And Now, the End is Near
avPå väg till Råsunda för att stänga en bok. Lars Lagerbäcks sista föreställning lär väl sluta 1–1 eller så, en svinkall oktoberkväll i Solna som ingen egentligen bryr sig särskilt mycket om. Det är som Kim Källström sa, lite trist att det ska sluta med ett misslyckande – men det gör ju nästan alltid det.
Men om vi ska hitta ett spår in i Lagerbäcks sista landskamp så kan vi plocka upp ett som ingen ens snuddat vid.
Albanien är ju här också.
Josip Kuze är ju här också.
Kuze har varit i centrum av fotbollsvärlden i ett par dagar, när ett otäckt fall av maffia-fotboll-relation rullades upp halvvägs i Kroatien häromåret. Dino Pokrovac, agent åt bland annat Niko Kranjcar och kollega med Davor Suker, avrättades kallblodigt i ett trapphus i Zagreb den 11 juni 2005. Så vitt jag vet greps aldrig någon för mordet, men det stod snabbt klart att Pokrovac inte bara jobbat med att ordna fotbollsövergångar.
Han hade drygat ut kassan genom att betala ut ockerlån till mängder av människor: en del i undre världen, andra i den övre. Ett år före mordet hade han fått sin bil bränd, enligt rykten av maffian.
Ett par veckor efter Pokrovacs död brann en annan bil i Zagreb. Josip Kuzes. Kuze var då populär tränare i Dinamo, och trådarna hängde löst ihop med varandra. Det som snabbt kom fram var att Kuze var en av dem som lånat pengar – mycket pengar – av Pokrovac.
I förhör kom svaret på gåtan varför Kuze, en relativt välavlönad fotbollstränare, var tvungen att låna skumma pengar till ockerränta, varför han rentav hade tvingats att lämna ifrån sig både sin lägenhet i centrala Zagreb och en del av sitt hus.
Kuze erkände nämligen att han spelat bort gigantiska summor, på bland annat roulette, och att han varit i desperat behov av snabba pengar.
Den kroatiska pressen lanserade ett flertal teorier till varför Josip Kuzes bil brandbombats. Först kom maffia-teorierna, sedan rykten om att det var Pokrovacs vänner som velat hämnas för att han smutskastat den döde agenten.
Kuze, som gjort flera hundra matcher för Dinamo som spelare på 70-talet, ledde trots alla problem klubben till ligatiteln 2006. Sedan dess har han hattat runt från Rwanda till Japan och till slut hamnade han i Albanien och nu är han här.
Jag kan inte låta bli att tycka att det är rasande symboliskt att Lars Lagerbäcks karriär, hans riskminimerande systemepok, avslutas med en match mot en spelberoende roulette-lirare från Serbien.
Jag undrar vad de skulle ha att prata om.
/Simon Bank