Häromdagen skrev jag en passus om att 17-årige skånske serben Stefan Ilic fått äran att åka ner och provspela med självaste FC Barcelona, och undrade om någon därute satt på mer info om honom. Responsen var väl ärligt talat rätt blek – däremot tycktes bloggläsarna ha örnkoll på Västerås 15-årige virvelvind Linus Sjöberg – men vad gör väl det?!

Nu mailar Stefan Ilic själv nerifrån Katalonien, för att reda ut ett och annat. Av någon anledning hade jag fått för mig att karln var försvarare, men det är uppåt väggarna galet. Ilic är offensiv mittfältare – så vet ni – och passade samtidigt gärna på att dela med sig av intrycken från Barcelona-veckan.
– Det är väldigt kul med Barça. Jag hade stora förväntingar på detta – men jag hade nog för stora, för de är inte alls så bra som jag trodde. De är bra, inget snack om den saken, killarna spelar fotboll, ”Joga Bonito” – men själv så känner jag att jag kan ta en plats i laget utan problem. Men vi får se hur det blir.

Ilic har tränat med U19-laget, där gamle vänsterbackslegendaren Sergi är en av tränarna. Han har inte hunnit träffa någon av a-lagsspelarna – som ju varit på läger i först England, sedan USA – men hoppas få chansen framöver.
– Tränar till lördag. Sen åker jag hem till Sverige igen, och väntar på besked.

We wish him luck.

***

När jag nu ändå är inne på svenskar som är ute i Europa kan jag väl passa på att fylla ut inlägget med några mål som jag är skyldig er. När Zürich vände ett knivigt läge i Champions League-kvalet mot Maribor i onsdags så gjorde till exempel halländske serben Dusan Djuric första målet. Och när Bröndby krånglade sig förbi Legia Warszawa i Uefa-cupen (jaja, Europa League) så nickade Max von Schleebrügge in det livsviktiga första bortamålet.

Any other business från Uefa-cupen (jaja, Europa League)? Jovars. Francesco Totti gjorde hattrick när Roma demolerade ett tiomanna-Gent med 7-1. Resten tar vi kanske imorgon.

***

Något annat, nu när det ändå är midnatt. Jo, det var en grej… Sist av alla i hela världen så har jag ägnat sommarsemestern åt att plöja samtliga dvd-boxar av The Wire – och jag kan inte förundras över den extrema likheten mellan vissa av huvudpersonerna i serien och några centrala karaktärer i fotbollsvärlden.

De här stillbilderna gör visserligen inte likheterna rättvisa, men ni som sett serien förstår vad jag är ute efter. Jag menar, D’Angelo Barksdale är ju en exakt kopia av Titus Bramble.

Titus.

D’Angelo.

McNulty är inget annat än en lite mer levnadsglad Michael Ballack.

Michael.

McNulty.

Självaste Avon Barksdale är Thierry Henry med skägg (och en liten touch av Wilson Palacios).

Thierry.

Avon.

Och Propositon Joe är Robert Laul rätt av.

Joe.

Laul.

Nä, nu ska Lasse Anrell gå och lägga sig. Erik Niva tar tillbaka kommandot över bloggen i morgon.

/Erik Niva