat in nyckelorden ”Arsenal”, ”Wenger” och ”Transfermarknad” så ger ju det ena med predestinerad nödvändighet det andra.

Låt oss alltså ta ett gammalt bloggrepp ett varv till.

Låt oss ge oss ut på jakt efter… Den Nye Vieira.

Ni är säkert bekanta med begreppet, 2000-talets mest uttjatade kliché i fotbollsvärlden. Är du lång, är du svart, kan du slå en passning på två meter och har vissa fysiska egenskaper som syns på en fotbollsplan? Välkommen in i the-new-Vieira-klubben. Man får diplom och en t-shirt.

Fotbollen fungerar ju nu en gång för alla så att man letar efter kopior, för att koppla ihop sig med historien och länka då-nu. Men det finns en bortre gräns och i fallet med Den Nye Vieira passerades den redan ett par timmar efter att Den Gamle Vieira lämnat norra London.

 

Jakten antog mytiska proportioner, och under åren som gått sedan dess har epitetet tatuerats in i så många unga spelare att det slagit ut tribals som 2000-talets största trend.

Så låt oss göra det igen, 2009, låt oss googla loss och kika på vilka spelare och vilken sorts spelare som fått dopnamnet Den Nye Viera. I all enkelhet: Jag googlade ”the new Vieira” och ”the next Vieira”, sorterade bort de allra mest obskyra publiceringsställens och kategoriserade namnen vi hittade.

På två minuter hittade jag 25 stycken.

Kategori A:

Du är lång. Du är av afrikansk härkomst. Du talar franska. Du spelar på centralt mittfält. Ergo: Du är Den Nye Vieira:

Yaya Touré

Steven N’Zonzi

Alex Nyarko

Momo Sissoko

Salif Diao

Blaise Matuidi

Stéphane M’Bia

Moussa Sissoko

Michael Essien

Didier Zokora

Toumani Diagouraga

Marc Vivien-Foé

Alliou Cissé

Kategori B:

Du spelar på centralt mittfält i Arsenal. Ergo: Du är Den Nye Vieira:

Abou Diaby

Fabrice Muamba

Julio Baptista

Kategori C:

Du spelar på centralt mittfält. Du är svart. Du kopplas, lite vagt, ihop med Arsenal. Ergo: Du är Den Nye Vieira:

Jermaine Jenas

Dickson Etuhu

Jonathan de Guzman

Vincent Kompany

Kategori D:

Du spelar på centralt mittfält. Du kommer till England långt bortifrån. Vi har ingen aning om vad fan vi ska kalla dig. Ergo: Du är Den Nye Vieira:

Kleberson

Kategori E:

Du spelar på centralt mittfält. Du är vad man brukar kalla ”bollvinnare”. Du har inget passande smeknamn. Ergo: Du är Den Nye (Vite) Vieira:

Kevin McDonald

Marouane Fellaini

Jiri Jarosik

Mathieu Bodmer

 

Nästa vecka ska vi ge oss in i jakten på den Nye Gary Mabbutt. Då jävlar blir det åka av.

/Simon Bank, a k a Den Nye Nicola Berti